2025-12-102025/26:FöU2 · p.2FöUFörsvar
Finansieringen av den nya lagen
Finansiering av cybersäkerhetslagen för kommuner och regioner
Vad som står på spel: Kommuner och regioner är centrala aktörer i det civila försvaret och ska nu även leva upp till nya krav på säkerhetsåtgärder och incidentrapportering. Beslutet påverkar om de får ekonomiskt utrymme att klara både cybersäkerhetslagens krav och sina befintliga uppgifter inom vård och välfärd, i ett läge när flera av dem redan har en kärv ekonomi.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen ska återkomma med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna av cybersäkerhetslagen för kommuner och regioner och säkerställa tillräcklig finansiering, eller om de generella statsbidrag som redan aviserats ska anses tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till cybersäkerhetslag och avstyrker motionen om en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och regioner. Utskottet utgår från att de ökade generella statsbidrag som regeringen aviserat inför det kommande året ger kommuner och regioner rimliga förutsättningar att finansiera genomförandet, och ser finansieringsfrågan som en del av den ordinarie budgetprocessen snarare än som ett skäl för en separat, fördjupad analys.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V, MP)
Reservationen (V, MP) välkomnar lagen som ett steg för att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberhot, men uttrycker oro för hur den ska finansieras. Många remissinstanser har pekat på att genomförandet riskerar att bli kostsamt, särskilt för kommuner och regioner som redan har en kärv ekonomi, och reservanterna är osäkra på om de aviserade ökade statsbidragen räcker med tanke på övriga krav som ställs i uppbyggnaden av totalförsvaret. De vill att regeringen återkommer med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för den offentliga sektorn och säkerställer tillräcklig finansiering för kommuner och regioner.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna, SDSverigedemokraterna
Ja 259–34Ja 183–110
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Ja 92/0/0/14 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/14/0/4 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| C | Nej | Ja 19/0/0/5 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/11 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:3834 av Ulf Holm m.fl. (MP).
Riksdagens beslut: För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen. NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen genomför en fördjupad analys av finansieringen av cybersäkerhetslagens genomförande för att säkerställa att kommuner och regioner har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. (V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valplattformen kräver att omfördelningen från stat till region och kommun ökar, med särskild hänsyn till kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valplattformen kräver att omfördelningen från stat till region och kommun ökar, med särskild hänsyn till kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi. Ett nytt statligt reglerat åtagande som cybersäkerhetslagen utan säkerställd finansiering går tvärtemot den principen. Partiprogrammets krav på att staten har det övergripande ansvaret och att kostnader fördelas solidariskt över landet pekar åt samma håll som motförslagets krav på fördjupad analys och säkrad finansiering.
- ökad omfördelning till kommunernaavgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
- solidarisk kostnadsfördelning»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
- statens ansvar för välfärden»övergripande ansvaret för välfärden.« (partiprogram ↗)
Planen åtar sig att fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och att välfärden ska ha en långsiktig och hållbar finansiering.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och att välfärden ska ha en långsiktig och hållbar finansiering. Nya statliga krav på kommuner och regioner för cybersäkerhet ska därför följas av säkrad finansiering, vilket är vad motförslaget begär. Kravet på en fördjupad konsekvensanalys ligger i linje med planens syn på det kommunala självstyrets ekonomiska förutsättningar.
- höjda statsbidragavgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- hållbar välfärdsfinansiering»En välfärd med långsiktig och hållbar finansiering.« (partiprogram ↗)
- kommunalt självstyre»Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt.« (partiprogram ↗)
- utjämning mellan kommuner»Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte cybersäkerhetslagens finansiering, men den slår fast att kommunerna inte kan bära hela kostnaden för stora omställningar och att staten måste bidra och garantera stöd till kommuner som tar stort samhällsansvar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte cybersäkerhetslagens finansiering, men den slår fast att kommunerna inte kan bära hela kostnaden för stora omställningar och att staten måste bidra och garantera stöd till kommuner som tar stort samhällsansvar. Planen vill samtidigt stärka det civila försvaret med ökade anslag. Kravet på fördjupad analys och säkerställd finansiering för kommuner och regioner ligger därmed nära planens princip.
- staten finansierar kommunala åtagandenavgörande»Kommuner kan inte bära hela det ekonomiska ansvaret för en sådan omställning – staten måste bidra.« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till kommuner»Det medför också ett ansvar för staten att garantera stöd för kommuner som redan tar ett stort samhällsansvar.« (partiprogram ↗)
- stärkt civilt försvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- civilt försvar prioriteras»Därför måste det civila försvaret stärkas« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att nya statliga ambitioner inte ska vältras över på kommunerna och att politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar inom ett värnat finanspolitiskt ramverk.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att nya statliga ambitioner inte ska vältras över på kommunerna och att politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar inom ett värnat finanspolitiskt ramverk. Samtidigt är uppbyggnaden av det civila försvaret ett prioriterat åtagande, vilket förutsätter att kommuner och regioner faktiskt har finansiering för de krav som ställs. Det talar för motförslagets krav på en fördjupad analys och säkrad finansiering.
- staten ska inte vältra över kostnaderavgörande»Vi vill göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla, utan att dessa kostnader drabbar kommunerna« (valmanifest 2022 ↗)
- ordning i offentliga finanser»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppbyggnad av civilt försvar»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt självstyre»Decentralisering handlar om att flytta makten närmare människors vardag.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om finansieringen av just cybersäkerhetslagen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om finansieringen av just cybersäkerhetslagen. Närmast liggande princip är att kommunernas och regionernas ekonomiska villkor ska utjämnas med avseende på faktorer de inte kan påverka och att uppbyggnaden av det civila försvaret ska ske i samma takt som den militära upprustningen. Utifrån det är en fördjupad analys av kostnaderna för kommuner och regioner rimlig, men planen ger bara allmänna principer.
- utjämnade kommunala villkoravgörande»De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
- finansierat civilt försvar»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
- ordning i offentliga finanser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan att välfärden hotas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att finansieringsprincipen respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter, och att staten stödjer kommuner som saknar skatteunderlag för sina lagstadgade skyldigheter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att finansieringsprincipen respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter, och att staten stödjer kommuner som saknar skatteunderlag för sina lagstadgade skyldigheter. En ny cybersäkerhetslag som lägger kostsamma krav på kommuner och regioner aktualiserar just detta. Motförslagets krav på en fördjupad konsekvensanalys med säkerställd finansiering stöds därför av planen, som också kräver att beslutens konsekvenser beaktas.
- finansieringsprincipenavgörande»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för« (partiprogram ↗)
- kommunal självstyrelse»Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse.« (partiprogram ↗)
- konsekvenser ska beaktas»Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att alla nya reformer finansieras eller ryms inom överskottsmålet och att det råder ordning och reda i ekonomin, vilket talar för att kostnaderna för kommuner och regioner klarläggs innan lagen träder i kraft.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att alla nya reformer finansieras eller ryms inom överskottsmålet och att det råder ordning och reda i ekonomin, vilket talar för att kostnaderna för kommuner och regioner klarläggs innan lagen träder i kraft. Planen vill dessutom säkra en långsiktig planering för det civila försvaret, där cybersäkerheten ingår. Respekten för skattemedel pekar åt samma håll.
- finansierade reformeravgörande»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig civilförsvarsplanering»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- ordning och reda i ekonomin»I tuffa ekonomiska tider krävs ordning och reda i ekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
- respekt för skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Principprogrammet slår fast att staten aldrig bör fatta beslut om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Principprogrammet slår fast att staten aldrig bör fatta beslut om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem. Motförslagets krav på en fördjupad analys av cybersäkerhetslagens ekonomiska konsekvenser för kommuner och regioner med säkerställd finansiering är en direkt tillämpning av den finansieringsprincipen. Planen vill dessutom att beredskapsanslagen ökar och att varje offentlig satsning redovisar tydliga resultat.
- kommunal finansieringsprincipavgörande»kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem för« (partiprogram ↗)
- ökade beredskapsanslag»Anslagen till de myndigheter som har övergripande ansvar för civilförsvar, krisledning och beredskap bör öka och stödet till civilorganisationer med samhällsuppdrag ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- resultatkrav på offentliga satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- hushållning med skattemedel»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FöU2)
- Betänkandets fulltext (HD01FöU2)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:3405 — Ökad civil försvarsförmåga och stärkt krisberedskap av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3556 — Totalförsvarets beredskap av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3652 — En digital politik som bygger jämlikhet och tillväxt av Aylin Nouri m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3834 — med anledning av prop. 2025/26:28 Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem - en ny cybersäkerhetslag av Ulf Holm m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3838 — med anledning av prop. 2025/26:28 Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem - en ny cybersäkerhetslag av Mikael Larsson och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Proposition 2025/26:28 — Ett starkt skydd för nätverks- och informationssystem - en ny cybersäkerhetslag
Källa: Sveriges riksdag