Nationell identitetsbricka

Planen behandlar inte identitetsbrickor, men slår fast att alla människor har rätt till skydd av sin personliga integritet och vänder sig emot militarisering. En allmän bricka med personuppgifter för hela befolkningen är ett integritetsingrepp av militär förlaga som planen inte efterfrågar. Planen vill visserligen ha ett totalförsvar med bred krisförmåga, men bygger det på värnplikt och samhällets kärnverksamheter.

• skydd av personlig integritetavgörande»Alla människor har rätt till skydd av sin personliga integritet.« (partiprogram ↗)
• mot militarisering»Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
• totalförsvar på värnplikt»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.« (partiprogram ↗)

Planen åtar sig att rusta upp det civila försvaret och fortsätta stärka krisberedskapen, bland annat med ökade resurser för att rusta och bygga beredskapslager. Att utreda förutsättningarna för en nationell identitetsbricka är en åtgärd inom just det befolkningsskyddet. Dokumenten säger dock inget om identitetshandlingar, och partiprogrammets krav på skydd för den personliga integriteten drar delvis i motsatt riktning.

• upprustat civilt försvaravgörande»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
• resurser till beredskapen»bland annat genom ökade resurser för att rusta och bygga beredskapslager för sjukvården« (valmanifest 2022 ↗)
• bred hotbild»Vi måste kunna försvara oss militärt, men också mot hybridattacker, spionage och cyberangrepp.« (valmanifest 2022 ↗)
• skydd för personlig integritet»Det är samhällets absoluta skyldighet att skydda friheten och den personliga integriteten« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte identitetsbrickor eller registrering av personuppgifter för krisändamål. Närmast liggande åtagande är att beredskapen ska höjas för den nya tidens hot och att anslagen till krisberedskap och civilt försvar ska öka, vilket talar för att förutsättningarna utreds. Samtidigt är planen tydlig med att integritetsingrepp ska vara proportionerliga, vilket gör stödet villkorat och osäkert.

• höjd beredskapavgörande»Sverige måste höja beredskapen för att möta den nya tidens hot.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt civilt försvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• proportionerliga integritetsingrepp»alla lagar som innebär oproportionerliga ingrepp i« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens åtagande är att rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför kris och krig och att anpassa förmågan efter nya hot. Motförslaget begär endast att förutsättningarna för en nationell identitetsbricka utreds, vilket är en beredskapsåtgärd i den riktningen. Planens krav på att lagstiftning prövas mot den personliga integriteten är ett villkor för utformningen, men hindrar inte en utredning. Planen stöder därför kravet.

• rusta civilförsvaretavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
• anpassning efter nya hot»Därför måste vi också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet.« (partiprogram ↗)
• integritetsprövning av lagstiftningsvagt stöd»All lagstiftning bör prövas mot dess påverkan på människors personliga integritet.« (partiprogram ↗)

flags: citat_svagt

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära, vilket omfattar befolkningsskydd och förmågan att hjälpa människor vid kriser. Att ge MSB i uppdrag att utreda en nationell identitetsbricka ligger i linje med det åtagandet. Planen kräver samtidigt att integritetsaspekterna prövas, men en utredning föregriper inte den prövningen.

• stärkt civilt försvaravgörande»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
• höjd nationell försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
• integritetsprövning av förslag»Alla nya lagförslag ska analyseras ur integritetssynpunkt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att kriser möts med politikens alla preventiva möjligheter och att totalförsvaret kan delta i hanteringen av katastrofer och i förebyggande åtgärder; att utreda förutsättningarna för en identitetsbricka som hjälper att identifiera människor vid kriser ligger inom detta. Samtidigt kräver planen stor försiktighet och respekt för den personliga integriteten vid hantering av personuppgifter, vilket är ett förbehåll snarare än ett hinder mot en utredning.

• beredskap för katastroferavgörande»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i förebyggande åtgärder för att begränsa riskerna för sådana.« (partiprogram ↗)
• preventiv krishantering»Kriser måste mötas med politikens alla preventiva« (partiprogram ↗)
• värna personlig integritet»försiktighet och respekt för den personliga integriteten« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget kräver att MSB utreder förutsättningarna för en nationell identitetsbricka för att kunna identifiera och hjälpa människor vid kriser. Planen behandlar inte frågan, men åtar sig att säkra en långsiktig planering för det civila försvaret, som beskrivs som en avgörande resurs i händelse av kris, och vill fastställa vilka som lever i Sverige. Härlett ur detta stöder planen kravet, men svagt.

• långsiktig civil beredskapavgörande»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• civil beredskap i kris»Det civila försvaret är även en avgörande resurs i händelse av kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• fastställa vilka som bor här»Genomföra en nationell folkräkning för att stoppa bidragsbrotten« (valmanifest 2022 ↗)
• starkt civilförsvar»Tryggheten i Sverige förutsätter också ett starkt civilförsvar« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser, analysera och planera för olika krisscenarier och förbättra den centrala krisledningsförmågan. Att utreda förutsättningarna för en nationell identitetsbricka är en sådan förberedelse för att kunna identifiera och hjälpa människor vid kriser. Planen nämner inte åtgärden och stödet är därför härlett ur beredskapsåtagandet.

• beredskap för alla kriseravgörande»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)
• planering för krisscenarier»Analysera och planera för olika typer av stora kriser« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt krisledning»Förbättra den centrala krisledningsförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
• medborgarnas krisberedskap»Medborgarna behöver också bättre kunskap om hur de ska agera vid olika typer av kriser, vilken beredskap som förväntas av hushållen och hur enskilda kan bidra till samhällets förmåga att möta det oväntade.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.