2025-06-102024/25:UU19 · p.2UUUtrikes
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som Natomedlem
Vad som står på spel: Frågan handlar om vilken utrikes- och säkerhetspolitisk linje Sverige bör driva som ny Nato-medlem, mitt i ett försämrat säkerhetsläge i Europa och stödet till Ukraina. Utfallet påverkar hur Sveriges roll inom alliansen balanseras mot en självständig linje i frågor som nedrustning och mänskliga rättigheter.
Vad omröstningen gäller
Riksdagen tar ställning till hur Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik ska förenas med Natomedlemskapet — om tyngdpunkten bör ligga på att stärka Natos gemensamma avskräcknings- och försvarsförmåga, eller på en mer självständig politik med fortsatt fokus på nedrustning och diplomati.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ansluter sig till bedömningen att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga och till ett fortsatt starkt stöd till Ukraina, och ser detta som en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (MP)
Miljöpartiet respekterar riksdagens Natobeslut men vill att Sveriges säkerhets- och försvarspolitik fortsatt präglas av strävan efter fred, avspänning, långsiktig nedrustning och diplomatiska lösningar, förenat med ett trovärdigt totalförsvar och en självständig utrikes- och säkerhetspolitik som håller fast vid demokrati och mänskliga rättigheter.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SSocialdemokraterna, VVänsterpartiet
Ja 281–14Ja 167–128
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 93/0/0/13 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/14/0/4 | lika | säkerhet: hög | härlett |
| C | Nej | Ja 17/0/0/7 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 60/0/0/12 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2024/25:3384 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024. Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs. Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sveriges säkerhetspolitik kombineras med en självständig utrikes- och säkerhetspolitik som främjar fred, avspänning och mänskliga rättigheter. (MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen står för fred, deeskalering och långsiktig nedrustning och vill att Sverige kan agera självständigt från stormakterna för att inte dras in i geopolitiska konflikter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen står för fred, deeskalering och långsiktig nedrustning och vill att Sverige kan agera självständigt från stormakterna för att inte dras in i geopolitiska konflikter. Motförslagets krav på att säkerhets- och försvarspolitiken präglas av fred, avspänning, nedrustning och en självständig linje är samma sak i sak. Planen förenar detta med ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, precis som motförslaget.
- fred och nedrustningavgörande»Världen behöver gå mot fred, nedrustning« (partiprogram ↗)
- självständig utrikespolitik»Det är viktigt att Sverige kan agera självständigt från stormakter som« (partiprogram ↗)
- deeskalering framför upprustning»och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
- totalförsvar på värnplikt»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet förenar Nato-medlemskapet med ett pådrivande arbete för avspänning, icke-spridning och ömsesidig nedrustning samt ett aktivt förebyggande fredsarbete.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet förenar Nato-medlemskapet med ett pådrivande arbete för avspänning, icke-spridning och ömsesidig nedrustning samt ett aktivt förebyggande fredsarbete. Respekt för mänskliga rättigheter och folkrätt anges som centrala delar av den världsordning partiet vill se. Motförslagets krav på fred, avspänning, nedrustning och ett trovärdigt totalförsvar inom ramen för medlemskapet är därmed planens egen formulering.
- avspänning och nedrustningavgörande»Pådrivande arbete för avspänning, icke-spridning och en ömsesidig internationell nedrustning, med en värld helt fri från massförstörelsevapen som mål.« (partiprogram ↗)
- förebyggande fredsarbete»vill socialdemokratin delta i ett aktivt förebyggande fredsarbete, i syfte att förhindra krig och konflikter.« (partiprogram ↗)
- mänskliga rättigheter och folkrätt»Respekt för mänskliga rättigheter och för folkrätten är centrala delar i den regelbaserade världsordning socialdemokratin vill se.« (partiprogram ↗)
- trovärdigt totalförsvar»Stark motståndskraft i hela samhället genom betydande militär förmåga, stark svensk försvarsindustri och god civil beredskap.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill att Sverige bedriver en självständig utrikespolitik som står upp för mänskliga rättigheter och arbetar för nedrustning, och att Sverige tar initiativ till internationell nedrustning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att Sverige bedriver en självständig utrikespolitik som står upp för mänskliga rättigheter och arbetar för nedrustning, och att Sverige tar initiativ till internationell nedrustning. Den sätter mänsklig säkerhet före territoriell och vill stärka det civila försvaret. Motförslagets krav på fred, avspänning, nedrustning och en självständig linje förenat med ett trovärdigt totalförsvar ligger därmed nära planens åtaganden.
- självständig utrikespolitikavgörande»Samtidigt vill vi att Sverige behåller sin militära alliansfrihet för att kunna fortsätta arbeta mot kärnvapen, för nedrustning och kunna bedriva en självständig utrikespolitik där vi står upp för mänskliga rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
- initiativ till nedrustning»Sverige ska ta initiativ till internationell nedrustning och bör gå före och nedrusta utifrån aktuella och politiskt förankrade hotbildsbedömningar.« (partiprogram ↗)
- mänsklig säkerhet före territoriell»Vi vill se en politik som sätter mänsklig säkerhet före territoriell.« (partiprogram ↗)
- stärkt civilt totalförsvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet slår fast att utrikes- och säkerhetspolitiken ytterst syftar till att värna universella mänskliga fri- och rättigheter och lyfter fredsinsatser, samarbete och dialog, samtidigt som valmanifestet kräver ett rustat total- och civilförsvar inom Nato.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att utrikes- och säkerhetspolitiken ytterst syftar till att värna universella mänskliga fri- och rättigheter och lyfter fredsinsatser, samarbete och dialog, samtidigt som valmanifestet kräver ett rustat total- och civilförsvar inom Nato. Motförslagets kombination av Natomedlemskap, trovärdigt totalförsvar och en rättighetsförankrad diplomatisk linje ligger inom den ramen. Planen varnar dock för att förutsätta avspänning och demilitarisering, vilket gör stödet osäkert.
- rättigheter styr utrikespolitikenavgörande»Utrikes- och säkerhetspolitiken syftar ytterst till att värna universella mänskliga fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
- fredsinsatser och dialog»Dagens internationella ekonomiska beroende ökar betydelsen av fredsinsatser, samarbete och dialog.« (partiprogram ↗)
- trovärdigt totalförsvar i Nato»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen förutsatt nedrustning»Vi kan inte förutsätta att avspänning och demilitarisering ska prägla vår värld.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att trygghet skapas i allianser och kräver ett betydligt starkare militärt försvar samt att Rysslands anfallskrig ska sluta i fullständig militär reträtt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att trygghet skapas i allianser och kräver ett betydligt starkare militärt försvar samt att Rysslands anfallskrig ska sluta i fullständig militär reträtt. En inriktning på avspänning, långsiktig nedrustning och en självständig säkerhetspolitik står i motsats till den upprustning och alliansintegration planen bygger på. Kravet på ett trovärdigt totalförsvar delas dock av planen, varför avvisandet gäller helhetens inriktning.
- kraftig upprustningavgörande»Sverige behöver ett betydligt starkare militärt försvar än i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
- trygghet genom allians»I dag skapas trygghet i allianser, inte i allianslöshet.« (valmanifest 2022 ↗)
- hård linje mot Ryssland»Sverige ska helhjärtat stödja Ukraina i att Rysslands oprovocerade anfallskrig måste sluta i fullständig rysk militär reträtt.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
Planen ger fredliga metoder företräde framför vapenbruk, gör arbetet för mänskliga fri- och rättigheter till huvudmål för utrikespolitiken och kräver samtidigt ett totalförsvar med tillräckliga resurser och ett försvar som verkar krigsavhållande.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ger fredliga metoder företräde framför vapenbruk, gör arbetet för mänskliga fri- och rättigheter till huvudmål för utrikespolitiken och kräver samtidigt ett totalförsvar med tillräckliga resurser och ett försvar som verkar krigsavhållande. Motförslagets kombination av fredssträvan, nedrustning och diplomati med ett trovärdigt totalförsvar och en självständig utrikespolitik ligger därmed nära planens egen formulering. Planen fäster också vikt vid att svenska militära insatser beslutas självständigt.
- fred och MR i utrikespolitikenavgörande»Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet, demokrati och utveckling samt mänskliga rättigheter, förståelse och försoning.« (partiprogram ↗)
- fredliga metoder först»Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart.« (partiprogram ↗)
- trovärdigt försvar»kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser« (partiprogram ↗)
- självständiga svenska beslut»tära insatser ska genomföras först efter självständiga« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill att säkerhetspolitiken präglas av avspänning och långsiktig nedrustning inom ramen för Natomedlemskapet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill att säkerhetspolitiken präglas av avspänning och långsiktig nedrustning inom ramen för Natomedlemskapet. Planen bygger på motsatt inriktning: försvarsanslagen ska nå två procent av BNP, försvaret ska vara krigsavhållande och avskräckande och Sverige ska vara en aktiv säkerhetsproducent i närområdet. Planens åtagande om att vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter ligger däremot nära motförslagets senare led.
- höjda försvarsanslagavgörande»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)
- avskräckning som mål»Målet är att det svenska försvaret ska vara krigsavhållande och avskräcka en eventuell motståndare från att angripa Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- aktiv säkerhetsproducent»Sverige ska som medlem i Nato vara en säkerhetsproducent i vårt närområde och även få ut mesta möjliga effekt av medlemskapet.« (valmanifest 2022 ↗)
- röst för demokrati och MR»Sverige ska vara en stark röst för frihet, demokrati och« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill förena Natomedlemskapet med ett trovärdigt totalförsvar och en självständig utrikespolitik som håller fast vid demokrati och mänskliga rättigheter.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill förena Natomedlemskapet med ett trovärdigt totalförsvar och en självständig utrikespolitik som håller fast vid demokrati och mänskliga rättigheter. Planen kräver exakt detta: ett totalförsvar rustat för krig, en självständig utrikespolitik som värnar svenska intressen och demokratiska fri- och rättigheter, och att Sverige ska vara en röst för fred och frihet. Kravet på långsiktig nedrustning ligger dock utanför planens åtaganden.
- självständig utrikespolitikavgörande»Den svenska utrikespolitiken skall vara självständig och primärt vara inriktad på att värna svenska intressen samt demokratiska fri- och rättigheter i världen.« (partiprogram ↗)
- trovärdigt totalförsvar»Återupprätta ett totalförsvar som är rustat för krig« (valmanifest 2022 ↗)
- röst för fred och frihet»Vårt land ska vara en röst för fred, frihet och goda relationer mellan världens folk och stater.« (valmanifest 2022 ↗)
- fredsbevarande säkerhetsarv»Svenska säkerhetspolitiska vägval har historiskt lett till en unik fredsperiod för landet, detta arv bör även i framtiden tas tillvara.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:UU19)
- Betänkandets fulltext (HC01UU19)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:3360 — med anledning av skr. 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024 av Håkan Svenneling m.fl. (V)
- Motion 2024/25:3384 — med anledning av skr. 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024 av Jacob Risberg m.fl. (MP)
- Framställning / redogörelse 2024/25:RS2 — Redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling 2024
- Regeringens skrivelse 2024/25:112 — Verksamheten inom Nato under helåret 2024
Källa: Sveriges riksdag