2025-03-192024/25:FiU17 · p.1FiUEkonomi och finans
Förutsättningar för att genomföra Agenda 2030
Förutsättningarna för att genomföra Agenda 2030 - organisering och uppföljning
Vad som står på spel: Hur arbetet med Agenda 2030 organiseras och följs upp påverkar om Sverige kan nå målen inom bland annat klimat, biologisk mångfald och jämlikhet, och kritiken pekar särskilt på minskade resurser till uppföljning och nedskärningar inom miljö- och välfärdsområdet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen bör återkomma med en plan för att skärpa arbetet med att nå de 17 målen i Agenda 2030, bland annat genom starkare uppföljningsstrukturer och ökade resurser, eller om nuvarande organisering och arbete med målen ska anses tillräckligt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ålägga regeringen att återkomma med en särskild plan för att skärpa arbetet med Agenda 2030-målen, och avstyrker motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservanten anser att regeringen brister i sin hantering av Agenda 2030-målen - kansliet för arbetet har lagts ned, myndigheternas rapporteringskrav har tagits bort och uppföljningsbudgeten minskat - med särskilt allvarliga konsekvenser inom miljö- och klimatpolitiken samt jämlikhetspolitiken, där otillräckliga klimatåtgärder, nedskärningar i naturvården och en försvagad välfärd påverkar jämställdhet och integration negativt. Regeringen bör därför återkomma med en plan för att skärpa arbetet med samtliga 17 mål, inklusive livsmedelsförsörjning, åtgärder mot mäns våld mot kvinnor, hållbar energi och skärpta klimatmål inom EU.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | avviker från planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 15/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3299 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 9 och 11-13, 2024/25:3300 av Mikael Damberg m.fl. (S) och 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1-3, 5, 6 och 14.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015. Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen förstärker sitt arbete med att nå Agenda 2030-målen genom skärpta miljö- och jämlikhetspolitiska åtgärder. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att Sverige deltar helhjärtat i arbetet med världens historiska utmaningar, med utsläppsbudget, livsmedelsförsörjning och ett prioriterat arbete mot mäns våld mot kvinnor.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att Sverige deltar helhjärtat i arbetet med världens historiska utmaningar, med utsläppsbudget, livsmedelsförsörjning och ett prioriterat arbete mot mäns våld mot kvinnor. Motförslagets plan för samtliga mål träffar exakt dessa åtaganden. Agenda 2030 nämns inte i planen, men sakinnehållet i kravet gör det.
- helhjärtat internationellt arbeteavgörande»Vi vill att Sverige ska vara ett land som deltar helhjärtat i arbetet med« (partiprogram ↗)
- skärpta klimatåtgärder»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
- krafttag mot mäns våld»I ett tryggt samhälle tar vi krafttag mot våld, hedersförtryck och sexuella kränkningar mot kvinnor, barn och hbtqi-personer.« (valmanifest 2022 ↗)
- livsmedelsförsörjning»att landet är tillräckligt självförsörjande« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att arbetet med de globala hållbarhetsmålen måste ta fart igen och att Sverige ska vara en stark kraft i FN och EU för höjda åtaganden.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att arbetet med de globala hållbarhetsmålen måste ta fart igen och att Sverige ska vara en stark kraft i FN och EU för höjda åtaganden. En plan för att skärpa arbetet med samtliga 17 mål - inklusive klimat, hållbar energi och åtgärder mot mäns våld mot kvinnor - är en tillämpning av just det åtagandet. Planen kräver dock ingen särskild redovisningsplan till riksdagen, varför bedömningen härleds.
- hållbarhetsmålen ska åter ta fartavgörande»Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av de globala hållbarhetsmålen. Det arbetet måste nu åter ta fart.« (valmanifest 2022 ↗)
- pådrivande i FN och EU»Sverige ska vara en stark kraft i FN och EU för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot mäns våld mot kvinnor»Krafttag för att stoppa hedersrelaterat våld, sexualbrott och mäns våld mot kvinnor.« (valmanifest 2022 ↗)
- fast klimatramverk»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver en utsläppsbudget som gör att klimatmålen nås, skärpt utsläppshandel och klimattullar i EU, en dörr ut för våldsutsatta i hela landet och ett starkare jordbruk för ökad självförsörjning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet kräver en utsläppsbudget som gör att klimatmålen nås, skärpt utsläppshandel och klimattullar i EU, en dörr ut för våldsutsatta i hela landet och ett starkare jordbruk för ökad självförsörjning. Motförslagets plan för att skärpa arbetet med samtliga sjutton hållbarhetsmål pekar ut just dessa delar och ligger därmed i linje med planens åtaganden.
- skärpta klimatåtagandenavgörande»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
- skärpta klimatmål inom EU»höja priset på utsläppsrätter i EU, inkludera utsläpp från flyg och sjöfart i systemet och införa klimattullar på varor från länder utanför EU.« (valmanifest 2022 ↗)
- åtgärder mot mäns våld»skapa en dörr ut för våldsutsatta i hela landet, så att ansvaret för skydd, boende och vård samordnas direkt efter uppbrottet.« (valmanifest 2022 ↗)
- tryggad livsmedelsförsörjning»stärka det svenska jordbruket för ökad självförsörjning med baslivsmedel, och stödja övergången till ett ekologiskt och hållbart jordbruk med fossiloberoende arbetsmaskiner.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestets åtaganden träffar motförslagets sakområden: en mer ambitiös utsläppshandel inom EU, förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, ökad matproduktion och försörjningstrygghet samt fördubblad utsläppsfri el.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestets åtaganden träffar motförslagets sakområden: en mer ambitiös utsläppshandel inom EU, förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, ökad matproduktion och försörjningstrygghet samt fördubblad utsläppsfri el. En plan för att skärpa arbetet med samtliga hållbarhetsmål ligger därmed i linje med planen. Agenda 2030 som ram nämns dock inte, varför stödet är härlett.
- mer ambitiös utsläppshandelavgörande»EU:s system för handel med utsläppsrätter är bland de mest effektiva verktyg vi har, och vi vill göra det ännu mer ambitiöst och öppna upp det för fler länder som vill ansluta sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa mäns våld mot kvinnor»Förebyggande åtgärder mot mäns våld mot kvinnor ska genomsyra hela samhället och män som slår ska inte komma undan.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad livsmedelsförsörjning»En långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning med ökad försörjningstrygghet och ökad matproduktion kräver regelförenklingar och skattesänkningar« (valmanifest 2022 ↗)
- fördubblad utsläppsfri el»Vi vill fördubbla produktionen av utsläppsfri el, och rusta och bygga ut elnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen nämner inte Agenda 2030, men de sakområden motförslaget vill skärpa återfinns som egna åtaganden: höjda europeiska klimatambitioner, ökad handlingskraft mot våld mot kvinnor och en naturvård som får en renässans.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen nämner inte Agenda 2030, men de sakområden motförslaget vill skärpa återfinns som egna åtaganden: höjda europeiska klimatambitioner, ökad handlingskraft mot våld mot kvinnor och en naturvård som får en renässans. Utifrån dessa närmast liggande principer stöder planen kravet på skärpta insatser. Underlaget är dock allmänt, eftersom planen är tyst om själva målramverket.
- höjda klimatambitioner i EUavgörande»Inte minst vill vi öka de europeiska klimatambitionerna samt se en tätare samverkan mot inre och yttre hot.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot mäns våld mot kvinnor»Vi vill se en ökad handlingskraft mot sexuellt våld och våld mot kvinnor genom bland annat högre straff för sexualbrott och ett bättre skydd och stöd för offren.« (valmanifest 2022 ↗)
- naturvården prioriteras»Naturvården måste få en renässans.« (partiprogram ↗)
- skärpta EU-regelverk»miljö- och klimatområdet måste höjas och regelverken skärpas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att hållbar utveckling integrerar ekologi, ekonomi och sociala hänsyn, att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden och att det finns tydliga instrument för styrning, samordning och uppföljning av biståndet, som ska uppgå till minst en procent av BNI.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att hållbar utveckling integrerar ekologi, ekonomi och sociala hänsyn, att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden och att det finns tydliga instrument för styrning, samordning och uppföljning av biståndet, som ska uppgå till minst en procent av BNI. En plan för att skärpa arbetet med samtliga hållbarhetsmål ligger därmed i linje med planens uppföljningskrav.
- integrerad hållbar utvecklingavgörande»Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras.« (partiprogram ↗)
- styrning och uppföljning av bistånd»Det måste finnas tydliga instrument för styrning,« (partiprogram ↗)
- jämställdhet i all politik»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
- enprocentsmålet i biståndet»Sverige bör ge minst en procent av BNI i internationellt bistånd.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vänder sig mot styrning genom breda utbetalnings- och måluppfyllelseramverk: enprocentmålet ska avskaffas och biståndets storlek bestämmas av rimlig budget och uppnådda resultat, inte av ett mål.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vänder sig mot styrning genom breda utbetalnings- och måluppfyllelseramverk: enprocentmålet ska avskaffas och biståndets storlek bestämmas av rimlig budget och uppnådda resultat, inte av ett mål. Den kräver också att politiken prioriterar och väljer bort samt avvisar dyrbar symbolpolitik i klimatfrågan. En särskild plan för att skärpa arbetet med samtliga 17 mål saknar därför stöd i planen.
- resultat framför måluppfyllelseavgörande»Biståndets storlek ska bygga på en bedömning av vilken budget som är rimlig när biståndet ställs mot andra behov, samt utifrån vilka resultat som bedöms kunna uppnås, snarare än på ett utbetalningsmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- avskaffa volymmål»Avskaffa enprocentmålet och ersätta det med en fyraårig budgetram för biståndet som skapar förutsägbarhet och resultatfokus« (valmanifest 2022 ↗)
- prioritera kärnuppdraget»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
- nej till symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet vill att de svenska klimatmålen anpassas till EU:s nivå i stället för att skärpas, och att kostnaderna för klimatåtgärder och bistånd minskar till förmån för välfärd och trygghet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet vill att de svenska klimatmålen anpassas till EU:s nivå i stället för att skärpas, och att kostnaderna för klimatåtgärder och bistånd minskar till förmån för välfärd och trygghet. Planen avvisar också en jämställdhetspolitik som via politiska åtgärder ska skapa samma utfall på gruppnivå. En plan för att skärpa arbetet med samtliga Agenda 2030-mål, inklusive skärpta klimatmål inom EU, går därmed emot planens prioriteringar.
- inga skärpta svenska klimatmålavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre klimat- och biståndskostnader»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
- formell, inte utfallsstyrd jämställdhet»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärd före prestigeprojekt»Satsa på välfärden istället för politiska prestigeprojekt« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FiU17)
- Betänkandets fulltext (HC01FiU17)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:3299 — med anledning av skr. 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030 av Ida Gabrielsson m.fl. (V)
- Motion 2024/25:3300 — med anledning av skr. 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030 av Mikael Damberg m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3306 — med anledning av skr. 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Regeringens skrivelse 2024/25:66 — Sveriges genomförande av Agenda 2030
Källa: Sveriges riksdag