2026-06-172025/26:TU20 · p.15TUTransport och infrastruktur
Kostnadskontroll, produktivitet och effektivitet
Kostnadskontroll vid infrastrukturprojekt
Vad som står på spel: Utfallet påverkar hur väl skattemedel används vid stora, kostnadskänsliga infrastrukturprojekt som ofta blir försenade och fördyrade, och kan avgöra om mer av järnvägsunderhållet sköts i statlig egen regi i stället för av upphandlade utförare.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller hur kostnadskontrollen vid stora infrastrukturprojekt bäst stärks – genom den löpande uppföljning som redan pågår inom nuvarande arbetssätt, eller genom att skärpa kraven ytterligare och låta en större andel av järnvägsunderhållet utföras i myndighetens egen regi.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att Trafikverket ska fortsätta arbeta systematiskt med kostnadsreducerande åtgärder och kostnadskontroll, välkomnar att regeringen noga följer detta arbete och att objekt med stora kostnadsökningar kan omprövas, men ser inte skäl att därutöver besluta om striktare krav eller mer underhåll i egen regi.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 29 (S)
S anser att kostnadskontrollen vid infrastrukturinvesteringar måste skärpas kraftigt och att uppföljningen av det pågående uppdraget till Trafikanalys måste ske löpande i stället för först vid uppdragets slut, och menar att en större del av järnvägsunderhållet bör utföras i Trafikverkets egen regi för att stärka beredskapen och ge bättre kontroll och jämförbarhet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 29 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/105/0/1 | följer planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 18/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Ja | Avstår 0/0/24/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| L | Ja | Ja 16/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 19/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 66/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 70/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:33 av Josef Fransson (SD) yrkande 3, 2025/26:661 av Kristoffer Lindberg (S) yrkande 2, 2025/26:1940 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S), 2025/26:3631 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 33, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 11.
Riksdagens beslut: Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
Motförslag
- Motförslaget vill analysera om sammanslagningen av väg- och banväsendet till Trafikverket varit ändamålsenlig och att myndigheten återfår sin egen utförarkompetens. (S) — Reservation 29
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valmanifestet vill ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som privatiserats och att staten ökar sin kontroll över infrastrukturen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som privatiserats och att staten ökar sin kontroll över infrastrukturen. Partiprogrammet slår fast att gemensamma ägandeformer och samordning är avgörande för att underhållet ska fungera bra. Motförslagets krav på skärpt kostnadskontroll, löpande uppföljning och mer underhåll i egen regi följer av dessa åtaganden.
- återta privatiserad infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- underhåll i gemensam regi»ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken« (partiprogram ↗)
- statlig kontroll över infrastruktur»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap genom egen kapacitet»Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver att underhållet av vägar och järnvägar huvudsakligen sker i statlig regi och att den statliga styrningen och kontrollen över järnvägssystemet ökar, vilket direkt bär kravet på mer underhåll i egen regi.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att underhållet av vägar och järnvägar huvudsakligen sker i statlig regi och att den statliga styrningen och kontrollen över järnvägssystemet ökar, vilket direkt bär kravet på mer underhåll i egen regi. Planen kräver också att system som leder till bristande kontroll och läckage av skattemedel avskaffas, vilket stöder skärpt kostnadskontroll och löpande uppföljning. Planen kopplar samma sak till infrastrukturens beredskapsvärde.
- underhåll i egen regiavgörande»Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.« (partiprogram ↗)
- statlig styrning och kontroll»Ökad statlig styrning och kontroll över järnvägssystemet.« (partiprogram ↗)
- skärpt kontroll av skattemedel»Avskaffande av system som leder till bristande kontroll, läckage av skattemedel,« (partiprogram ↗)
- infrastruktur för beredskap»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
Planen behandlar inte kostnadskontroll vid infrastrukturprojekt direkt, men kräver att samhället säkrar kontroll över kritisk infrastruktur i kriser och är kritisk till att staten släppt viktiga samhällsfunktioner till marknaden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte kostnadskontroll vid infrastrukturprojekt direkt, men kräver att samhället säkrar kontroll över kritisk infrastruktur i kriser och är kritisk till att staten släppt viktiga samhällsfunktioner till marknaden. Den vill också stärka det civila försvaret och att politiken har större rådighet över hur gemensamma resurser fördelas. Det talar för skärpt kostnadskontroll och mer underhåll i egen regi. Motförslagets krav stöds därför, med svagt underlag.
- kontroll över kritisk infrastrukturavgörande»kritisk infrastruktur och att välfärd, kommunikation, vatten, energiproduktion och elnät« (partiprogram ↗)
- kritik mot avreglering»staten släppt tidigare monopol på viktiga samhällsfunktioner.« (partiprogram ↗)
- stärkt civil beredskap»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- rådighet över gemensamma resurser»Politiken behöver därför ha större rådighet över hur våra gemensamma resurser fördelas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver visserligen att politiken hushållar med skattebetalarnas pengar, men dess linje för hur offentlig verksamhet ska bedrivas är konkurrensutsättning och marknadsekonomi utan planekonomiska pekpinnar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver visserligen att politiken hushållar med skattebetalarnas pengar, men dess linje för hur offentlig verksamhet ska bedrivas är konkurrensutsättning och marknadsekonomi utan planekonomiska pekpinnar. Kravet på att en större del av underhållet utförs i egen regi går rakt emot det. Sammantaget avvisas motförslaget, även om delen om skärpt kostnadskontroll ligger nära planen.
- konkurrensutsatt offentlig verksamhetavgörande»Offentlig verksamhet kan med fördel konkurrensutsättas« (partiprogram ↗)
- hushålla med skattemedel»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrens som drivkraft»Konkurrens är en viktig drivkraft för utvecklingen av marknadsekonomin.« (partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens krav på låga kostnader och stimulerad konkurrens i offentlig upphandling talar för skärpt kostnadskontroll, men motförslaget kräver också att en större del av underhållet utförs i egen regi.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens krav på låga kostnader och stimulerad konkurrens i offentlig upphandling talar för skärpt kostnadskontroll, men motförslaget kräver också att en större del av underhållet utförs i egen regi. Planen begränsar offentlig affärsverksamhet till fall med starkt samhällsintresse och varnar för undanträngning av fungerande alternativ. Sammantaget bär planen inte motförslagets krav.
- begränsad offentlig affärsverksamhetavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- konkurrensutsatt upphandling»Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna låga kostnader, hög kvalitet, säkrar likabehandling och stimulerar konkurrens.« (partiprogram ↗)
- undvik undanträngning»Det offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar nyföretagande.« (partiprogram ↗)
Principprogrammet gör utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll till viktiga politiska uppgifter och kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet gör utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll till viktiga politiska uppgifter och kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna. Motförslagets krav på skärpt kostnadskontroll och löpande uppföljning av infrastrukturinvesteringar följer direkt av det förvaltarskapet. Kravet på mer underhåll i egen regi drar åt motsatt håll, eftersom planen vill undvika monopol och låta trafiken bedrivas i konkurrens.
- kostnadsuppföljning som uppgiftavgörande»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter.« (partiprogram ↗)
- återhållsamma offentliga utgifter»Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- frånvaro av monopol»Den offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol.« (partiprogram ↗)
- beredskap i totalförsvaret»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera befolkningen ett gott skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som aktuella militära hotbilder.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen lovar ett effektiviseringskansli som ska gå igenom alla myndigheters ekonomi och slår fast att offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen lovar ett effektiviseringskansli som ska gå igenom alla myndigheters ekonomi och slår fast att offentligt slöseri i alla former ska bekämpas. Motförslagets huvudkrav på skärpt kostnadskontroll vid infrastrukturinvesteringar och löpande uppföljning följer direkt av den ledstjärnan. Kravet på mer underhåll i egen regi går däremot emot programmets princip att det som andra kan göra lika bra inte ska utföras av det offentliga, men det är en delfråga i förslaget.
- granska myndigheternas ekonomiavgörande»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa offentligt slöseri»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
- ordning och reda i ekonomin»I tuffa ekonomiska tider krävs ordning och reda i ekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
- privat utförande före offentligt»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet pekar ut brister i det offentligas upphandlingar, ekonomistyrning och uppföljning och kräver att onödiga utgifter skalas bort och att tydliga resultat begärs för varje offentlig satsning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet pekar ut brister i det offentligas upphandlingar, ekonomistyrning och uppföljning och kräver att onödiga utgifter skalas bort och att tydliga resultat begärs för varje offentlig satsning. Skärpt kostnadskontroll och löpande uppföljning av infrastrukturinvesteringar är just det. Partiprogrammet vill dessutom att stat och kommun behåller ett betydande inflytande över infrastrukturen, vilket stöder mer underhåll i egen regi.
- brister i upphandling och styrningavgörande»Den offentliga sektorn har dels problem med upphandlingar, ekonomistyrning och uppföljning« (valmanifest 2022 ↗)
- resultatkrav på satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- skala bort onödiga utgifter»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga« (valmanifest 2022 ↗)
- samhällsinflytande över infrastruktur»måste stat och kommuner behålla ett betydande mått av inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU20)
- Betänkandets fulltext (HD01TU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1045 — Öresundsmetron av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1078 — Stärkt ekonomi för vägföreningarna och landsbygdens vägar av Sofia Skönnbrink (S)
- Motion 2025/26:1082 — Satsning på infrastruktur och digital tillgång i Jönköpings län av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1091 — Dubbelspår på Malmbanan av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1093 — Upprustning av väg 41 av Anders Alftberg (SD)
- Motion 2025/26:1109 — Förbifart E4 Örnsköldsvik av Anne-Li Sjölund och Anders Karlsson (båda C)
- Motion 2025/26:1111 — Ny broförbindelse till Alnö av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1140 — Samhällsutveckling och infrastrukturutbyggnad av Martina Johansson (C)
- Motion 2025/26:1164 — Järnvägsförbindelser till kontinenten av Adrian Magnusson och Marianne Fundahn (båda S)
- Motion 2025/26:1176 — Järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo av Mona Smedman (C)
- Motion 2025/26:1180 — Tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1195 — Mälarbanan - en möjlighet för hela Sverige av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1197 — Oslo-Stockholm 2.55 av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1199 — Anpassning av Hjulstabron av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1201 — Upprustning av järnvägen i Värmland av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1204 — Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Ulrika Heindorff och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
- Motion 2025/26:1234 — Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1240 — Fyrfilig E4 mellan Söderhamn och Gävle av Viktor Wärnick (M)
- Motion 2025/26:1268 — Godstågskapaciteten över Öresund av Niklas Karlsson (S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Källa: Sveriges riksdag