2026-04-152025/26:AU11 · p.7AUArbetsmarknad
Diskrimineringslagens tillämpningsområde
Diskrimineringslagens räckvidd - språk som diskrimineringsgrund och polisverksamhet
Vad som står på spel: Utan språk som diskrimineringsgrund saknar personer som tillhör nationella minoriteter ett uttryckligt skydd mot diskriminering kopplad till sitt minoritetsspråk, vilket kan påverka möjligheten att använda språket och utöva sin kultur. Frågan om polisiär tillsyn påverkar även vilka möjligheter enskilda har att få polisingripanden prövade som diskriminering.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om diskrimineringslagen bör utökas med språk som en uttalad diskrimineringsgrund och om polisens verksamhet i sin helhet bör omfattas av lagen och stå under tillsyn av Diskrimineringsombudsmannen, eller om nuvarande avgränsning ska behållas i väntan på annat pågående arbete.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet menar att det på sikt kan finnas skäl att se över vilka diskrimineringsgrunder lagen ska omfatta, men är i nuläget inte berett att förespråka något initiativ om språk som ny grund. När det gäller polisverksamhetens omfattning under diskrimineringslagen och tillsynen konstaterar utskottet att ett utredningsförslag om utökat skydd mot diskriminering inom offentlig verksamhet redan bereds inom Regeringskansliet, och anser att detta arbete inte bör föregripas.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 12 (MP)
Reservationen (MP) vill att regeringen utreder möjligheten att införa språk som en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Skälet är att skyddet mot diskriminering för nationella minoriteter i dag bygger på grunderna etnisk tillhörighet och religion, vilket inte tillräckligt täcker den diskriminering som drabbar minoriteters rätt att använda sitt minoritetsspråk; en sådan utvidgning skulle stärka möjligheten att fritt använda språket och utöva sin kultur utan risk för diskriminering och trakasserier.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 12 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/18/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Ja 91/0/0/15 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 56/0/0/10 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1618 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 4, 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 10 och 2025/26:3435 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 11.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 38 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om insatser för att främja ekonomisk jämställdhet, åtgärder för att motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen utredar möjligheten att införa språk som diskrimineringsgrund för att bättre skydda nationella minoriteter. (MP) — Reservation 12
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka de nationella minoriteternas rättigheter till just identitet, språk, kulturarv och religion, och kräver ett aktivt arbete mot olika sorters diskriminering.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka de nationella minoriteternas rättigheter till just identitet, språk, kulturarv och religion, och kräver ett aktivt arbete mot olika sorters diskriminering. Att utreda språk som diskrimineringsgrund är en direkt tillämpning av det åtagandet. Planen lägger dessutom ett särskilt ansvar på myndigheter att möta alla med samma respekt.
- minoriteters språkliga rättigheteravgörande»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion« (partiprogram ↗)
- aktivt arbete mot diskriminering»Det kräver ett aktivt arbete med att förebygga och hindra olika sorters diskriminering i samhället.« (partiprogram ↗)
- myndigheters likabehandling»Myndigheter har ett särskilt ansvar att möta alla människor med samma respekt.« (partiprogram ↗)
- stoppa diskrimineringen»Diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden måste stoppas.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen ställer upp rättigheter för nationella minoriteter och ett starkt skydd mot diskriminering som mål, och vill bekämpa diskriminering systematiskt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ställer upp rättigheter för nationella minoriteter och ett starkt skydd mot diskriminering som mål, och vill bekämpa diskriminering systematiskt. Att utreda språk som diskrimineringsgrund stärker minoriteternas möjlighet att använda sitt språk utan trakasserier och ligger därmed i planens riktning. Planen räknar dock inte upp språk bland diskrimineringsgrunderna.
- minoriteters rättigheteravgörande»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
- starkt diskrimineringsskydd»Lika rättigheter och skyldigheter för alla medborgare och starkt skydd mot« (partiprogram ↗)
- bekämpad diskriminering»Bekämpande av rasism och diskriminering.« (partiprogram ↗)
- språklig mångfald»Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att lagstiftningen mot diskriminering stärks och att de nationella minoriteternas rätt till språk, kultur och inflytande säkras.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att lagstiftningen mot diskriminering stärks och att de nationella minoriteternas rätt till språk, kultur och inflytande säkras. En utredning om språk som diskrimineringsgrund är ett direkt medel för det, eftersom dagens grunder inte fångar diskriminering som drabbar rätten att använda sitt minoritetsspråk. Därför stöder planen motförslagets krav.
- skärpt diskrimineringslagstiftningavgörande»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
- minoriteters språkliga rättigheter»minoriteternas rätt till språk, kultur och inflytande.« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt arbete mot rasism»Arbetet mot all typ av rasism måste stärkas.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet vill stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning och slår fast att mer måste göras mot diskriminering, inklusive att lägga till nya grunder i skyddet mot hatbrott.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning och slår fast att mer måste göras mot diskriminering, inklusive att lägga till nya grunder i skyddet mot hatbrott. Att utreda språk som diskrimineringsgrund för att skydda nationella minoriteters rätt att använda sitt språk är samma slags förstärkning. Planen nämner dock inte diskrimineringslagens grunder uttryckligen.
- stärkt minoritetsspråksskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- utvidgade skyddsgrunder»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
- all diskriminering motverkas»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet vill modernisera diskrimineringslagen, och partiprogrammet slår fast att individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas och att de nationella minoriteternas ställning ska upprätthållas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill modernisera diskrimineringslagen, och partiprogrammet slår fast att individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas och att de nationella minoriteternas ställning ska upprätthållas. Att utreda språk som diskrimineringsgrund är ett sätt att förverkliga just detta. Planen nämner ingen sådan diskrimineringsgrund, så stödet är härlett.
- moderniserad diskrimineringslagavgörande»Vi vill modernisera diskrimineringslagen, prioritera polisens hatbrottsverksamhet och säkerställa att alla skolor står upp för alla människors lika värde.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkta minoritetsspråksrättigheter»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
- nationella minoriteters ställning»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
- upprättelse vid diskriminering»Den som drabbas av diskriminering ska kunna få hjälp att få upprättelse och det ska kosta att diskriminera.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning och slår fast att språkliga och etniska rättigheter för samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar stärker deras identitet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning och slår fast att språkliga och etniska rättigheter för samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar stärker deras identitet. Att utreda språk som diskrimineringsgrund är ett medel för just detta skydd. Planen kräver dessutom att dessa gruppers behov beaktas på alla nivåer i den offentliga sektorn och att lagstiftning mot diskriminering finns.
- lagstadgat skydd för minoritetsspråkavgörande»detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
- minoriteters språkliga rättigheter»samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter« (partiprogram ↗)
- minoriteters behov på alla nivåer»intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn.« (partiprogram ↗)
- lagstiftning mot diskriminering»lagstiftning mot diskriminering.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen hävdar individen mot kollektivismen och vänder sig uttryckligen mot en politik där bakgrund och grupptillhörighet förklarar en människas position.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen hävdar individen mot kollektivismen och vänder sig uttryckligen mot en politik där bakgrund och grupptillhörighet förklarar en människas position. Rättigheter och möjligheter ska gälla lika för alla utan nya gruppbaserade kategorier. Att lägga till språk som diskrimineringsgrund för att skydda nationella minoriteter som kollektiv följer därför inte av planen.
- avvisar identitetspolitikavgörande»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
- individen före kollektivet»hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
- lika rättigheter för alla»Sverige ska vara ett fritt och öppet samhälle där rättigheter, skyldigheter och möjligheter gäller lika för alla.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från de allmänna assimileringssträvandena och tillerkänner dem långtgående kulturell autonomi, och vill värna urfolkens ställning och kulturella värden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen undantar uttryckligen de nationella minoriteterna från de allmänna assimileringssträvandena och tillerkänner dem långtgående kulturell autonomi, och vill värna urfolkens ställning och kulturella värden. Ett utrett skydd mot diskriminering på grund av språk stödjer just den minoritetsspråkliga autonomi planen utfäster. Planen tar inte ställning till diskrimineringslagens grunder som sådana, så slutsatsen härleds ur minoritetsåtagandet och principen om likhet inför lagen.
- kulturell autonomi för minoriteteravgörande»ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
- värnade urfolksvärden»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- likhet inför lagen»medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen« (partiprogram ↗)
- ingen särbehandling»Vare sig negativ eller positiv särbehandling på basis av kön, ålder, sexuell läggning,« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:AU11)
- Betänkandets fulltext (HD01AU11)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1027 — Islamofobi och antisemitism av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1028 — Ett land i förändring av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1057 — Stärkt religionsfrihet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:13 — Nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:1504 — Stärkt skydd för arbetstagares integritet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1505 — Hbtqi-personers utsatthet i Sverige och världen av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1506 — Jämställt Sverige - mot mäns våld och ekonomisk ojämlikhet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1618 — Politik för sverigefinnar av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:171 — Politik för äldres rättigheter och välmående av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:1790 — Åtgärder mot ålderism i arbetslivet av Marie Nicholson (M)
- Motion 2025/26:2293 — Rätt till heltidsarbete och tryggare anställningar för kvinnor av Linnéa Wickman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2306 — Metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2025/26:2651 — Ålderism inom arbetslivet av Anders Ekegren (L)
- Motion 2025/26:2778 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2788 — Rättsväsendet av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2830 — Mot åldersdiskriminering i rekrytering av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:2834 — Ett jämställt samhälle av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2025/26:2864 — Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M)
- Motion 2025/26:3188 — Familjerätt, socialtjänst, hbtqi-frågor och funktionsrätt av Martina Johansson m.fl. (C)
Källa: Sveriges riksdag