2025-03-132024/25:UbU12 · p.5UbUUtbildning
Framtagande av ämnen
Skolverkets mandat att ta fram nya gymnasieämnen
Vad som står på spel: Beslutet handlar om vem som ska bestämma vilka ämnen som erbjuds i gymnasieskolan och hur nya ämnen tas fram och kvalitetssäkras. Det berör elever, lärare och skolor samt hur väl förankrade nya ämnen blir innan de införs.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen och Skolverket även fortsättningsvis ska kunna besluta om nya gymnasieämnen och ämnesplaner, eller om Skolverkets rätt att ta fram nya ämnen bör inskränkas och kräva förankring hos regeringen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att grundskolans och de gymnasiegemensamma ämnena räknas upp i skollagen och att det är riksdagen som beslutar vilka dessa är, men att det är regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, som beslutar om övriga ämnen och om innehållet i kursplaner, ämnesplaner och examensmål. Utskottet hänvisar till att Skolverket enligt sin instruktion kontinuerligt ska bedöma behovet av att utveckla styrdokumenten, att myndigheten i det arbetet tar hjälp av ämnesexperter, nationella programråd och andra referensgrupper samt hämtar in synpunkter brett innan förslag remitteras, och att utbildningen enligt instruktionen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet kravet på att inskränka Skolverkets mandat att ta fram nya ämnen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 7 (SD)
Reservanten (SD) anser att det är orimligt att Skolverket har mandat att införa nya gymnasieämnen utan förankring i Regeringskansliet, och hänvisar till att det inför hösten 2025 planerade valbara ämnet 'makt, normer och kön' byggde på teorier som inte kan betraktas som vetenskapliga eller neutrala och som Skolverket sedan drog tillbaka efter kritik; regeringen bör därför överväga att förbjuda Skolverket från att ta fram nya gymnasieämnen som inte förankrats inom Regeringskansliet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 7 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 20/0/0/4 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Ja | Ja 93/0/0/13 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Ja 14/0/0/4 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| C | Ja | Ja 19/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Nej 0/61/0/11 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2024/25:1446 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 11.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om utbildningen i gymnasieskolan, ämnen och särskilda kunskapsområden samt studie- och yrkesvägledning. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill göra privatekonomi till huvudsaklig del av hem- och konsumentkunskap i högstadiet och införa ett valfritt ämne om ekonomi och juridik på gymnasiet. (SD) — Reservation 7
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet kräver att skolan bygger på en människosyn och pedagogik grundad i vetenskap och betonar självständiga akademier utan politisk styrning; att regeringen ska kunna förbjuda Skolverket att ta fram ämnen utan politisk förankring är motsatsen till det.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att skolan bygger på en människosyn och pedagogik grundad i vetenskap och betonar självständiga akademier utan politisk styrning; att regeringen ska kunna förbjuda Skolverket att ta fram ämnen utan politisk förankring är motsatsen till det. Att ett ämne om makt, normer och kön underkänns som ovetenskapligt går dessutom rakt emot planens feministiska grundsyn och dess varning för att konservativa krafter försöker riva upp vunna rättigheter. Motförslagets krav avvisas därför.
- utbildning på vetenskaplig grundavgörande»grundad i vetenskap och inriktad på att stärka människors möjligheter« (partiprogram ↗)
- ingen politisk styrning av kunskap»självständiga akademier utan politisk styrning och vill se en« (partiprogram ↗)
- feministisk grundsyn»Vi inspireras av de marxistiska och feministiska idétraditionerna när vi« (partiprogram ↗)
- motstå konservativa angrepp»Konservativa och auktoritära krafter försöker aktivt förstärka de« (partiprogram ↗)
Motförslagets sakliga skäl är att ett ämne om makt, normer och kön inte vore vetenskapligt eller neutralt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Motförslagets sakliga skäl är att ett ämne om makt, normer och kön inte vore vetenskapligt eller neutralt. Partiprogrammet slår tvärtom fast könsmaktsordningen som en tydlig maktstruktur och att partiet med denna grundsyn är ett feministiskt parti, och kräver att utbildningssektorn bryter sociala och könsbundna mönster. Planen försvarar också forskningens frihet, vilket talar mot att regeringen politiskt ska förhandsgodkänna vilka ämnen som får tas fram.
- könsmaktsordningen finnsavgörande»En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen, den systematiska över- och« (partiprogram ↗)
- feministiskt parti»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
- skolan ska bryta könsmönster»sociala och könsbundna mönstren bryts.« (partiprogram ↗)
- forskningens frihet»ansvar att garantera forskningens frihet och att trygga grundforskningen.« (partiprogram ↗)
Planen kräver att undervisningen har ett tydligt normkritiskt perspektiv och att skolan aktivt arbetar för jämställdhet och lika rättigheter, vilket är precis det innehåll motförslaget vänder sig mot.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att undervisningen har ett tydligt normkritiskt perspektiv och att skolan aktivt arbetar för jämställdhet och lika rättigheter, vilket är precis det innehåll motförslaget vänder sig mot. Planen slår också fast att politikens uppgift inte är att detaljstyra pedagogens arbete och att skolan ska ha tydlig koppling till forskning. Ett förbud för Skolverket att ta fram nya ämnen utan politisk förankring strider därför mot planen.
- normkritisk undervisningavgörande»Alla elever ska ha tillgång till sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt normkritiskt perspektiv.« (partiprogram ↗)
- ingen politisk detaljstyrning»Politikens uppgift är inte att detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes arbete.« (partiprogram ↗)
- forskningsanknuten skola»En bra skola har tydlig koppling till forskning och tar kontinuerligt in nya forskningsrön.« (partiprogram ↗)
- jämställdhetsarbete i skolan»Skolan ska arbeta aktivt för jämställdhet och lika rättigheter.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår fast att politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd, och partiprogrammet gör lärarprofessionens kompetens avgörande.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd, och partiprogrammet gör lärarprofessionens kompetens avgörande. Att regeringen förbjuder Skolverket att ta fram ämnen utan politisk förankring är motsatsen till detta. Att invändningen riktas mot ett ämne om makt, normer och kön skär dessutom mot planens uttalat feministiska hållning.
- armlängds avståndavgörande»Politiken ska bidra till goda förutsättningar men hålla armlängds avstånd.« (valmanifest 2022 ↗)
- feministisk hållning»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.« (partiprogram ↗)
- professionens ansvar»Professionella lärares kompetens och pedagogik är avgörande.« (partiprogram ↗)
- akademisk frihet»Den akademiska och konstnärliga friheten liksom den fria kulturen är grundbultar i ett vitalt civilsamhälle.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver uttryckligen att skolan och högskolan arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor, genusfrågor och normkritik, och att utbildningssystemet inte ska vara värderingsfritt utan aktivt verka för jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att skolan och högskolan arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor, genusfrågor och normkritik, och att utbildningssystemet inte ska vara värderingsfritt utan aktivt verka för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Motförslagets grund är att just ett ämne om makt, normer och kön inte hör i skolan. Planen värnar dessutom professionens och forskningens frihet från politisk styrning av innehållet.
- aktivt genus- och normkritikarbeteavgörande»Därför ska förskolan, skolan och högskolan arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor, genusfrågor och normkritik såväl i undervisningen och vägledningen som i skolmiljön.« (partiprogram ↗)
- skolan verkar för jämställdhet»Utbildningssystemet ska inte vara värderingsfritt.« (partiprogram ↗)
- likvärdiga förväntningar på kön»Genom hela utbildningssystemet behövs aktivt arbete med genusfrågor för att flickor och pojkar ska möta likvärdiga förväntningar och få likvärdiga chanser.« (partiprogram ↗)
- skyddad akademisk frihet»Den akademiska friheten ska ges skydd i grundlagen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen grundar utbildningspolitiken i att det finns en objektivt existerande verklighet att utforska och att all skolverksamhet ska fostra utifrån en uttalad etisk grund, samtidigt som subsidiaritetsprincipen kräver rätt makt på rätt plats.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen grundar utbildningspolitiken i att det finns en objektivt existerande verklighet att utforska och att all skolverksamhet ska fostra utifrån en uttalad etisk grund, samtidigt som subsidiaritetsprincipen kräver rätt makt på rätt plats. Att nya gymnasieämnen förankras hos regeringen snarare än avgörs av en myndighet ligger i linje med det ansvarsutkrävandet. Planens varning för att politiken lägger sig i i onödan drar åt andra hållet, varför slutsatsen är svag och härledd.
- objektiv verklighet som grundavgörande»det finns en objektivt existerande verklighet att utforska.« (partiprogram ↗)
- skolans etiska grund»All skolverksamhet ska i enlighet med den etik« (partiprogram ↗)
- rätt makt på rätt plats»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska« (partiprogram ↗)
- politisk återhållsamhet»Politiker måste motstå frestelsen att i onödan« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill göra upp med flumskolan, fokusera på mätbara faktakunskaper och slår fast att staten ska fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill göra upp med flumskolan, fokusera på mätbara faktakunskaper och slår fast att staten ska fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav. Den avvisar dessutom uttryckligen identitetspolitikens kollektivism som stridande mot grundläggande värden. Ett krav på att nya gymnasieämnen ska vara förankrade hos regeringen, med kritik mot ett ämne om makt, normer och kön, ligger i linje med dessa åtaganden och stöds.
- mätbara faktakunskaperavgörande»Fokusera på mätbara faktakunskaper, med inspiration från Finlands läroplan« (valmanifest 2022 ↗)
- avvisa identitetspolitik»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
- staten fastställer kunskapskraven»ställa och följa upp tydliga kunskapskrav« (partiprogram ↗)
- kunskapsskolan»Vi ska göra upp med flumskolan och återupprätta kunskapsskolan« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att det viktigaste är att sätta stopp för genusexperimenten och flumskolan och att de politiska experimenten på Sveriges barn och unga ska avslutas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att det viktigaste är att sätta stopp för genusexperimenten och flumskolan och att de politiska experimenten på Sveriges barn och unga ska avslutas. Planen avvisar uttryckligen genuspedagogik inriktad på att sudda ut könstillhörighet och kräver att verksamheten är fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering. Att begränsa Skolverkets möjlighet att införa ett ämne om makt, normer och kön utan politisk förankring följer av dessa åtaganden.
- stopp för genusexperimentavgörande»Det viktigaste är att sätta stopp för genusexperimenten och flumskolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen genuspedagogik»Genuspedagogik som den ser ut idag ska inte användas eftersom den i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga experiment med unga»Avsluta de politiska experimenten på Sveriges barn och unga« (valmanifest 2022 ↗)
- fri från indoktrinering»Förskolan ska vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:UbU12)
- Betänkandets fulltext (HC01UbU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1060 — Möjlighet för samtliga elever att driva ett UF-företag under sin gymnasietid av Christofer Bergenblock (C)
- Motion 2024/25:1130 — Det behövs mer privatekonomi av Alexandra Anstrell (M)
- Motion 2024/25:1132 — Idrottssveriges möjligheter att bedriva elitverksamhet för ungdomar av Alexandra Anstrell m.fl. (M)
- Motion 2024/25:1342 — Framtidens e-sport av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1381 — Överskuldsättning av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1395 — Jordbruk - ökad konkurrenskraft utan förlust av biologisk mångfald av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1446 — En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass av Patrick Reslow m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1447 — En grundskola i världsklass av Patrick Reslow m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1464 — En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1479 — Sprid kunskap med hjälp av de bästa pedagogerna av Helena Gellerman (L)
- Motion 2024/25:148 — Arbetsmarknadskunskap i gymnasieskolan av Eva Lindh (S)
- Motion 2024/25:1536 — Ansvarsfull ekonomi som ett ämne i skolan för elever i högstadiet och gymnasiet av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M)
- Motion 2024/25:1705 — Bättre arbetsmiljö av Carina Ödebrink och Azra Muranovic (båda S)
- Motion 2024/25:1830 — Ökad kunskap inom ekonomi på högstadiet av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
- Motion 2024/25:1841 — Översyn av elitidrottares gymnasieutbildningar av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
- Motion 2024/25:1856 — Återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan av Kristina Axén Olin m.fl. (M)
- Motion 2024/25:2079 — Ofrivillig barnlöshet och ytterligare IVF-försök av Camilla Brodin och Christian Carlsson (båda KD)
- Motion 2024/25:2218 — Yrkesutbildning för fler av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M)
- Motion 2024/25:2221 — Företagsamhet och entreprenörskap i gymnasieskolan av Johanna Rantsi (M)
- Motion 2024/25:2377 — Drogtester i skolor av Arin Karapet (M)
Källa: Sveriges riksdag