2026-03-112025/26:FöU9 · p.13FöUFörsvar
Naturolyckor och stigande hav
Naturolyckor och stigande havsnivåer - kommunernas ansvar och statlig finansiering
Vad som står på spel: Kustkommuner riskerar stora kostnader för att skydda bebyggelse och infrastruktur mot skred, erosion och stigande hav. Hur ansvar och finansiering fördelas påverkar hur snabbt och effektivt skyddsåtgärder kan genomföras, och därmed säkerheten för invånare i utsatta områden.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om nuvarande ansvarsfördelning och statliga finansieringsmöjligheter för att förebygga ras, skred, översvämningar och stigande havsnivåer är tillräckliga, eller om det behövs ny lagstiftning med tydligare tidsramar och en särskild finansieringsform för klimatanpassning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden om naturolyckor och stigande hav. Skälet är att det redan finns goda förutsättningar för kommunerna, bland annat Göteborg, att förebygga ras, skred, översvämningar och andra naturolyckor genom befintliga statliga finansieringsmöjligheter och det särskilda anslaget för säkringsarbete längs Göta älv, och att man inte bör föregripa det pågående analysarbete som Statens geotekniska institut (SGI) utför för att förbättra detta arbete.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 15 (MP)
Reservationen (MP) vill att en tydligare lagstiftning införs som anger tidsramar för beslut och åtgärder inom klimatanpassning, samt att ett separat klimatanpassningskliv inrättas för att delfinansiera kommunernas arbete. Skälet är att dagens kortsiktiga och varierande statliga finansiering gör det svårt för myndigheter och kommuner att planera långsiktigt, att många kustkommuner uppger att den statliga finansieringen är otillräcklig, och att kostnaderna för att förebygga kusterosion och översvämningar väntas bli mycket höga.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 15 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SSocialdemokraterna
Ja 278–17Ja 189–106
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 18/0/0/4 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 89/0/0/17 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 56/0/0/12 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1714 av Ann-Sofie Alm (M) och 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 43.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 73 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om krisberedskap, räddningstjänsten, vattenförsörjning, klimatanpassning samt informations- och cybersäkerhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill förbjuda privatpersoner från att hantera fyrverkerier, smällare och raketer. (MP) — Reservation 15
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen beskriver ett klimatnödläge där klimatkatastrofer redan orsakar förödelse, och kräver ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning samt ett robust samhälle byggt för att klara kriser.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen beskriver ett klimatnödläge där klimatkatastrofer redan orsakar förödelse, och kräver ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning samt ett robust samhälle byggt för att klara kriser. Den slår också fast att omfördelningen från stat till kommun måste öka. Motförslagets krav på lagstadgade tidsramar och ett särskilt finansieringstillskott till kommunernas klimatanpassning stöds därför.
- klimatnödlägeavgörande»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)
- skarp lagstiftning för miljömål»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
- ökad statlig omfördelning»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka« (valmanifest 2022 ↗)
- robust krisberedskap»Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet binder partiet vid att stärka beredskapen mot extremväder och att fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt, vilket är precis vad motförslaget begär i form av ett finansieringstillskott.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet binder partiet vid att stärka beredskapen mot extremväder och att fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt, vilket är precis vad motförslaget begär i form av ett finansieringstillskott. Planen beskriver också själv skyfall, torka och skogsbränder som en redan pågående konsekvens som kräver mer resurser. Tydligare lagstiftning med tidsramar ligger i linje med kravet på statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela landet.
- statlig finansiering av klimatanpassningavgörande»Vi vill fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt beredskap mot extremväder»Stärk beredskapen mot extremväder.« (valmanifest 2022 ↗)
- pågående klimatkonsekvenser»Skogsbränder hotar folks hem. Skyfall svämmar över stadskärnor och torka slår ut skördar.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt ansvar för likvärdighet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet kräver uttryckligen att ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner tydliggörs och att klimatanpassningsåtgärder får stabil finansiering, med staten och EU som huvudansvariga för det förebyggande arbetet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver uttryckligen att ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner tydliggörs och att klimatanpassningsåtgärder får stabil finansiering, med staten och EU som huvudansvariga för det förebyggande arbetet. Det är precis vad motförslaget begär i form av tydligare lagstiftning och ett separat finansieringstillskott till kommunerna. Programmet framhåller också att uteblivet agerande blir dyrare.
- stabil finansiering av klimatanpassningavgörande»till att viktiga klimatanpassningsåtgärder får stabil finansiering. Staten och EU ska ta« (partiprogram ↗)
- tydlig ansvarsfördelning»Vi vill tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer, och se« (partiprogram ↗)
- klimatanpassning i planeringen»Miljöpartiet vill att klimatanpassning ska vara en självklar och integrerad del av« (partiprogram ↗)
- investeringar i klimatanpassning»investera i klimatanpassning för att möta effekterna av klimatförändringarna« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet slår fast att klimatutmaningen är akut och vill halvera tiden det tar att få tillstånd för gröna investeringar, alltså tydliga tidsramar i besluten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att klimatutmaningen är akut och vill halvera tiden det tar att få tillstånd för gröna investeringar, alltså tydliga tidsramar i besluten. Partiprogrammet varnar för att klimatets konsekvenser underminerar frihet och välfärd för kommande generationer. Att kommunernas klimatanpassning ges tidsramar och långsiktig medfinansiering följer av detta, liksom av löftet om pålitlig offentlig service i hela landet.
- tidsgränser i beslutsprocesseravgörande»Det är dags att halvera tiden det tar att få tillstånd för gröna investeringar« (valmanifest 2022 ↗)
- akut klimatutmaning»Klimatutmaningen är akut.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatet hotar välfärden»Dess konsekvenser riskerar att underminera frihet och välfärd för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- pålitlig service i hela landet»Offentlig service ska vara nära och pålitlig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder, till exempel höjda vattennivåer, och betraktar klimatförändringarna som vår generations största miljöhot.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder, till exempel höjda vattennivåer, och betraktar klimatförändringarna som vår generations största miljöhot. Tydligare regler och stabil finansiering av kommunernas klimatanpassning är medel för just detta. Planen vill också stärka det civila försvaret i samma takt som det militära, men säger inget om finansieringsform, vilket gör bedömningen osäker.
- planering för klimatanpassningavgörande»Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas« (partiprogram ↗)
- klimathotet som prioritet»Klimatförändringarna är vår generations största miljöhot.« (partiprogram ↗)
- stärkt civil beredskap»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Förvaltarskapet kräver enligt planen att försiktighetsprincipen tillämpas när det finns misstanke om hot eller oåterkallelig skada, och totalförsvaret ska delta i förebyggande åtgärder som begränsar riskerna för svåra påfrestningar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Förvaltarskapet kräver enligt planen att försiktighetsprincipen tillämpas när det finns misstanke om hot eller oåterkallelig skada, och totalförsvaret ska delta i förebyggande åtgärder som begränsar riskerna för svåra påfrestningar. Samtidigt slår planen fast att finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna uppgifter och att staten ska stödja kommuner med svagt skatteunderlag. Tydligare regler och ett riktat finansieringstillskott för klimatanpassning följer av detta.
- finansieringsprincipenavgörande»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för« (partiprogram ↗)
- försiktighetsprincipen»Med detta menas att om misstanke finns om hot eller oåterkallelig« (partiprogram ↗)
- förebyggande mot katastrofer»förebyggande åtgärder för att begränsa riskerna för sådana« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver ordning och reda i ekonomin och att alla nya löften finansieras eller ryms inom överskottsmålet, med rättsväsendet, försvaret och välfärden som de prioriterade behoven.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver ordning och reda i ekonomin och att alla nya löften finansieras eller ryms inom överskottsmålet, med rättsväsendet, försvaret och välfärden som de prioriterade behoven. Ett separat finansieringstillskott till kommunernas klimatanpassning och ny lagstiftning med tidsramar är ett nytt statligt åtagande som planen inte gör plats för. Beslut ska dessutom fattas på lägsta effektiva nivå.
- finansierade reformeravgörande»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- hårda prioriteringar»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
- ordning i statsfinanserna»I tuffa ekonomiska tider krävs ordning och reda i ekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
- beslut på lägsta nivå»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
Planen kräver en särskild krislagstiftning och att samhällets beredskap för alla typer av kriser stärks, inklusive analys och planering för stora kriser och naturkatastrofer.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver en särskild krislagstiftning och att samhällets beredskap för alla typer av kriser stärks, inklusive analys och planering för stora kriser och naturkatastrofer. Motförslagets krav på tydligare lagstiftning med tidsramar och ett finansieringstillskott till kommunernas arbete mot ras, skred och översvämningar fullföljer det, och planen vill uttryckligen ge kommunerna ökat stöd i miljöarbetet.
- särskild krislagstiftningavgörande»Ta fram en särskild krislagstiftning« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt krisberedskap»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)
- planering för naturolyckor»Analysera och planera för olika typer av stora kriser« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt stöd till kommunerna»Kommunerna måste ges ökat stöd och hjälp i miljöarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FöU9)
- Betänkandets fulltext (HD01FöU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1036 — Risker med Tiktok och kinesiskt statligt inflytande av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1487 — Åtgärder för att stärka kampen mot terrorism och dess finansiering av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1561 — Skärpta regler för köp av pyrotekniska varor av Torsten Elofsson (KD)
- Motion 2025/26:1620 — Förbud för smällare, raketer och fyrverkerier för privatpersoner av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:1640 — Brandsäkerhet i bostäder av Alexander Christiansson och Ann-Christine Frohm (båda SD)
- Motion 2025/26:1714 — En säkrad framtid i Västsverige av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2025/26:1939 — Enhetliga nationella regler för fyrverkerianvändning av Boriana Åberg (M)
- Motion 2025/26:2076 — Underlättande av bygge av vatten- och branddammar av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2395 — Förstärkning av det civila skyddet av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:2489 — Flygande resurser av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:2575 — Ökad säkerhet vid batterianvändning i hemmet av Oliver Rosengren (M)
- Motion 2025/26:2626 — Översyn av lagstiftningen om spridningstillstånd av Rickard Nordin (C)
- Motion 2025/26:2762 — Stärkt civilförsvar och upprustning av bygdegårdar av Dan Hovskär (KD)
- Motion 2025/26:2778 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2803 — Granskning av svenskarnas användning av känslig teknik av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD)
- Motion 2025/26:2822 — Militärt och civilt försvar samt samhällets krisberedskap av Mikael Larsson m.fl. (C)
- Motion 2025/26:2832 — Digitalisering för hela Sverige av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3031 — SOS Alarm som myndighet av Thomas Ragnarsson (M)
- Motion 2025/26:3032 — Samordning av samhällets flygande resurser av Thomas Ragnarsson och Crister Carlsson (båda M)
- Motion 2025/26:3125 — Förbud mot demonstrationer vid skyddsobjekt av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Källa: Sveriges riksdag