2026-03-182025/26:NU16 · p.4NUNäringsliv och energi
Ersättning, avgifter och återföring
Mineralersättning och avgifter kopplade till lokal vidareförädling
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket av värdet från gruvbrytning som stannar kvar i de orter där brytningen sker, och om lokal vidareförädling ska gynnas ekonomiskt. Det berör gruvkommuners intäkter, sysselsättning på plats och transportbehov, och kan också kopplas till hur det kommunala utjämningssystemet tar hänsyn till gles bebyggelse och särskilda socioekonomiska förhållanden.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om mineralersättningen ska höjas och avgiften differentieras så att gruvbolag som vidareförädlar råvaror lokalt betalar mindre, eller om riksdagen ska avvakta regeringens kommande mineralstrategi och Utjämningskommitténs pågående beredning innan frågan tas upp.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med en mineralstrategi och anser att riksdagen bör invänta eventuella överväganden om mineralersättningen i den strategin innan det finns skäl att agera. Utskottet påminner även om Utjämningskommitténs förslag från 2024, som fortfarande bereds inom Regeringskansliet och som bl.a. rör hur det kommunala utjämningssystemet tar hänsyn till gleshet och socioekonomiska förhållanden, och bedömer att också detta talar för att riksdagen bör avvakta. Utskottet avstyrker därför motionerna om höjd mineralersättning.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 8 (V)
V anser att Sverige har en mycket låg mineralersättning i internationell jämförelse och vill att gruvbolag ska bidra mer till de samhällen där de verkar. Partiet vill att mineralavgiften ska minska i proportion till hur stor del av de brutna mineralen som vidareförädlas lokalt, så att fler värden stannar kvar där brytningen sker - vilket enligt partiet skulle gynna lokalsamhällen, skapa arbetstillfällen, minska transporter och göra gruvindustrin mer hållbar både ekologiskt och socialt.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 8 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SDSverigedemokraterna
Ja 244–17Ja 182–79
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/15/0/7 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 92/0/0/14 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Ja | Ja 10/0/0/6 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2047 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 30, 2025/26:3449 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 145.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.
Motförslag
- Motförslaget vill att bearbetningskoncession för malmbrytning endast beviljas om ekonomisk lönsamhet är möjlig med full miljökostnad inkluderad. (V) — Reservation 8
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver uttryckligen att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns och produceras, och att vinsterna från gruvbrytningen fördelas till hela befolkningen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns och produceras, och att vinsterna från gruvbrytningen fördelas till hela befolkningen. Samma princip formuleras för vindkraften, som ska gynna både kommun och boende i närområdet. En höjd mineralersättning som premierar lokal vidareförädling följer direkt av detta.
- lokal återföring av naturresursvärdenavgörande»Mer av naturresursernas värden måste stanna kvar där de utvinns och produceras.« (valmanifest 2022 ↗)
- fördela gruvvinsterna»Sverige för att säkra ett seriöst arbete och fördela vinsterna till hela« (partiprogram ↗)
- gemensamt ägande av gruvor»Vi vill gå mot ett större gemensamt ägande av gruvbrytningen i« (partiprogram ↗)
- lokal nytta av naturresurser»Vindkraften ska gynna både kommun och boende i närområdet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att utvinning av naturresurser sker hållbart och med ekonomisk kompensation till individ, stat och kommun, vilket direkt bär motförslagets krav på att mer av gruvornas värden stannar i de samhällen där brytningen sker.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att utvinning av naturresurser sker hållbart och med ekonomisk kompensation till individ, stat och kommun, vilket direkt bär motförslagets krav på att mer av gruvornas värden stannar i de samhällen där brytningen sker. Planen vill också se system som stärker lokalsamhället vid stora industrietableringar och en landsbygdspolitik för välstånd i hela landet. Ersättningsnivåns exakta konstruktion anges inte.
- kompensation för naturresursuttagavgörande»Hållbar utvinning och användning av naturresurser, med ekonomisk kompensation till« (partiprogram ↗)
- stärkt lokalsamhälle»System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.« (partiprogram ↗)
- välstånd i hela landet»Landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet.« (partiprogram ↗)
- likvärdiga förutsättningar»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver uttryckligen ett system där lokala samhällen får återbäring vid resursutvinning och att de som påverkas av gruvetableringar får ta del av vinsterna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen ett system där lokala samhällen får återbäring vid resursutvinning och att de som påverkas av gruvetableringar får ta del av vinsterna. Motförslagets höjda mineralersättning kopplad till lokal vidareförädling är just en sådan ordning. Planen lyfter dessutom lokal värdeförädling som princip och kräver hänsyn till lokalsamhällets behov och rättigheter.
- återbäring till lokalsamhällenavgörande»Vi vill se ett system där lokala samhällen får återbäring« (partiprogram ↗)
- del av gruvvinsterna»vindkraft eller gruvetableringar ska få ta del av vinsterna som uppstår« (partiprogram ↗)
- hänsyn till lokalsamhället»förvaltas långsiktigt och med hänsyn till lokalsamhällets behov och rättigheter« (partiprogram ↗)
- lokal värdeförädling»lokal värdeförädling« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen säger uttryckligen att mer av värdet från naturresurser — och nämner gruvor vid namn — ska stanna kvar lokalt, och att rättvis ersättning till markägare och närboende är en nyckel för att lyckas med omställningen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att mer av värdet från naturresurser — och nämner gruvor vid namn — ska stanna kvar lokalt, och att rättvis ersättning till markägare och närboende är en nyckel för att lyckas med omställningen. Motförslagets krav på att gruvbolagen bidrar mer till de samhällen där de verkar och att förädlingen sker lokalt är just detta.
- värdet stannar lokaltavgörande»Den gröna omställningen kräver lokal förankring. Den som bor eller äger mark nära ett vindkraftverk ska kunna få ersättning. Mer av värdet som skapas från naturresurser — exempelvis vindkraft, vattenkraft och gruvor — ska stanna kvar lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättvis ersättning till bygden»Vinsterna från lokal kraftproduktion — som vind och vatten — ska i större utsträckning stanna kvar i bygden. Att bygga lokalt stöd och ge rättvis ersättning till markägare och närboende är viktiga nycklar för att lyckas med den gröna omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- högre ersättning för mark»Statliga myndigheter måste samverka och arbeta marksnålt när man tar ny mark i anspråk för väg, tåg, el, etc. Likaså ska ersättning för ianspråktagen mark ersättas till avsevärt större belopp än idag.« (valmanifest 2022 ↗)
- hela landet ska leva»Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen säger inget om mineralersättningens nivå eller om återföring till gruvkommuner.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om mineralersättningens nivå eller om återföring till gruvkommuner. Närmast liggande princip är att skattepolitiken ska vara enkel och transparent, att marknadsstörande regleringar ska fasas ut och att generella åtgärder för företagsklimatet är viktigast. En avgift som differentieras efter var mineralen förädlas är just en sådan styrande särreglering.
- enkla och transparenta skatteravgörande»Skattepolitiken ska gynna de välståndsbildande krafterna, vara så enkel och transparent som« (partiprogram ↗)
- inga marknadsstörande regleringar»marknadsstörande regleringar ska fasas ut så snart som möjligt« (partiprogram ↗)
- generella åtgärder framför riktade»åtgärder för att förbättra företagsklimatet och infrastrukturen, samt en fungerande offentlig« (partiprogram ↗)
- återhållsamt regionalstöd»Regionalstödet ska minska och koncentreras till satsningar som stärker« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att alla människor oavsett bostadsort ska ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd, och framhåller att naturens näringar har stor betydelse för sysselsättning i de näringar som förädlar råvaran.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att alla människor oavsett bostadsort ska ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd, och framhåller att naturens näringar har stor betydelse för sysselsättning i de näringar som förädlar råvaran. Motförslagets tanke att mer av värdet ska stanna där brytningen sker och att lokal förädling minskar transporter motsvarar planens argument för närhet mellan producent och konsument. Slutsatsen är osäker eftersom planen samtidigt vill att näringspolitiken bedrivs med generella medel.
- levnadsvillkor i hela landetavgörande»Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala« (partiprogram ↗)
- lokal förädling ger sysselsättning»De har även en stor betydelse för sysselsättning i näringar som förädlar och« (partiprogram ↗)
- närhet minskar transporter»Jordbrukspolitiken bör utformas så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument. Detta minskar behovet av långväga transporter.« (partiprogram ↗)
- generell näringspolitik»Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger ingenting om mineralersättningens nivå eller om återföring till gruvkommuner.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om mineralersättningens nivå eller om återföring till gruvkommuner. Närmast liggande princip är skattehöjarstoppet och att gruvnäringens villkor ska vara goda så att mineraltillgångarna kan utvinnas. En höjd avgift på gruvbolagen går emot den principen, även om planen i övrigt vill se lokal förankring i naturresursernas nyttjande.
- inga höjda samlade pålagoravgörande»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- goda villkor för gruvnäringen»Våra rika mineraltillgångar ska kunna utvinnas ansvarsfullt och långsiktigt hållbart.« (valmanifest 2022 ↗)
- höga pålagor hämmar tillväxt»Alltför höga skatter och en överreglerad ekonomi har hämmat tillväxt och jobbskapande« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill att mer av värdet från gruvbrytningen stannar i de samhällen där brytningen sker.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill att mer av värdet från gruvbrytningen stannar i de samhällen där brytningen sker. Valmanifestet pekar uttryckligen ut att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del och vill att fastighetsskatten från industri- och elproduktionsanläggningar stannar på regional nivå. Kravet på lokal återföring är därmed planens egen linje.
- råvaruintäkter till lokalbygdenavgörande»Många är istället berättelserna om bostadsområden som snabbt förvandlats till det oigenkännbara, om hur intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del och om hur de som har svårt att få sin egen vardag att gå ihop alltid är de som ska ta det största ansvaret för globala världsproblem.« (valmanifest 2022 ↗)
- regional återföring av skatt»Den fastighetsskatt som tas ut från industri- och elproduktionsanläggningar vill vi ska stanna på regional nivå.« (valmanifest 2022 ↗)
- välstånd till hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
- näringsliv i hela landet»Underlätta för industri och näringsliv i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:NU16)
- Betänkandets fulltext (HD01NU16)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1127 — Ranstad av Ulrika Heie (C)
- Motion 2025/26:1247 — Stopp för brytning i alunskiffer av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S)
- Motion 2025/26:1669 — Uranbrytning i Sverige av John E Weinerhall (M)
- Motion 2025/26:1882 — Förbud mot brytning av alunskiffer i Sverige av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2025/26:2047 — Stärkt äganderätt i minerallagen av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2602 — Förenklande för privatpersoner att vaska guld och leta mineral av Rickard Nordin (C)
- Motion 2025/26:2817 — En aktiv industri- och landsbygdspolitik av Birger Lahti m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2831 — En näringspolitik för tillväxt i hela landet av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2025/26:2961 — Svensk gruvnäring som strategisk del av EU:s råvaruförsörjning av Marléne Lund Kopparklint (M)
- Motion 2025/26:2963 — Kortare och mer effektiva tillståndsprocesser för gruvnäringen av Marléne Lund Kopparklint (M)
- Motion 2025/26:2964 — Innovation och hållbar teknik i svensk gruvnäring av Marléne Lund Kopparklint (M)
- Motion 2025/26:2976 — Klassificering av guld som strategiskt material i Sverige av Lili André (KD)
- Motion 2025/26:3058 — Översyn av möjligheterna att ta vara på Siljansgasen av Malin Höglund (M)
- Motion 2025/26:3363 — Förbud mot utvinning ur Närkes alunskiffer av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3411 — Kina - mänskliga rättigheter, miljö och geopolitik av Jacob Risberg m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3418 — En mer hållbar metall- och mineralförsörjning av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3449 — Stärkt kraft till markägare och lokalsamhällen vid mineralutvinning av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2025/26:3548 — Cirkulär ekonomi av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3582 — Ledarskap för klimat och grön omställning av Rickard Nordin m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3732 — Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur av Åsa Westlund m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag