Kulturskolelag

Partiprogrammet kräver uttryckligen att kulturskolan ska få lagmässigt stöd och att bibliotekslagen skärps, och att kulturens roll lagfästs som ett offentligt ansvarsområde i likhet med skolan. Valplattformen ser kulturen som en del av välfärden som ska finnas i hela landet. En ramlag för den kommunala kulturskolan är därför exakt det planen begär, tvärtemot utskottets bedömning att lag inte behövs.

• lagstadgad kulturskolaavgörande»Kulturskolan ska få lagmässigt stöd och bibliotekslagen ska skärpas« (partiprogram ↗)
• kulturen lagfäst som offentligt ansvar»Lagen ska slå fast att kulturen är ett offentligt ansvarsområde i likhet med skolan, socialtjänsten eller försvaret« (partiprogram ↗)
• kulturen som välfärd»Kulturen spelar en viktig roll och är en del av välfärden« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur bortprioriteras kommunalt»Även kulturen och idrotten har utarmats när skolbibliotek läggs ned, simskolan blivit dyrare och biografer finns på färre orter« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill stärka kulturskolan för att säkra alla barns möjligheter till kulturella aktiviteter, och partiprogrammet slår fast att musikskolor och kulturskolor ska vara tillgängliga för alla barn och att kulturinstitutioner ska finnas i hela landet. En ramlag som ger kulturskolan ett långsiktigt skydd mot lokala nedprioriteringar är ett medel för just detta. Planen kräver dock ingen lagstiftning, så ställningstagandet är härlett.

• stärkt kulturskolaavgörande»Vi vill stärka kulturskolan för att säkra alla barns möjligheter till kulturella aktiviteter, och genomföra särskilda satsningar i resurssvaga områden.« (valmanifest 2022 ↗)
• kulturskola för alla barn»Biblioteken ska vara avgiftsfria. Musikskolor och kulturskolor« (partiprogram ↗)
• kulturliv i hela landet»Institutioner för det professionella kulturlivet ska därför finnas över hela landet.« (partiprogram ↗)
• plånboken ska inte avgöra»Tillgången till fritidsaktiviteter till rimliga kostnader, både vad gäller idrott och kultur, behöver öka. Föräldrarnas plånbok ska inte avgöra.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lovar uttryckligen att stärka kulturskolan och inrätta en kulturskolelag. Den vill också att alla barn ska kunna utöva kultur inom någon form av kulturskola oavsett familjens ekonomi, och den använder redan lagstiftning för att garantera bibliotekens förekomst och kvalitet. En ramlag för den kommunala kulturskolan är därmed precis planens åtagande.

• kulturskolelagavgörande»stärka kulturskolan och inrätta en kulturskolelag« (valmanifest 2022 ↗)
• kulturskola oavsett ekonomi»Alla barn ska ha möjlighet att utöva« (partiprogram ↗)
• lagfäst kulturverksamhet»förekomst och kvalitet ska garanteras i lag« (partiprogram ↗)
• barns kultur värnas»Barns kultur ska särskilt värnas« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill att kultur ska finnas i hela landet, men dess avgörande princip är att beslut som rör en lokal nivå inte ska flyttas uppåt och att makten ska decentraliseras. En statlig ramlag som ålägger kommunerna att erbjuda kulturskola gör motsatsen. Partiprogrammet slår dessutom fast att likvärdighet inte betyder likformighet och att olika delar av landet ska få finna sina egna lösningar, varför planen inte stöder en kulturskolelag.

• lokala beslut stannar lokaltavgörande»Beslut som endast berör en mer lokal nivå, eller bara individen själv, bör inte flyttas upp till en högre nivå« (partiprogram ↗)
• decentralisering»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• jämlikhet utan likformighet»Rättvisa handlar om jämlikhet, men inte likformighet.« (partiprogram ↗)
• kultur i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen har ett eget svar på kulturskolans kvalitet: den ska säkras genom ett nationellt kunskapscentrum, inte genom en ny ramlag. Planens kulturpolitiska grundhållning är dessutom att staten ska styra mindre och att kvalitet definieras av professionen. Kravet på en kulturskolelag ligger därför utanför planens linje, även om planen delar ambitionen att barn och unga ska nå kultur.

• kunskapscentrum, inte lagstiftningavgörande»kvaliteten i kulturskolan ska säkras genom skapandet av ett nationellt kunskapscentrum.« (partiprogram ↗)
• staten ska styra mindre»Därför vill vi att staten ska styra mindre och att det ska vara kulturskapare och inte politiker som fattar besluten om stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
• kvalitet definieras av professionen»Kulturpolitiken ska sträva efter kvalitet.« (partiprogram ↗)
• kultur för barn och unga»Sverige ska vara ett föredöme på området kultur av och för barn och ungdomar.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet gör subsidiaritetsprincipen vägledande för statens och kommunernas förhållningssätt till kulturverksamhet och kräver en stark kommunal självstyrelse, med bevisbördan på den högre nivå som vill överta en lägre gemenskaps uppgift. En statlig ramlag som ålägger kommunerna kulturskoleverksamhet strider mot detta, även om planen vill att kulturen kommer alla till del.

• subsidiaritet i kulturpolitikenavgörande»Vägledande för statens, kommunernas och lands tingens/regionernas förhållningssätt till den kultu rella verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen.« (partiprogram ↗)
• stark kommunal självstyrelse»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark och tydligt reglerad i grundlagen.« (partiprogram ↗)
• bevisbörda vid övertagande»Om en överordnad gemenskap vill överta en funktion från en underordnad ligger bevisbördan för bättre ändamålsenlighet« (partiprogram ↗)
• kulturen ska nå medborgarna»Det offentliga ska inte bara garantera kulturell frihet, utan också aktivt bidra till att kulturen kommer medborgarna till del.« (partiprogram ↗)

Planen innehåller inget åtagande om en kulturskolelag. Dess kulturpolitiska utgångspunkt är att offentlig finansiering och politiska ambitioner utgör en risk, och dess syn på styrelseskicket är att kommuner ska få välja olika vägar utifrån sina förutsättningar. Tillsammans med kravet på att politiken ska prioritera och välja bort talar det mot en ny nationell ramlag som binder kommunernas kulturskoleverksamhet.

• kommunalt självbestämmandeavgörande»tillåta att olika regioner och kommuner väljer« (partiprogram ↗)
• risk med politisk kulturstyrning»offentlig finansiering och politiska ambitioner utgör en risk« (partiprogram ↗)
• politisk prioritering»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort« (partiprogram ↗)
• reformer får vänta»Vi vet vad som måste göras – och vad som får vänta.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens kulturpolitiska linje är att minska det offentligas ekonomiska kontroll över kulturen, värna institutionernas frihet från politiska pekpinnar och ge medborgarna större inflytande över kulturmedlen, samtidigt som det kommunala självbestämmandet är centralt. En nationell ramlag som ålägger kommunerna att driva kulturskola går i motsatt riktning. Planen säger inget om utskottets skäl att befintliga statliga insatser redan möjliggör barns kulturutövande.

• mindre offentlig kulturstyrningavgörande»Minska det offentligas ekonomiska kontroll över samtidskulturen och mediesfären« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)
• medborgarinflytande över kulturmedel»Fördela offentliga kulturmedel och utforma offentliga miljöer med ett större medborgarinflytande« (valmanifest 2022 ↗)
• frihet från politisk styrning»Samtidigt ska oberoende kulturinstitutioners frihet från politiska pekpinnar värnas.« (valmanifest 2022 ↗)