2026-06-152025/26:SoU34 · p.6SoUHälsa och socialtjänst
Finansiering av reformen
Finansiering av samsjuklighetsreformen
Vad som står på spel: Beslutet avgör hur säkert kommuner och regioner kan lita på att få kompensation för de kostnader reformen medför, vilket påverkar hur jämlik vården för personer med skadligt bruk eller beroende blir i olika delar av landet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om reformen ska finansieras fullt ut genom en kombination av omfördelning mellan kommuner och regioner och riktad statlig finansiering av huvudmännens extra kostnader, eller om tillfälliga statsbidrag och en generell omfördelning inom befintliga ramar räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen inte motiverar en utökad permanent statlig finansiering, eftersom reformen inte medför nya uppgifter för huvudmännen. Utskottet välkomnar dock att regeringen i budgetpropositionen för 2026 aviserat 400 miljoner kronor per år 2027–2031 till kommuner och regioner för att stimulera genomförandet, och delar bedömningen att en generell omfördelning av resurser bör göras från kommuner till regioner inom den kommunalekonomiska utjämningen när bestämmelserna träder i kraft. Regeringen avser att återkomma om hur medlen fördelas och om beräkningarna för omfördelningen. Motionerna avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (S, V, C, MP)
Reservationen (S, V, C, MP) anser att regeringen bör säkerställa en tydlig ekonomisk struktur för den omfördelning av resurser som reformen innebär, och för att säkerställa en jämlik vård i hela landet och möjliggöra den ändrade ansvarsfördelningen bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att reformen fullt ut finansieras genom omfördelning av medel mellan kommuner och regioner samt genom statlig finansiering av de extra kostnader som uppstår för huvudmännen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/105/0/1 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/24/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 19/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 66/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Nej | Ja 70/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.
Motförslag
- Motförslaget vill klargöra i lagstiftningen att regionerna har huvudmannaskap för behandling av skadligt bruk och beroende. (S, V, C, MP) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att omfördelningen från stat till region och kommun ökar, med särskild hänsyn till de kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi, och att staten tar ett större ansvar för att skapa lika förutsättningar för en jämlik vård.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att omfördelningen från stat till region och kommun ökar, med särskild hänsyn till de kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi, och att staten tar ett större ansvar för att skapa lika förutsättningar för en jämlik vård. Motförslagets krav på full finansiering genom omfördelning och statliga medel för huvudmännens extrakostnader svarar direkt mot det. Utskottets linje att inga nya permanenta statliga medel behövs går tvärtemot planen.
- ökad omfördelning till kommuneravgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt ansvar för jämlik vård»Lösningen är inte att förstatliga sjukvården men för att säkerställa en jämlik vård i Sverige måste staten ta ett större ansvar för att skapa lika förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökade resurser till vården»Resurserna till hälso- och sjukvården måste öka för att täcka behoven« (partiprogram ↗)
Planen vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och kräver en välfärd med långsiktig och hållbar finansiering.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och kräver en välfärd med långsiktig och hållbar finansiering. En reform som lämnas utan full finansiering av de extra kostnader huvudmännen får riskerar just den ojämlika vård planen vill undvika. Kravet på tydlig omfördelning kompletterad med statlig finansiering svarar därför mot planens åtaganden.
- ökade statsbidragavgörande»Öka resurserna till välfärden i hela landet. Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner. Stora skattesänkningar omöjliggör det.« (valmanifest 2022 ↗)
- hållbar välfärdsfinansiering»En välfärd med långsiktig och hållbar finansiering.« (partiprogram ↗)
- nationell likvärdighet»Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
- utjämning mellan kommuner»Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill att reformen finansieras fullt ut, dels genom omfördelning mellan kommuner och regioner, dels genom statlig finansiering av huvudmännens extra kostnader, för att säkra en jämlik vård i hela landet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill att reformen finansieras fullt ut, dels genom omfördelning mellan kommuner och regioner, dels genom statlig finansiering av huvudmännens extra kostnader, för att säkra en jämlik vård i hela landet. Planen kräver vård efter behov och inte efter bostadsort, pekar på stora skillnader mellan regioner och menar att politiken behöver större rådighet över hur gemensamma resurser fördelas. En säkrad finansiering följer av det.
- vård efter behovavgörande»samhälle bygger på förebyggande hälsosatsningar och tillgång till vård efter behov - inte« (partiprogram ↗)
- jämlik vård mellan regioner»otillräcklig och ojämnt fördelad, med stora skillnader mellan regioner och olika grupper i« (partiprogram ↗)
- styrning av gemensamma resurser»Politiken behöver därför ha större rådighet över hur våra gemensamma resurser fördelas.« (partiprogram ↗)
- offentligt finansierad välfärd»Välfärden ska byggas utifrån solidaritet, inte marknadslogik. Vinstintressen hör inte« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lovar bättre statligt stöd till regionerna, anpassat efter deras förutsättningar och behov, och att välfärden ska vara likvärdig oavsett var man bor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar bättre statligt stöd till regionerna, anpassat efter deras förutsättningar och behov, och att välfärden ska vara likvärdig oavsett var man bor. Att reformen fullt ut finansieras genom en tydlig omfördelning mellan huvudmännen plus statlig täckning av de extra kostnaderna följer av det. Planen kräver samtidigt att skattebetalarnas pengar används på välfärdens kärna, vilket talar för att kostnaderna redovisas öppet.
- statligt stöd till huvudmännenavgörande»Vi vill korta köerna och skapa fler vårdplatser där det behövs genom satsningar på fler sjuksköterskor och bättre statligt stöd till regionerna som är anpassade efter deras förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
- prioritera välfärdens kärna»Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig offentlig finansiering»Det som det offentliga finansierar ska vara likvärdigt för alla och med samma goda kvalitet till alla.« (partiprogram ↗)
Planen vill flytta finansieringsansvar till staten för att skapa mer likvärdiga villkor och kräver att staten tar ett större ansvar för sjukvårdens planering och kompetensförsörjning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill flytta finansieringsansvar till staten för att skapa mer likvärdiga villkor och kräver att staten tar ett större ansvar för sjukvårdens planering och kompetensförsörjning. Den kräver också att kommunernas och regionernas ekonomiska villkor utjämnas för faktorer de inte kan påverka. Ett krav på en tydlig finansieringsstruktur med statlig täckning av huvudmännens merkostnader följer av det.
- statligt finansieringsansvaravgörande»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- större statligt ansvar för vården»Staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens strategiska planering, placering av högspecialiserad vård, beredskap och långsiktig kompetensförsörjning.« (valmanifest 2022 ↗)
- utjämnade kommunala villkor»De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
- likvärdig vård i hela landet»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att finansieringsprincipen respekteras när staten ålägger kommunerna uppgifter och att staten stödjer kommuner som saknar tillräckligt skatteunderlag.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att finansieringsprincipen respekteras när staten ålägger kommunerna uppgifter och att staten stödjer kommuner som saknar tillräckligt skatteunderlag. Motförslagets krav på en tydlig ekonomisk struktur för omfördelningen och statlig finansiering av huvudmännens extra kostnader följer av det. Målet om en jämlik vård i hela landet talar i samma riktning.
- finansieringsprincipenavgörande»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för« (partiprogram ↗)
- jämlik vård»Vården ska vara jämlik och tillgänglig för hela befolkningen.« (partiprogram ↗)
- statlig kommunal utjämning»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att statens utgifter ska minska och att alla nya reformer måste finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att statens utgifter ska minska och att alla nya reformer måste finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. Ett krav på att staten dessutom ska täcka huvudmännens extra kostnader lägger till en permanent utgift för en reform som inte ger nya uppgifter. Planens löfte om likvärdig välfärd i hela landet talar delvis åt andra hållet, varför säkerheten är låg.
- minskade statliga utgifteravgörande»Statens utgifter ska minska – vi ska stoppa slöseriet med skattepengar« (valmanifest 2022 ↗)
- reformer ska finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Du ska kunna känna dig trygg med att välfärden fungerar oavsett var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet slår fast att staten aldrig bör fatta beslut om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att staten aldrig bör fatta beslut om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem. Motförslagets krav på en tydlig finansieringsstruktur, där staten står för huvudmännens merkostnader och resurser omfördelas mellan kommuner och regioner, följer direkt av den principen. Planen betonar dessutom att vården ska vara jämn och god i hela landet och att huvudmannens ekonomi inte får avgöra kvaliteten.
- kommunal finansieringsprincipavgörande»Staten bör aldrig fatta beslut om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem för kostnaderna.« (partiprogram ↗)
- jämlik vård i hela landet»anser det därför vara av yttersta vikt att det skapas en jämn och god vård över hela landet så att inte regionala obalanser uppstår« (partiprogram ↗)
- ekonomi får ej styra vårdkvalitet»Regionens, kommunens eller stadsdelens ekonomi får inte vara avgörande för vilken kvalitet av vård och omsorg som äldre, svaga och sjuka skall få.« (partiprogram ↗)
- omprioritera medel till välfärden»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:SoU34)
- Betänkandets fulltext (HD01SoU34)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:4155 — med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2025/26:4158 — med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
- Motion 2025/26:4177 — med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd av Nils Seye Larsen m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:4181 — med anledning av prop. 2025/26:251 En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd av Karin Rågsjö m.fl. (V)
- Proposition 2025/26:251 — En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd
Källa: Sveriges riksdag