Länsstyrelserna

Planen säger inget om styrningen av länsstyrelserna, men den närmast liggande principen är att skola, vård, omsorg och annan service ska fungera överallt och att samhället ska finnas där oavsett var i landet man bor. Ett uttryckligt uppdrag till statliga myndigheter att samverka med länsstyrelserna är ett medel för att nationella mål ska nå ut i hela landet. Planen vill också se ett totalförsvar med bred förmåga att möta kriser, vilket motförslaget knyter an till.

• samhällsservice i hela landetavgörande»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)
• kommunalt självstyre»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)
• brett totalförsvar mot kriser»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att det civila försvaret och krisberedskapen rustas upp och att staten är närvarande i hela landet med likvärdiga förutsättningar. Ett uttryckligt uppdrag till statliga myndigheter att samverka med länsstyrelserna är ett medel för den samordningen, i linje med planens krav på att riva hinder mellan myndigheter. Planen nämner dock inte länsstyrelsernas instruktioner.

• upprustat civilt försvaravgörande»Rusta upp det civila försvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt ansvar i hela landet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
• undanröjda hinder för myndighetssamverkan»Sekretesshinder mellan myndigheter ska rivas så att polisen och andra yrkesgrupper kan göra sitt jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
• beredskap mot hybridhot»Beredskap mot hybridattacker.« (partiprogram ↗)

Planen kräver ett stärkt civilt försvar och ökade anslag till krisberedskap samt att samhällsservice och institutioner finns närvarande i hela landet. Den betonar också att beslut ska tas så nära de berörda som möjligt. Ett uttryckligt uppdrag till statliga myndigheter att samverka med länsstyrelserna är ett medel för samordnad regional krisberedskap och statlig närvaro, vilket ligger i linje med planen. Frågan om myndighetsstyrning behandlas dock inte direkt.

• stärkt civilt försvaravgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• samhällsservice i hela landet»delar av landet ska leva, och att samhället ska säkerställa att samhällsservice ska finnas« (partiprogram ↗)
• beslut nära de berörda»Därför bör beslut tas så nära människor som möjligt« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att statliga myndigheter samverkar och pekar på att myndigheternas närvaro och förståelse för människors livssituation minskat i delar av landet. Ett uttryckligt samverkansuppdrag som gör länsstyrelserna till en samlande kraft i länen ligger i linje med det, liksom med åtagandet att rusta civilförsvaret och samhällets beredskap. Planen behandlar dock inte länsstyrelsernas styrning i sig, därav härledning.

• myndigheter ska samverkaavgörande»Statliga myndigheter måste samverka och arbeta marksnålt när man tar ny mark i anspråk för väg, tåg, el, etc.« (valmanifest 2022 ↗)
• rusta civil beredskap»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• statlig närvaro i hela landet»På många håll har myndigheters närvaro och förståelse för människors livssituation minskat, vilket leder till lägre tillit.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att tillgången till statlig service ska säkras i hela landet och att statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige, och den förutsätter att myndigheter effektivt kan samverka och dela information. Ett uttryckligt uppdrag till statliga myndigheter att samverka med länsstyrelserna följer av den linjen, särskilt när planen vill stärka totalförsvaret och det civila försvaret. Planen tar dock inte ställning till länsstyrelsernas uppdrag som sådant.

• statlig service i hela landetavgörande»Tillgången till statlig service ska säkras i hela landet.« (partiprogram ↗)
• effektiv myndighetssamverkan»att myndigheter effektivt kan dela information med varandra« (partiprogram ↗)
• stärkt civilt försvar»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
• statlig närvaro i hela landet»Vägnätet ska fungera och statliga myndigheter ska finnas närvarande i alla delar av Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om länsstyrelserna, men den ålägger staten ansvar för att den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige och kräver att kriser möts med politikens alla preventiva möjligheter och att totalförsvaret har beredskap för katastrofer. Ett uttryckligt samverkansuppdrag till statliga myndigheter i länen förverkligar detta och stämmer med subsidiaritetens tanke om rätt makt på rätt plats. Slutsatsen är härledd ur allmänna principer.

• statlig service i hela landetavgörande»Samtidigt har staten ansvar för att den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
• förebyggande krisberedskap»Kriser måste mötas med politikens alla preventiva möjligheter.« (partiprogram ↗)
• rätt makt på rätt plats»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens innebörd.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att tryggheten förutsätter ett starkt civilförsvar och god krisberedskap, och lovar en långsiktig planering för det civila försvaret samt ett nationellt säkerhetsråd som samordnar. Ett uttryckligt uppdrag till statliga myndigheter att samverka med länsstyrelserna inom kris och totalförsvar fullföljer just den samordningstanken utan att bygga ut staten. Planen talar dock inte om länsstyrelserna som sådana.

• långsiktigt civilt försvaravgörande»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• starkt civilförsvar»Tryggheten i Sverige förutsätter också ett starkt civilförsvar« (partiprogram ↗)
• samordning av säkerhetsarbetet»Inrätta ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen« (valmanifest 2022 ↗)
• handlingsplan mot hybridhot»Införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att särskild lagstiftning tas fram för hur en krisorganisation effektivt ska kunna samordna samhällets insatser och att krisledningsförmågan stärks vid myndigheter, regioner och kommuner. Motförslagets krav på att länsstyrelsernas samordningsuppdrag kompletteras med en uttrycklig samverkansskyldighet för statliga myndigheter är ett medel för just den samordning planen efterlyser. Planen nämner inte länsstyrelserna, varför täckningen är härledd.

• lagstiftad krissamordningavgörande»Särskild lagstiftning bör tas fram för hur en krisorganisation effektivt ska kunna samordna samhällets insatser vid en kris och hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt krisledning på alla nivåer»Den operativa krisledningsförmågan behöver stärkas på Regeringskansliet och vid landets myndigheter, regioner och kommuner.« (valmanifest 2022 ↗)
• central krisledningsförmåga»Förbättra den centrala krisledningsförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
• renodlade myndighetsuppdrag»Sverigedemokraterna vill också slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter där det är möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.