2025-02-192024/25:AU5 · p.1AUArbetsmarknad
Bosättningslagen
Bosättningslagens utformning och framtid
Vad som står på spel: Frågan påverkar hur nyanlända fördelas mellan Sveriges kommuner och hur snabbt de kan få bostad och komma in i arbete och samhällsliv, samt hur stort inflytande enskilda kommuner ska ha över sitt mottagande.
Vad omröstningen gäller
Riksdagen tar ställning till om bosättningslagen, som styr hur nyanlända fördelas och tas emot i landets kommuner, bör ses över och ersättas med ett nytt system, eller om den nuvarande lagen bör värnas oförändrad i väntan på en pågående statlig utredning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att bosättningslagen har uppnått sina ursprungliga intentioner men att det finns utmaningar, bl.a. ojämn tillämpning mellan kommuner och svårigheter i kommuner med bostadsbrist. Eftersom en särskild utredare redan har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning, med ökat kommunalt inflytande och ett tidsbegränsat etableringsboende, vill utskottet avvakta detta arbete och avstyrker därför samtliga motioner, både de som vill se över lagen och den som vill värna den nuvarande utformningen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
S anser att bosättningslagen redan uppnår sina mål – en snabbare och jämnare fördelning av mottagandet mellan kommuner och en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden – enligt Riksrevisionens granskning. Partiet är oroat över att kommuner ska kunna välja bort att ta emot nyanlända för bosättning, eftersom det riskerar en ojämn fördelning och en återgång till att nyanlända bosätts i kommuner utan goda förutsättningar för utbildning eller arbete. S anser att regeringen bör värna den nuvarande bosättningslagen och dess fördelningskriterier.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna, MPMiljöpartiet
Ja 179–91Ja 154–116
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/5 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/90/0/16 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 13/0/0/5 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 14/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 57/0/0/11 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 28 och 29, 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och 2024/25:3150 av Josefin Malmqvist (M).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Riksdagen hänvisar till pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill bibehålla bosättningslagen utan att ge kommuner möjlighet att välja att inte ta emot nyanlända. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att inkomster och kostnader ska fördelas solidariskt över landet och att full sysselsättning, bostäder och välfärd är verktyg för att bryta upp segregationen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att inkomster och kostnader ska fördelas solidariskt över landet och att full sysselsättning, bostäder och välfärd är verktyg för att bryta upp segregationen. Att värna bosättningslagens fördelningskriterier, i stället för att låta kommuner välja bort mottagande, följer av den solidariska fördelningsprincipen. Planen ser också Sverige som ett land med goda förutsättningar att låta fler bygga goda liv här.
- solidarisk fördelning mellan kommuneravgörande»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
- bryta segregationen»Vi vill bryta upp segregationen och skapa en blandning av hustyper och« (partiprogram ↗)
- solidariskt flyktingmottagande»Sverige är ett land med goda förutsättningar att låta fler människor« (partiprogram ↗)
- trygg etablering»det är genom en trygg och permanent tillvaro i samhället som vi människor rotar oss« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger uttryckligen att alla kommuner, även de välbeställda, ska ta sin del av ansvaret för mottagandet och att asylsökande inte längre ska kunna välja var de bor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att alla kommuner, även de välbeställda, ska ta sin del av ansvaret för mottagandet och att asylsökande inte längre ska kunna välja var de bor. Det är precis den fördelningsprincip motförslaget vill värna, och planen varnar för att segregationen inte bryts genom särlösningar. Partiprogrammet lägger samma ansvar på alla kommuner.
- alla kommuner tar ansvaravgörande»Alla kommuner, även de välbeställda, ska ta sin del av ansvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt mottagandeansvar»Alla kommuner har ett ansvar att ta emot« (partiprogram ↗)
- styrd bosättning»Asylsökande ska inte längre ha möjlighet att själva välja var de ska bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre etablering och integration»Integrationen måste förbättras och samhörigheten öka.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet slår fast att alla kommuner ska ha ett generöst och likvärdigt flyktingmottagande och att staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att den som kommer till Sverige får en bra start.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att alla kommuner ska ha ett generöst och likvärdigt flyktingmottagande och att staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att den som kommer till Sverige får en bra start. Valmanifestet vill stärka etableringen så att fler snabbare kommer i arbete, och bostadspolitiken ska motverka segregation. Att värna bosättningslagens fördelningskriterier och avvisa att kommuner väljer bort mottagande är precis det planen kräver.
- likvärdigt mottagande i alla kommuneravgörande»Alla kommuner ska ha ett generöst och likvärdigt flyktingmottagande.« (partiprogram ↗)
- delat ansvar för mottagandet»Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar« (partiprogram ↗)
- bättre etablering för nyanlända»förlänga etableringsprogrammet för nyanlända till minst fyra år för att skapa bättre förutsättningar för etablering, så att fler kommer i arbete snabbare.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka boendesegregation»bostadspolitik ska motverka segregation« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens integrationslinje bygger på att den som får uppehållstillstånd snabbt ska etableras och kunna försörja sig själv, och att segregationen mellan inrikes och utrikes födda ska brytas med en öppnare bostadsmarknad.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens integrationslinje bygger på att den som får uppehållstillstånd snabbt ska etableras och kunna försörja sig själv, och att segregationen mellan inrikes och utrikes födda ska brytas med en öppnare bostadsmarknad. Det talar för att värna fördelningskriterier som placerar nyanlända där det finns förutsättningar för utbildning och arbete. Samtidigt vill partiprogrammet ge kommunerna större möjligheter att ta ansvar, vilket drar mot motsatt slutsats och gör säkerheten låg.
- snabb etablering i arbeteavgörande»Skapa ett intensivår för snabbare integration. Den som får uppehållstillstånd ska snabbt integreras och ges möjlighet att försörja sig själv.« (valmanifest 2022 ↗)
- bryta segregationen»Sverige är segregerat mellan dem med och utan jobb, mellan de som är födda här och i andra länder, mellan dem med och utan utbildning. Att vända detta måste vara en huvudprioritet inför nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
- öppnare bostadsmarknad»Även bostadsmarknaden måste bli öppnare.« (partiprogram ↗)
- kommunalt ansvar»Kommunerna måste få större möjligheter att ta ansvar för dessa utmaningar.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända och att nyanlända ska ha förutsättningar och drivkrafter att bo i kommuner med god arbetsmarknad – precis det som motförslaget vill värna när det varnar för att kommuner får välja bort mottagande.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända och att nyanlända ska ha förutsättningar och drivkrafter att bo i kommuner med god arbetsmarknad – precis det som motförslaget vill värna när det varnar för att kommuner får välja bort mottagande. Samma segregationsargument bär planens krav på att asylsökandes eget boende avskaffas. Planen stöder därför att fördelningskriterier som styr mot kommuner med goda etableringsvillkor behålls.
- alla kommuner tar emotavgörande»Alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända.« (partiprogram ↗)
- bosättning där jobb finns»och drivkrafter att bo i kommuner med god arbetsmarknad.« (partiprogram ↗)
- motverka boendesegregation»För att motverka trångboddhet och segregation ska asylsökandes möjlighet till eget boende (EBO)« (partiprogram ↗)
- lägre trösklar för nyanlända»Reformer som sänker trösklarna till arbets- och bostadsmarknaden stärker också möjligheten för« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att staten ska underlätta men inte planera och ta kontroll över människors liv, att den kommunala självstyrelsen ska vara stark och att invandrare har rätt att bosätta sig var de vill.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att staten ska underlätta men inte planera och ta kontroll över människors liv, att den kommunala självstyrelsen ska vara stark och att invandrare har rätt att bosätta sig var de vill. Att värna en statlig fördelningsnyckel som binder kommunerna strider mot subsidiaritetsprincipen. Valmanifestets krav på stram migrationspolitik pekar inte heller mot ett fortsatt tvingande bosättningssystem.
- staten ska inte styra livsvalavgörande»Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, men inte planera och ta kontroll« (partiprogram ↗)
- stark kommunal självstyrelse»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark« (partiprogram ↗)
- fri bosättningsrätt»medborgare och ha rätt att bosätta sig var de vill« (partiprogram ↗)
- stram migrationspolitik»Stram migrationspolitik krävs för att ta itu med integrationsproblem och utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen gör integrationsförmågan styrande för mottagandet och vill att nyanlända kvalificerar sig till välfärden genom arbete och krav på aktivitet, samtidigt som beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör integrationsförmågan styrande för mottagandet och vill att nyanlända kvalificerar sig till välfärden genom arbete och krav på aktivitet, samtidigt som beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Att värna bosättningslagens nuvarande tvingande fördelningskriterier och motsätta sig ökat kommunalt inflytande går emot den linjen. Planen försvarar inte en central anvisningsmodell.
- integrationsförmågan styr mottagandetavgörande»Vår integrationsförmåga ska vara styrande för nivån på invandringen.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvalificering till välfärden»Införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i landet« (valmanifest 2022 ↗)
- beslut på lägsta möjliga nivå»Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
- krav på aktivitet»Ställa krav på heltidsaktiviteter för att få bidrag« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att den positiva särbehandlingen av nyanlända vad gäller jobb och lägenheter stoppas och kritiserar uttryckligen att nyanlända ges förtur i bostadskön.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att den positiva särbehandlingen av nyanlända vad gäller jobb och lägenheter stoppas och kritiserar uttryckligen att nyanlända ges förtur i bostadskön. Den vill minska migrationens påfrestning på bostadsmarknaden och värnar det kommunala självbestämmandet. Motförslagets krav på att bosättningslagens fördelningskriterier värnas och att kommuner inte ska kunna välja bort mottagande strider därmed mot planen.
- ingen förtur för nyanländaavgörande»Stoppa den positiva särbehandlingen av nyanlända vad gäller jobb och lägenheter« (valmanifest 2022 ↗)
- kritik mot bostadsförtur»Detta på grund av att staten subventionerar invandrares anställningar och låter nyanlända få förtur i bostadskön.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad press på bostäder»Minska migrationens påfrestning på bostadsmarknaden genom återvandring« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:AU5)
- Betänkandets fulltext (HC01AU5)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1152 — Införande av ett integrationskontrakt för personer som beviljas uppehållstillstånd av Charlotte Nordström (M)
- Motion 2024/25:140 — Kommunernas ansvar för integrationen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2024/25:158 — Nationell integrationsplikt för invandrare av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2024/25:1653 — Anhöriginvandrares isolering av Lawen Redar (S)
- Motion 2024/25:1713 — Humanitet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2024/25:1714 — Sverige är ett mångkulturellt land av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2024/25:1719 — En nyanserad bild av invandring av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2024/25:1720 — Utpekande av vissa grupper av människor av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2024/25:1799 — Kontaktpersoner för nyanlända av Eva Lindh m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2628 — Förstärkta insatser för kompetensutveckling av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2949 — Migration och integration av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3025 — Utgiftsområde 8 Migration av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3069 — Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3072 — Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3140 — Reformering av samhällsorienteringen av Josefin Malmqvist (M)
- Motion 2024/25:3150 — Lika för alla på bostadsmarknaden av Josefin Malmqvist (M)
- Motion 2024/25:508 — Åtgärder mot institutioner som stärker eller främjar parallella samhällen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Källa: Sveriges riksdag