2026-02-172025/26:KU22 · p.11KUKonstitution
Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Uppföljning av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Vad som står på spel: Kommissionen har visat hur den svenska statens försvenskningspolitik skadade tornedalingarnas språk, kultur och identitet. Hur snabbt och tydligt staten agerar på kommissionens slutsatser påverkar minoritetens möjligheter till upprättelse och till att föra meänkieli vidare till kommande generationer.
Vad omröstningen gäller
Om riksdagen nu bör uppmana regeringen att gå vidare med konkreta åtgärder och erkännande med anledning av Sannings- och försoningskommissionens slutbetänkande, eller om frågan även fortsatt ska hanteras inom ramen för den pågående beredningen i Regeringskansliet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Utskottet noterar att ytterligare åtgärder redan vidtagits efter kommissionens förslag och att betänkandet fortfarande bereds inom Regeringskansliet, och ser därför inte skäl att förorda ett tillkännagivande som skulle föregripa den beredningen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 14 (S)
S anser att kommissionens slutbetänkande tydligt visar det tryck staten satte på tornedalingar för språklig, religiös och kulturell assimilation, vilket bidragit till att meänkieli minskat i användning. Staten och kyrkan har ett moraliskt ansvar att gottgöra minoriteten, och partiet vill att regeringen fortsätter att ta till sig utredningen, vidtar åtgärder med anledning av den och erkänner de historiska kränkningarna.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 14 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: VVänsterpartiet
Ja 193–93Ja 174–112
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/92/0/14 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3437 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen vidtar åtgärder för att stärka judiskt liv, öka säkerheten kring judiska institutioner och stödja undervisning om Förintelsen. (S) — Reservation 14
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår uttryckligen fast att den svenska staten genom historien utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter och att Sverige har en särskild uppgift att stärka deras rättigheter till identitet, språk och kulturarv sett i ljuset av den historien.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår uttryckligen fast att den svenska staten genom historien utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter och att Sverige har en särskild uppgift att stärka deras rättigheter till identitet, språk och kulturarv sett i ljuset av den historien. Motförslagets krav på fortsatt arbete utifrån kommissionens slutsatser och erkännande av de historiska kränkningarna är just det åtagandet. Planen vill dessutom sprida kunskap om hur dessa strukturer ser ut.
- erkänn historiska oförrätteravgörande»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsrättigheter»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- särskild uppgift»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- kunskap om historien»Sverige behöver överhuvudtaget bygga upp och sprida kunskap om« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet lyfter rättigheter för nationella minoriteter och bekämpande av rasism och diskriminering som egna mål för politiken.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet lyfter rättigheter för nationella minoriteter och bekämpande av rasism och diskriminering som egna mål för politiken. Att fullfölja kommissionens slutsatser och erkänna de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset är en tillämpning av det åtagandet, liksom av kravet att kulturarvet levandegörs. Planen stöder därför motförslagets krav i sak.
- minoriteters rättigheteravgörande»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
- mot rasism och diskriminering»Bekämpande av rasism och diskriminering.« (partiprogram ↗)
- levande kulturarv»Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet.« (partiprogram ↗)
Planen konstaterar att de nationella minoriteterna genom historien utsatts för övergrepp och diskriminering och att det finns ett stort ansvar att lära av historien och säkra deras rätt till språk och kultur.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen konstaterar att de nationella minoriteterna genom historien utsatts för övergrepp och diskriminering och att det finns ett stort ansvar att lära av historien och säkra deras rätt till språk och kultur. Motförslagets krav på att ta till sig kommissionens slutsatser, vidta åtgärder och erkänna de historiska kränkningarna är precis detta ansvar omsatt i handling. Meänkielis försvagade ställning är ett direkt resultat av den assimilering planen tar avstånd från.
- erkänn historiska övergreppavgörande»Än idag och genom historien har de nationella minoriteterna utsatts för övergrepp« (partiprogram ↗)
- ansvar att lära av historien»Vi har ett stort ansvar att lära oss av historien« (partiprogram ↗)
- meänkieli ska bevaras»De fem erkända nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning och att den som utsatts ska få upprättelse, vilket bär motförslagets krav på fortsatta åtgärder och ett erkännande av de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning och att den som utsatts ska få upprättelse, vilket bär motförslagets krav på fortsatta åtgärder och ett erkännande av de historiska kränkningarna mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Partiprogrammet slår fast att alla strukturer som förtrycker eller diskriminerar människor ska bekämpas. Assimileringspolitikens följder för meänkieli faller därmed inom planens åtagande.
- stärkt minoritetsskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa förtryckande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- upprättelse åt utsatta»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen missgynnas av härkomst»Vi måste fortsätta arbetet för ett Sverige där ingen missgynnas på grund av kön, härkomst eller funktionsnedsättning, ett Sverige där kulturen, medierna och akademin är fri, ett Sverige där alla behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att tornedalingarnas ställning som nationell minoritet ska upprätthållas, att det offentliga ska understödja ett utbud med minoritetsspråksprofil och att skolan ska ge kunskap om minoriteterna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att tornedalingarnas ställning som nationell minoritet ska upprätthållas, att det offentliga ska understödja ett utbud med minoritetsspråksprofil och att skolan ska ge kunskap om minoriteterna. Att ta till sig kommissionens slutsatser, vidta åtgärder och erkänna de historiska kränkningarna följer av dessa åtaganden och av att fördomar och diskriminering ska bekämpas.
- tornedalingarnas ställningavgörande»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
- stöd åt meänkieli och kultur»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
- kunskap om minoriteternas historia»Skolan ska ge alla elever kunskap om Sveriges urfolk, nationella minoriteter och minoritetsspråk.« (partiprogram ↗)
- bekämpa diskriminering»Sverige ska vara ett öppet och tolerant land. Fördomar och diskriminering ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet räknar uttryckligen tornedalingarna till de nationella minoriteter vars språkliga och etniska rättigheter ska tillerkännas för att stärka deras självtillit och kulturella identitet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet räknar uttryckligen tornedalingarna till de nationella minoriteter vars språkliga och etniska rättigheter ska tillerkännas för att stärka deras självtillit och kulturella identitet. Att erkänna de historiska kränkningarna och vidta åtgärder utifrån kommissionens slutsatser är att infria det åtagandet, och planen lyfter försoning mellan folkgrupper som en viktig politisk tanke. Rättvisan förutsätter dessutom en balans mellan människors rättigheter och skyldigheter. Kravet stöds.
- tornedalingars språkliga rättigheteravgörande»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter stärks deras självtillit och kulturella identitet.« (partiprogram ↗)
- försoning mellan folkgrupper»En viktig del av den internationella politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper och tidigare fiender.« (partiprogram ↗)
- minoritetsspråk som kulturvärde»Sveriges ursprungsbefolkning och nationella minoriteter är en levande del av det svenska samhället och deras språk är en värdefull del av den svenska kulturen.« (partiprogram ↗)
- rättvisa som grundvärde»Rättvisa är ett grundvärde, som i en samhällsgemenskap förutsätter en balans mellan alla människors intressen, rättigheter och skyldigheter.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen nämner varken kommissionen eller tornedalingarnas situation.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen nämner varken kommissionen eller tornedalingarnas situation. Närmast liggande principer är att varje människa förtjänar grundläggande respekt, att ett fritt samhälle aldrig får acceptera förtryck, och att partiet vill lära av historien utan att fastna i nostalgi. Att ta till sig utredningens slutsatser och erkänna historiska kränkningar följer av dessa principer, men planen ger inget uttryckligt stöd.
- inget förtryck accepterasavgörande»Ett fritt samhälle får heller aldrig acceptera förtryck på grund av kön,« (partiprogram ↗)
- grundläggande respekt för varje människa»människa förtjänar grundläggande respekt« (partiprogram ↗)
- lära av historien»av historien, utan att fastna i nostalgi« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen erkänner uttryckligen den tornedalsfinska nationen och slår fast att nationella minoriteter som grupper ska undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen erkänner uttryckligen den tornedalsfinska nationen och slår fast att nationella minoriteter som grupper ska undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi. Motförslagets krav på att erkänna de historiska kränkningarna och gå vidare med kommissionens slutsatser ligger i linje med det åtagandet, liksom med planens vilja att värna minoriteters kulturella värden. Planen behandlar dock inte kommissionen som sådan.
- kulturell autonomi för minoriteteravgörande»assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
- erkänd tornedalsfinsk nation»relation till de samiska och tornedalsfinska nationerna« (partiprogram ↗)
- värna minoriteters kulturvärden»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KU22)
- Betänkandets fulltext (HD01KU22)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1333 — Älvdalska som ett nationellt minoritetsspråk av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1449 — Stärkt arbete för nationella minoriteters rättigheter av Johan Büser (S)
- Motion 2025/26:1618 — Politik för sverigefinnar av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:169 — Arabiskans betydelse i världen och Sverige av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:171 — Politik för äldres rättigheter och välmående av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2787 — En politik för urfolket samer av Jessica Wetterling m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3036 — Älvdalska som ett eget språk av Malin Höglund (M)
- Motion 2025/26:3126 — Tornedalingar som urfolk av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2025/26:3423 — Judiskt liv i Sverige av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3424 — Politik för urfolket samerna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:343 — Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2025/26:3435 — Politik för Sveriges nationella minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3436 — Politik för romer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3437 — Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3459 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Björn Wiechel m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3489 — Skydd för den judiska minoriteten av Joar Forssell (L)
- Motion 2025/26:3509 — Feminism, fred och frihet - ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3583 — Demokrati och konstitutionella frågor av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3721 — Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag