2025-04-102024/25:CU13 · p.6CUCivilrätt och bostäder
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
Krav på affärsmässighet och skydd av allmännyttiga bostadsbolag
Vad som står på spel: Beslutet berör hyresgäster i det allmännyttiga bostadsbeståndet och möjligheten att bygga och renovera hyresrätter till rimlig kostnad, samt hur mycket inflytande staten ska ha över kommunernas ägande och försäljning av sina bostadsbolag. Om motionerna avslås förblir det en kommunal angelägenhet, med nuvarande krav på affärsmässighet kvar.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om kraven på allmännyttiga kommunala bostadsbolag ska skärpas – genom obligatorium i varje kommun, borttaget krav på affärsmässighet och nya begränsningar av utförsäljningar – eller om nuvarande reglering och kommunernas egna beslutsrätt är tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet hänvisar till en tidigare utredning som visat att de allra flesta kommuner redan har ett allmännyttigt bostadsbolag och att lagen ger bolagen handlingsutrymme att förena affärsmässighet med en socialt hållbar bostadsförsörjning, utan att utredningen sett behov av att ändra kraven på affärsmässighet eller reglerna om värdeöverföringar. Utskottet vidhåller också att det är kommunerna själva, inte staten, som ska avgöra frågor om ägande och försäljning av kommunala bostadsbolag, och avstyrker därför samtliga motioner om ett obligatorium, ändrade affärsmässighetskrav och nya sälj- och tillståndsregler.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 13 (V)
Reservationen (V) vill ta bort kravet på att allmännyttiga bostadsbolag ska drivas affärsmässigt och i stället låta dem styras av mål om social nytta, göra det obligatoriskt för varje kommun att ha minst ett sådant bolag om inte behovet kan mötas genom regional samverkan, samt utreda ett långsiktigt förbud mot utförsäljningar och kräva länsstyrelsens tillstånd vid försäljning av kommunalt ägda bostäder.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 13 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 89/0/0/17 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 13/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 14/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 56/0/0/12 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1562 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 14, 15, 17 och 19-22 samt 2024/25:2470 av Kadir Kasirga m.fl. (S) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om bostadspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, bostadsbyggande vid grön industrietablering och cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen tar fram en nationell strategi för att säkerställa allas rätt till bostad till överkomlig kostnad och låter utreda ett statligt allmännyttigt byggbolag. (V) — Reservation 13
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet slår fast att den gemensamt ägda Allmännyttan behöver stärkas och i första hand ha ett samhällsansvar i stället för att styras av affärsmässiga principer – exakt det motförslaget kräver.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att den gemensamt ägda Allmännyttan behöver stärkas och i första hand ha ett samhällsansvar i stället för att styras av affärsmässiga principer – exakt det motförslaget kräver. Att göra ett allmännyttigt bolag obligatoriskt och att strypa utförsäljningar följer av att planen ser det gemensamma ägandet av bostäder och mark som ett strategiskt verktyg. Staten ska dessutom ta huvudansvaret för investeringar i hyresbostäder.
- stärkt allmännyttaavgörande»Den gemensamt ägda Allmännyttan behöver stärkas.« (partiprogram ↗)
- samhällsansvar före affärsmässighet»ska i första hand ha ett samhällsansvar och inte styras av« (partiprogram ↗)
- gemensamt ägande av bostäder»Det gemensamma ägandet av bostäder och mark ger starka verktyg« (partiprogram ↗)
- statligt huvudansvar för hyresbostäder»Staten behöver ta huvudansvaret för att stärka« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att starka allmännyttiga företag är nödvändiga för att hålla nere boendekostnaderna och motverka segregation, och att bostaden är en social rättighet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att starka allmännyttiga företag är nödvändiga för att hålla nere boendekostnaderna och motverka segregation, och att bostaden är en social rättighet. Ett obligatorium för allmännytta, styrning efter social nytta och begränsningar av utförsäljningar följer av den linjen och av manifestets löfte att fortsätta bygga hyresrätter vanligt folk har råd med. Planen uttalar sig inte om affärsmässighetskravet i lag, så slutsatsen är härledd.
- stark allmännyttaavgörande»Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga« (partiprogram ↗)
- billiga hyresrätter»Vi ska fortsätta att bygga hyresrätter som vanligt folk har råd att bo i« (valmanifest 2022 ↗)
- blandade upplåtelseformer»Segregationen bryts inte med särlösningar för resurssvaga. Boende- och upplåtelseformer ska vara blandade« (valmanifest 2022 ↗)
- demokratins företräde»Demokratin har därför företräde före marknaden« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet ser den höga ombildningstakten från hyresrätt till bostadsrätt som ett stort problem, slår fast att alla har rätt till en bostad och att bostadspolitiken ska motverka segregation; valmanifestet vill bygga fler hyresrätter med rimliga hyror.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet ser den höga ombildningstakten från hyresrätt till bostadsrätt som ett stort problem, slår fast att alla har rätt till en bostad och att bostadspolitiken ska motverka segregation; valmanifestet vill bygga fler hyresrätter med rimliga hyror. Det talar för en stark allmännytta styrd av social nytta snarare än av affärsmässighet. Planens decentralistiska princip berör dock utskottets skäl om kommunalt självbestämmande.
- värna hyresrättsbeståndetavgörande»Den höga ombildningstakten från hyresrätt till bostadsrätt i storstadsområdena har ställt till stora problem.« (partiprogram ↗)
- fler hyresrätter med rimliga hyror»bygga fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, utveckla och utöka investeringsstödet som gjorde det billigare att bygga« (valmanifest 2022 ↗)
- bostad som rättighet»Alla har rätt till en bostad.« (partiprogram ↗)
- kommunalt självstyre»Beslut bör tas så nära medborgarna som möjligt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt och att makten ska decentraliseras, vilket gör frågan om att äga eller sälja ett bostadsbolag till kommunens egen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt och att makten ska decentraliseras, vilket gör frågan om att äga eller sälja ett bostadsbolag till kommunens egen. Ett statligt obligatorium, ändrade affärsmässighetskrav och ett förbud mot utförsäljningar med länsstyrelsetillstånd är sådana planekonomiska pekpinnar planen avvisar. Planen talar därför emot kravet.
- decentraliseringavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt självbestämmande»beslut i första hand ska fattas av människor själva, eller så nära den enskilda människan som möjligt« (partiprogram ↗)
- stark äganderätt»Äganderätten är central för ett samhälle där människor kan förverkliga sig själva och sina drömmar.« (partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet ger de kommunala bostadsbolagen den motsatta uppgiften: att fler hyresrätter i utsatta områden omvandlas till bostadsrätter så att fler kan äga sitt boende.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet ger de kommunala bostadsbolagen den motsatta uppgiften: att fler hyresrätter i utsatta områden omvandlas till bostadsrätter så att fler kan äga sitt boende. Ett obligatorium, slopad affärsmässighet och ett förbud mot försäljningar går rakt emot det åtagandet. Planen håller dessutom fast vid att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid ett starkt samhällsintresse.
- omvandling till bostadsrätteravgörande»Kommunala bostadsbolag ska både arbeta för att fler hyresrätter i utsatta områden omvandlas till bostadsrätter och för att få fler med egen försörjning och färre med försörjningsstöd att flytta till utsatta områden.« (valmanifest 2022 ↗)
- restriktivt offentligt företagande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- fler ska äga sitt boende»Därför måste vi också bygga bort utsattheten med tryggare kvarter där fler kan äga sitt boende och där fastighetsägare och det offentliga samarbetar långsiktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
- marknadsinslag i hyressättningen»Fri hyressättning ska tillåtas i nybyggnation.« (partiprogram ↗)
Planen lägger det sociala ansvaret för bostadsförsörjningen på kommunerna själva och kräver en stark kommunal självstyrelse, vilket talar mot ett statligt obligatorium och mot tillståndskrav vid försäljning.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen lägger det sociala ansvaret för bostadsförsörjningen på kommunerna själva och kräver en stark kommunal självstyrelse, vilket talar mot ett statligt obligatorium och mot tillståndskrav vid försäljning. Ekonomin ska enligt planen bygga på en hög grad av personligt ägande och rätten till egendom är en mänsklig rättighet. Ett långsiktigt försäljningsförbud och slopad affärsmässighet avvisas därför.
- kommunalt bostadsansvaravgörande»Kommunerna ska ha det sociala ansvaret för att« (partiprogram ↗)
- stark kommunal självstyrelse»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark« (partiprogram ↗)
- äganderätt som mänsklig rättighet»Rätten till egendom är en mänsklig rättighet och« (partiprogram ↗)
- personligt ägande»bygga på en hög grad av personligt ägande.« (partiprogram ↗)
Motförslaget kräver att kommunala bostadsbolag blir obligatoriska, styrs efter social nytta i stället för affärsmässighet och att utförsäljningar förbjuds.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget kräver att kommunala bostadsbolag blir obligatoriska, styrs efter social nytta i stället för affärsmässighet och att utförsäljningar förbjuds. Planen bygger tvärtom på stark äganderätt, marknadsmässiga hyror och att fler bostäder byggs genom avreglering, inte genom utvidgat kommunalt ägande. Att staten skulle förbjuda kommuner att sälja sina bolag strider mot planens syn på ägande och på beslut nära medborgarna.
- marknadsanpassade hyroravgörande»Möjliggöra mer rättvisa hyror genom att potentiella hyresgästers värdering av boendet ges större vikt« (valmanifest 2022 ↗)
- starkt egendomsskydd»Där äganderätten undergrävs, där undergrävs alltid friheten.« (partiprogram ↗)
- ökat byggande genom reformer»Vi vill genomföra reformer som ökar byggandet av såväl hyressom bostadsrätter.« (valmanifest 2022 ↗)
- avreglering framför obligatorium»Avskaffa dagens strandskydd för att möjliggöra ökat byggande« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_migrerat
Planen bygger på att det kommunala självbestämmandet är en central del av demokratin och att marknadsekonomi och valfrihet ska försvaras.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på att det kommunala självbestämmandet är en central del av demokratin och att marknadsekonomi och valfrihet ska försvaras. Ett obligatorium för varje kommun att ha ett allmännyttigt bolag, slopade affärsmässighetskrav och förbud mot försäljning går emot detta. Planens egen väg till fler bostäder är förenklade regler och snabbare processer, inte nya statliga påbud.
- kommunalt självstyreavgörande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)
- värna marknadsekonomin»Sverigedemokraterna ser att marknadsekonomi, valfrihet inom välfärden och internationell handel gynnar samhället och är viktigt att försvara« (valmanifest 2022 ↗)
- regelförenkling framför reglering»Sverigedemokraterna vill underlätta bostadsbyggande genom att förenkla och snabba på beslutsprocesser och se över de omfattande regelverk och krav som styr bostadsbyggande.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt äganderätt»Förstärka grundlagens rättighetsskydd vad gäller yttrandefrihet, äganderätt och frihet från religion« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:CU13)
- Betänkandets fulltext (HC01CU13)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1228 — Återbruk i byggsektorn av Larry Söder (KD)
- Motion 2024/25:1311 — Äldres bostadsbehov av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1315 — Stärkande av naturen i våra stadsmiljöer av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1370 — Skog, skogsbruk och ekonomi av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1383 — Planering och byggande av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1386 — Inriktning för bostadspolitiken av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1485 — Fler och billigare studentbostäder av Amalia Rud Stenlöf och Adrian Magnusson (båda S)
- Motion 2024/25:1487 — En bättre bostadspolitik för våldsutsatta kvinnor och barn av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2024/25:1513 — Investeringsstöd för bostadsbyggande av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
- Motion 2024/25:1562 — En reformerad Allbolag av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
- Motion 2024/25:1575 — Säkra bostadsbyggandet av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S)
- Motion 2024/25:1586 — Ett Sverige utan utsatta områden av Lawen Redar (S)
- Motion 2024/25:1587 — Ökning av allmännyttans andel av det totala bostadsbeståndet av Lawen Redar (S)
- Motion 2024/25:1651 — Upprustning av miljonprogrammet av Lawen Redar (S)
- Motion 2024/25:1700 — En politik för fler bostäder av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1753 — Rivning och återbruk inom byggsektorn av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1807 — En modern bostadspolitik av Annika Strandhäll (S)
- Motion 2024/25:1989 — Hyresrätt och allmännytta av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1992 — Bostadspolitik, planering och byggande av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2015 — Ungas ställning på bostadsmarknaden av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag