Lokala skyddsombud och skyddskommittéer

Planen vill stärka skyddsombuden och fackföreningsrörelsens ställning som bärare av löntagarnas makt på arbetsplatsen. Att bredda vem som kan utses till lokalt skyddsombud och därmed lucka upp fackens företrädesrätt försvagar just den kollektiva förhandlingsstyrkan planen vill bygga. Planen ser i stället lagstiftning som stärker skyddsombud och fackliga organisationer som vägen framåt.

• stärkta skyddsombudavgörande»genom att stärka skyddsombuden« (partiprogram ↗)
• fackets centrala roll»Fackföreningsrörelsen har en djup betydelse för människors makt i« (partiprogram ↗)
• stärkta löntagarpositioner»stärka löntagarnas positioner.« (partiprogram ↗)
• facklig organisering»Du som enskild löntagare kan bidra genom att vara organiserad fackligt, och se till att din arbetsplats har kollektivavtal.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet gör de fackliga organisationerna till nödvändiga företrädare för de anställdas gemensamma intressen i frågor om arbetsmiljö och anställningsvillkor, och valmanifestet uttrycker tilltro till parternas eget ansvar. Motförslaget vill bredda vem som kan utses till lokalt skyddsombud och därmed försvaga fackens företrädesrätt. Planens partsmodell talar emot det kravet.

• starka fackliga organisationeravgörande»organisationer är nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma intressen vad gäller« (partiprogram ↗)
• partsmodellen respekteras»tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen« (valmanifest 2022 ↗)
• stark arbetsrätt»arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen värnar uttryckligen den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla, och vill att den fackliga organiseringen uppmuntras. Motförslaget vill bryta fackens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud, vilket går emot den partsmodell planen bygger på. Planen talar därför emot kravet.

• partsmodellen och kollektivavtalavgörande»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som« (partiprogram ↗)
• facklig organisering uppmuntras»organiseringen bör uppmuntras.« (partiprogram ↗)
• stark arbetsrätt»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att regler inte får sätta någon i underläge på arbetsmarknaden på godtyckliga grunder, vilket talar för att fler än fackligt utsedda ska kunna bli lokala skyddsombud. Föreningsfriheten innefattar uttryckligen friheten att avstå från att organisera sig, och då bör inte medlemskap avgöra tillgången till uppdraget. Att parterna själva råder över spelreglerna är en invändning, men bär inte mot en breddning av vem som kan utses.

• ingen i underläge på godtycklig grundavgörande»bör lagar och regler inte köra över den fria avtalsrätten eller sätta någon i underläge« (partiprogram ↗)
• frihet att stå utanför facket»frihet att avstå från religion och från att organisera sig« (partiprogram ↗)
• parterna gör upp spelreglerna»arbetsmarknadens parter i stället för genom lagstiftning« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen nämner inte skyddsombud, men dess bärande princip är att den enskilda människan själv avgör vilka gemenskaper hon vill tillhöra och att arbetsrätten ska anpassas till dagens förhållanden. Att en enskild organisations företrädesrätt stänger ute anställda från ett uppdrag rimmar illa med detta; planen visar samma hållning när den vill avskaffa hyressättningsavgiften till Hyresgästföreningen. Motförslagets krav på breddad krets stöds därför, om än med respekt för den fackliga friheten.

• frivilligt medlemskap i gemenskaperavgörande»Det måste alltid vara den enskilda människan som avgör vilka gemenskaper man vill tillhöra och känna delaktighet med.« (partiprogram ↗)
• inga organisationsprivilegier»Hyressättningsavgiften, som idag tillfaller Hyresgästföreningen, ska avskaffas.« (partiprogram ↗)
• moderniserad arbetsrätt»För att sänka trösklarna till arbetsmarknaden och göra den mer dynamisk måste arbetsrätten vara anpassad till dagens förhållanden.« (partiprogram ↗)
• facklig frihet värnas»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del av förenings- och avtalsfriheten.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle och att arbetsmarknadens parter själva ska utforma ordningen inom sina områden. Motförslaget vill i stället lagstiftningsvägen bredda vem som kan utses till lokalt skyddsombud och därmed gripa in i partsmodellen. Planen ger inget stöd för ett sådant ingrepp, även om den betonar löntagarnas inflytande.

• oberoende fackföreningaravgörande»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar« (partiprogram ↗)
• parterna utformar ordningen»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
• politisk återhållsamhet»Politiker måste motstå frestelsen att i onödan« (partiprogram ↗)
• samverkan på arbetsplatsen»En positiv samverkan grundad på ömsesidigt förtroende mellan alla i« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte skyddsombudens tillsättning. Den närmast liggande principen är att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att individen ska hävdas mot kollektivismen; en ordning där facket har företrädesrätt till uppdraget stänger ute anställda som inte är organiserade. Utifrån den principen talar planen för att bredda vem som kan utses.

• rättigheter tillhör individenavgörande»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
• individen före kollektivet»hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
• medborgarnas eget ansvar»Samhällets styrka och motståndskraft vilar på medborgarnas ansvar och förmåga« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver uttryckligen att de politiskt styrda fackförbundens företrädesrätt att utse skyddsombud avvecklas och att makten i stället ligger hos medarbetarna på den berörda arbetsplatsen. Motförslagets krav på att bredda vem som kan tillsättas som lokalt skyddsombud är precis detta. Planen vill dessutom att alla löntagare, oavsett facklig tillhörighet, ska inkluderas i arbetsmiljöarbetet.

• avskaffad facklig företrädesrättavgörande»avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud« (valmanifest 2022 ↗)
• medarbetarna utser skyddsombud»Makten att utse lokala skyddsombud ska i första hand ligga hos medarbetarna på berörd arbetsplats.« (valmanifest 2022 ↗)
• alla löntagare inkluderas»Alla löntagare, oavsett avtal eller facklig tillhörighet, ska inkluderas i arbetsmiljöarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
• avpolitiserat arbetsmiljöarbete»Avpolitisera arbetsmiljöarbetet« (valmanifest 2022 ↗)