Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd

Planen behandlar inte statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd. Närmast liggande princip är att gemensamt ägande av mark ger starka verktyg för planeringen och att landsbygdens värden ska stanna kvar lokalt i stället för att styras av spekulation. Att ta bort en regel som i praktiken avhåller myndigheter från att neka förvärv stärker glesbygdsbestämmelsernas syfte och därmed den planeringsmakten.

• gemensamt markägande som verktygavgörande»Det gemensamma ägandet av bostäder och mark ger starka verktyg för stadsplaneringen.« (partiprogram ↗)
• värdena stannar lokalt»Mer av naturresursernas värden måste stanna kvar där de utvinns och produceras.« (valmanifest 2022 ↗)
• landsbygden ska inte utarmas»Oavsett var i landet vi bor så har vi ett gemensamt intresse av att landsbygden inte utarmas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte jordförvärvslagens inlösenregler. Närmast liggande princip är en landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet med stärkta förutsättningar på alla orter, vilket talar för regler som faktiskt kan tillämpas i sitt syfte. Om inlösenskyldigheten gör att tillstånd sällan nekas urholkas glesbygdsbestämmelserna, och slutsatsen blir därför stöd för motförslaget - men underlaget är svagt.

• landsbygdsutvecklingavgörande»Landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet.« (partiprogram ↗)
• företagande på alla orter»Stärkta förutsättningar för företagande på alla orter.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för hela landet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att samhället ska sätta ramarna för hur mark får brukas, men också att markägare som möts av långtgående krav ska få ekonomisk ersättning. Att avskaffa statens inlösenskyldighet tar bort just den ersättningen för den som nekas förvärvstillstånd, vilket går emot planens ersättningsprincip. Planen behandlar inte förvärvstillstånd direkt, varför osäkerheten är stor.

• ersättning till markägareavgörande»biologisk mångfald ställs på markägare ska de få ekonomisk ersättning.« (partiprogram ↗)
• samhället sätter ramarna»är både rimligt och nödvändigt att samhället sätter ramarna för hur marken får brukas« (partiprogram ↗)
• levande landsbygd»kunna bo och försörja sig i mindre samhällen och på landsbygden.« (partiprogram ↗)

Äganderätten är en bärande princip i planen, och valmanifestet vill ge landsbygdsborna mer självbestämmande över sin egen mark. Att avskaffa statens inlösenskyldighet skulle göra det lättare att neka förvärvstillstånd och lämna markägaren utan möjlighet att sälja, vilket är ett ingrepp i just den rätten. Planen behandlar dock inte jordförvärvsreglerna uttryckligen.

• stark äganderättavgörande»Äganderätten är central för ett samhälle där människor kan förverkliga sig själva och sina drömmar.« (partiprogram ↗)
• självbestämmande över egen mark»Det är dags att ge landsbygdsborna mer självbestämmande över sin egen mark« (valmanifest 2022 ↗)
• skydd mot godtyckliga ingrepp»Brott mot äganderätten, med konfiskatoriska och godtyckliga beskattningar och ingrepp, underminerar förtroendet och långsiktigheten i samhället.« (partiprogram ↗)
• äganderätt på landsbygden»Skogsbruket behöver goda förutsättningar grundade i en stark äganderätt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vilar på ett starkt skydd för äganderätten och på rätten att köpa och sälja egendom, och vill förbättra den enskildes rätt till kompensation när myndighetsbeslut drabbar honom eller henne. Att avskaffa statens inlösenskyldighet skulle lämna den enskilde säljaren utan ersättning när förvärvstillstånd nekas. Motförslagets krav går därmed emot planens äganderättsprincip, även om jordförvärvsreglerna inte behandlas.

• starkt äganderättsskyddavgörande»En marknadsekonomi grundad på starkt skydd för äganderätt och goda samhällsinstitutioner ger förutsättningar för ett samhälle med välstånd och ett såväl effektivt som hållbart resursutnyttjande.« (partiprogram ↗)
• rätten att sälja sin egendom»Äganderätten, rätten att köpa, sälja och ge bort egendom, rätten att starta företag och rätten att söka sig till ett visst yrke är nödvändiga för att den enskilda människan ska kunna forma sin tillvaro.« (partiprogram ↗)
• kompensation vid myndighetsingrepp»Rätten till kompensation eller skadestånd vid myndigheters misstag eller övergrepp behöver förbättras.« (partiprogram ↗)

Planen kräver en grundlagsregel som garanterar fullgod ersättning vid olika former av inskränkningar i äganderätten. Att avskaffa statens inlösenskyldighet lämnar den säljare som nekas förvärvstillstånd utan ersättning trots att rådigheten över egendomen inskränks, vilket strider mot det åtagandet. Planens omsorg om ett livskraftigt jord- och skogsbruk och om att hela Sverige ska leva motiverar glesbygdsprövningen, men inte att skyddet för säljaren tas bort.

• full ersättning vid ägarinskränkningavgörande»garanterar fullgod ersättning vid olika former av inskränkningar i äganderätten.« (partiprogram ↗)
• livskraftigt jord- och skogsbruk»För en levande landsbygd är ett livskraftigt jord- och skogsbruk samt fiske och rennäring av« (partiprogram ↗)
• hela Sverige ska leva»Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande« (partiprogram ↗)

Planen vill stärka ägande- och brukanderätten för jordbrukare och slår fast att den enskilda äganderätten ska ha ett starkt skydd och att staten inte får agera lättvindigt mot enskildas ägande. Att ta bort statens inlösenskyldighet innebär att en markägare kan nekas att sälja utan att få någon ersättning, vilket urholkar just det skyddet. Motförslagets krav går därför emot planen.

• stärkt äganderätt i jordbruketavgörande»Stärka ägande- och brukanderätten för jordbrukare« (valmanifest 2022 ↗)
• äganderätten bär friheten»Där äganderätten undergrävs, där undergrävs alltid friheten.« (partiprogram ↗)
• restriktivitet mot enskildas ägande»Stat och kommun ska endast i undantagsfall få ta över enskildas egendom« (partiprogram ↗)
• ägaren bestämmer över sitt»principen att den som äger också ska ha« (partiprogram ↗)

Planens bärande åtagande på markområdet är att stärka äganderätten och rättssäkerheten för den som äger och brukar mark, och att inskränkningar ska förenas med god ersättning. Att avskaffa statens inlösenskyldighet tar bort just den ersättningsgaranti som skyddar den enskilde säljaren när förvärvstillstånd nekas. Planens landsbygdsintresse talar visserligen för glesbygdsreglernas syfte, men äganderätten väger tyngre.

• stärkt äganderättavgörande»Stärka äganderätten« (valmanifest 2022 ↗)
• rättssäkerhet för markägare»Rättssäkerheten behöver stärkas för den som bedriver näring inom jord- och skogsbruk och myndigheternas arbete behöver i högre grad anpassas för att verka i intressegemenskap med markägare.« (valmanifest 2022 ↗)
• god ersättning vid inskränkning»Avsättning av skog till reservat ska ske på frivillighetens grund och med god ersättning.« (valmanifest 2022 ↗)
• landsbygden för de boende»Landsbygden finns i första hand till för de människor som bor och verkar här och inte för att storstadsborna ska ha någonstans att vistas på semestern eller som en tillflyktsort för människor som tröttnat på den urbana kulturen.« (valmanifest 2022 ↗)