2026-02-252025/26:CU19 · p.2CUCivilrätt och bostäder
Plansystemet i allmänhet
Kommunal reglering av upplåtelseform i detaljplaner och översiktsplaner
Vad som står på spel: Frågan gäller om kommuner ska få makt att styra om nya bostäder byggs som hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt redan i planeringsskedet, för att motverka bostadssegregation och säkerställa att bostäderna efterfrågas av invånarna. Det påverkar både kommunernas planeringsmakt och vilka boendeformer som i praktiken byggs.
Vad omröstningen gäller
Motionerna krävde att plan- och bygglagen ändras så att kommuner kan föreskriva en viss upplåtelseform för bostäder i detaljplaner och översiktsplaner, medan utskottet ansåg att gällande rätt och pågående utredningsslutsatser talar mot en sådan reglering.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna och hänvisar till att planläggning av mark- och vattenanvändning är en kommunal angelägenhet och ett uttryck för den kommunala självstyrelsen som bör värnas. Utskottet konstaterar också att Översiktsplaneutredningen bedömt att det varken är lämpligt att reglera upplåtelseform i en detaljplan eller att införa en sådan möjlighet i plan- och bygglagen, och ser därför inte skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (V)
Reservanten (V) vill att plan- och bygglagen ändras så att kommunerna kan föreskriva en viss upplåtelseform både i detaljplan och i översiktsplan, med hänvisning till att detta skulle öka kommunernas möjlighet att se till att bostäder som byggs både behövs och efterfrågas av invånarna, och att människors möjlighet att välja hur de vill bo bör stärkas genom en aktiv kommunal politik för ett varierat bostadsutbud.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/4 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 10, 2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:2628 av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1, 2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 18 och 19, 2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 11 och 15 samt 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 25.
Riksdagens beslut: Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Motförslag
- Motförslaget vill ändra PBL så att kommuner kan föreskriva viss upplåtelseform i både detaljplan och översiktsplan. (V) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill att samhället får starkare verktyg att styra bostadsbyggandet och att segregationen bryts genom en medveten blandning av hustyper och upplåtelseformer.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att samhället får starkare verktyg att styra bostadsbyggandet och att segregationen bryts genom en medveten blandning av hustyper och upplåtelseformer. Ett kommunalt verktyg att föreskriva upplåtelseform i detaljplan och översiktsplan ligger i linje med den aktiva markpolitik och den prioritering av hyresrätter med rimliga hyror som planen kräver. Planen nämner inte plan- och bygglagens reglering av upplåtelseform uttryckligen, men riktningen mot mer samhällelig styrning av byggandet är entydig.
- aktiv markpolitikavgörande»Vänsterpartiet vill se ett statligt byggbolag, investeringsstöd för ökat bostadsbyggande och en aktiv markpolitik.« (valmanifest 2022 ↗)
- blandade upplåtelseformer»Vi vill bryta upp segregationen och skapa en blandning av hustyper och« (partiprogram ↗)
- planverktyg åt det allmänna»Det gemensamma ägandet av bostäder och mark ger starka verktyg« (partiprogram ↗)
- kommunalt självstyre»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår fast att boende- och upplåtelseformer ska vara blandade, och partiprogrammet kräver en styrande bostadspolitik med stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar samt samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att boende- och upplåtelseformer ska vara blandade, och partiprogrammet kräver en styrande bostadspolitik med stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar samt samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation. Att kommunerna får föreskriva upplåtelseform i detaljplan och översiktsplan är just det verktyg som gör den styrningen möjlig. Planen stöder därför motförslagets krav.
- blandade upplåtelseformeravgörande»Boende- och upplåtelseformer ska vara blandade.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt kommunalt ansvar»Styrande nationell bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar.« (partiprogram ↗)
- planering mot segregation»Samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation, särskilt på bostadsområdet.« (partiprogram ↗)
- bygga bort segregationen»Bostadsbrist och segregation byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill se bostadsområden med blandade upplåtelseformer och ger kommunerna en aktiv roll i bostadsförsörjningen genom allmännytta, markpolitik och kravställande.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill se bostadsområden med blandade upplåtelseformer och ger kommunerna en aktiv roll i bostadsförsörjningen genom allmännytta, markpolitik och kravställande. Att kommunerna får föreskriva upplåtelseform i plan är ett verktyg i just den riktningen och stärker bostaden som social rättighet snarare än marknadens val. Planen betonar också att beslut ska fattas nära dem som berörs, vilket talar för utökad kommunal rådighet.
- blandade upplåtelseformeravgörande»Vi vill se blandade bostadsområden med variation i upplåtelseformer och boendetyper« (partiprogram ↗)
- kommunala bostadsverktyg»Kommunerna ska använda sin allmännytta, sin markpolitik och sina möjligheter att ställa krav.« (partiprogram ↗)
- bostad som social rättighet»Miljöpartiet vill återupprätta bostaden som en social rättighet.« (partiprogram ↗)
- fler hyresrätter med rimliga hyror»bygga fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, utveckla och utöka investeringsstödet som gjorde det billigare att bygga och se till att fler kan äga sin bostad.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och en bostadsmarknad som byggs med enkla regler, rörlighet och låga trösklar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och en bostadsmarknad som byggs med enkla regler, rörlighet och låga trösklar. Att ge kommuner rätt att föreskriva upplåtelseform i detaljplan och översiktsplan är ett nytt planeringsvillkor som styr vad markägaren får bygga och krockar med äganderätten och regelförenklingen. Planens decentraliseringsprincip drar åt andra hållet, men den konkreta bostads- och äganderättslinjen väger tyngre i sakfrågan.
- stark äganderättavgörande»Äganderätten är central för ett samhälle där människor kan förverkliga sig själva och sina drömmar.« (partiprogram ↗)
- fler bostäder med enkla regler»En förutsättning för utveckling är att det finns tillräckligt med bostäder i hela landet.« (partiprogram ↗)
- självbestämmande över egen mark»Det är dags att ge landsbygdsborna mer självbestämmande över sin egen mark, och genom regelförenklingar göra det enklare att bygga och bo på landsbygden.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill förenkla plan- och byggreglerna, korta överklagandeprocesserna och se över möjligheterna att begränsa kommunala särkrav, inte ge kommunerna ett nytt verktyg att styra upplåtelseform.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill förenkla plan- och byggreglerna, korta överklagandeprocesserna och se över möjligheterna att begränsa kommunala särkrav, inte ge kommunerna ett nytt verktyg att styra upplåtelseform. Utgångspunkten är att den enskilde ska ha makt över sitt eget boende och att byggandet ska styras av efterfrågan snarare än av kommunal planreglering. Motförslagets krav på att upplåtelseform ska kunna föreskrivas i detaljplan och översiktsplan går därför emot planens linje.
- begränsa kommunala särkravavgörande»Plan- och byggreglerna bör förenklas, överklagandeprocessen förkortas och möjligheterna till att begränsa kommunala särkrav ses över.« (partiprogram ↗)
- enklare byggregler»Vi vill införa en stimulans för att spara ihop till den första insatsen, slopa det förhöjda amorteringskravet, korta överklagandeprocesserna och fortsätta förenkla byggreglerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- byggherrestyrd detaljplanering»Byggherrar ska ges rätten att utarbeta detaljplaner som sedan prövas av kommunen.« (partiprogram ↗)
- makt över eget boende»Att ha makt över det egna boendet är viktigt för den enskildes frihetskänsla.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att det i alla stadsdelar bör finnas varierande upplåtelseformer för att motverka segregation, och att kommunerna ska ha ansvaret för bostadsförsörjningen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att det i alla stadsdelar bör finnas varierande upplåtelseformer för att motverka segregation, och att kommunerna ska ha ansvaret för bostadsförsörjningen. Subsidiaritetsprincipen och den kommunala självstyrelsen talar för att kommunen får det verktyg den behöver för att styra mot ett varierat bostadsutbud. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planen, även om planen inte uttryckligen behandlar detaljplaneinstrumentet.
- varierade upplåtelseformer i alla områdenavgörande»varierande upplåtelseformer, för att därigenom få till stånd en naturlig blandning av åldrar« (partiprogram ↗)
- subsidiaritetsprincipen»Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan sköta ska den också få sköta.« (partiprogram ↗)
- stark kommunal självstyrelse»Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse.« (partiprogram ↗)
- valfrihet i boendeform»Möjlighet ska finnas att välja, inte bara mellan olika upplåtelseformer och olika« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill ersätta avancerade detaljplaner med enklare byggplaner och öka byggandet av både hyres- och bostadsrätter, med målet att fler ska kunna äga sitt boende.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill ersätta avancerade detaljplaner med enklare byggplaner och öka byggandet av både hyres- och bostadsrätter, med målet att fler ska kunna äga sitt boende. Att ge kommunerna rätt att föreskriva upplåtelseform i detaljplan och översiktsplan är att göra planinstrumentet mer detaljstyrande, tvärtemot den inriktningen. Planens princip att den som äger ska ha rätt att använda sitt ägande efter eget huvud talar åt samma håll.
- enklare planregleravgörande»Ersätta avancerade detaljplaner med enklare byggplaner« (valmanifest 2022 ↗)
- öka byggandet av alla former»Vi vill genomföra reformer som ökar byggandet av såväl hyressom bostadsrätter.« (valmanifest 2022 ↗)
- ägt boende»I Moderaternas Sverige ska alla våga drömma om att äga sin egen bostad.« (valmanifest 2022 ↗)
- äganderätten vägledande»rätt att använda sitt ägande efter eget huvud ska vara vägledande.« (partiprogram ↗)
flags: citat_migrerat
Planens linje i bostadsfrågan är att förenkla och snabba på beslutsprocesserna och se över de regelverk och krav som styr byggandet, inte att lägga till nya planbestämmelser.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens linje i bostadsfrågan är att förenkla och snabba på beslutsprocesserna och se över de regelverk och krav som styr byggandet, inte att lägga till nya planbestämmelser. Motförslaget kräver tvärtom ett nytt regleringsverktyg där kommunen ska kunna föreskriva upplåtelseform i detaljplan och översiktsplan, vilket ökar regelbördan i planprocessen. Planens värn om det kommunala självstyret väger inte upp detta, eftersom åtgärden är en ny statlig reglering av byggandet.
- förenklade byggregleravgörande»Sverigedemokraterna vill underlätta bostadsbyggande genom att förenkla och snabba på beslutsprocesser och se över de omfattande regelverk och krav som styr bostadsbyggande.« (valmanifest 2022 ↗)
- enklare planprocess»Anpassa och förenkla regler och processer för planering och byggnation« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad konkurrens i byggandet»Nybyggnation kan underlättas genom att se över byggnormer och öka konkurrensen på byggmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:CU19)
- Betänkandets fulltext (HD01CU19)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1011 — Utredning av ett införande av en avgift för att överklaga ett bygglov av Daniel Persson (SD)
- Motion 2025/26:1125 — Tidsgräns för domstolars handläggning av överklagande av detaljplaner m.m. av Ulrika Heie (C)
- Motion 2025/26:1184 — Tydliggörande av att avvikelse enligt PBL prövas generöst av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1228 — Bostadsbyggande i närhet till försvarsverksamheter av Erik Ezelius (S)
- Motion 2025/26:1243 — Boplikt av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
- Motion 2025/26:1447 — Bättre förutsättningar för en modern industri av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1536 — Utveckling av äldrevänliga städer och platser av Peter Ollén (M)
- Motion 2025/26:1670 — Överklagandeprocesser av John E Weinerhall (M)
- Motion 2025/26:17 — Krav på arkitektur för statens offentliga byggnader av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:1729 — Bygglovsfrågor för äldre statligt uppförda hus av Camilla Rinaldo Miller (KD)
- Motion 2025/26:1787 — Harmoniserade nordiska byggregler för ökad konkurrenskraft och lägre kostnader av Marie Nicholson (M)
- Motion 2025/26:1789 — Avskaffande av kravet på att anlita kontrollansvarig vid uppförande av småhus av Jan Ericson (M)
- Motion 2025/26:2074 — Organisationer och personer som inte är sakägare av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2101 — Underlättad byggnation inom lantbruket av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2134 — Tydligare besked och regelverk angående strandnära byggnation av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2151 — Översyn av PBL för att stärka äganderätten av Sten Bergheden och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
- Motion 2025/26:2166 — Utökade möjligheter att bygga även i störningsbelastade miljöer av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2188 — Slopat krav på detaljplan vid byggnation av ett fåtal hus på landsbygden av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2317 — Förändrad lagstiftning kring buller i bostad av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Källa: Sveriges riksdag