2026-03-182025/26:FöU10 · p.8FöUFörsvar

Försvarsindustri och regeringens försvarsindustristrategi

Försvarsindustristrategi och materielförsörjning i totalförsvaret

Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket staten styr och äger i den svenska försvarsindustrin och hur snabbt materiel kan upphandlas, vilket har betydelse för försvarsföretagens konkurrenskraft, sysselsättningen i branschen och Sveriges förmåga att snabbt fylla på krigsförbanden med materiel.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om regeringens redovisade inriktning för försvarsindustristrategin och materielförsörjningen ska ligga fast, eller om riksdagen i stället ska rikta krav mot en mer aktivt styrande försvarsindustripolitik, bland annat med statligt delägande och en nationell samordnare.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet har inga invändningar mot regeringens försvarsindustristrategi och den årliga uppföljning av genomförandet som utlovats, och avstyrker motionerna om försvarsindustrifrågor; på materielförsörjningsområdet hänvisar utskottet till att betydande resurser redan tillförts för materielanskaffning och avstyrker även dessa motionsyrkanden.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 17 (S)

Reservanterna vill utreda anskaffning av ytterligare en ubåt och initiera produktion av en till svensk ubåt, säkerställa svenskt inflytande och kontroll över nästa generations stridsflyg, snabbutreda lättnader i upphandlingsreglerna för direktupphandling från svensk försvarsindustri, inrätta en nationell försvarsindustrisamordnare och en ny exportstödsmyndighet, öppna för statligt delägande i försvarsindustrin - inklusive i Saab - samt teckna en försvarsindustriell avsiktsförklaring med Finland och modernisera upphandlingen inom rymddomänen, med motiveringen att en stark inhemsk försvarsindustri är avgörande för säkerheten och för arbetstillfällen i hela landet.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 17 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade blivit ett annat

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SDSverigedemokraterna

Ja 165–94Nej 103–156

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VJaJa 15/0/0/7följer planensäkerhet: medelhärlett
Segen reservationNejNej 0/93/0/13följer planensäkerhet: medelhärlett
MPJaAvstår 0/0/16/2avviker från planensäkerhet: medelhärlett
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: låghärlett
LNejJa 10/0/0/6avviker från planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MNejJa 60/0/0/8avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SDNejJa 62/0/0/9avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:58 av Josef Fransson (SD) yrkandena 1, 2 och 4-7, 2025/26:1443 av Patrik Lundqvist m.fl. (S), 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13, 2025/26:3145 av Joar Forssell (L), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 37, 2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 4, 2025/26:3442 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1-4 och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 40, 44, 59, 60, 62-66, 96 och 98.

Riksdagens beslut: Riksdagen sade nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina. Riksdagen hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietJaJaföljer planenhärlett

Planen vänder sig uttryckligen mot militarisering och kapprustning och vill att Sverige är en röst för fred och nedrustning snarare än för ökad upprustning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vänder sig uttryckligen mot militarisering och kapprustning och vill att Sverige är en röst för fred och nedrustning snarare än för ökad upprustning. Den vill visserligen se statligt ägande i vapenproduktionen, men kombinerar det med krav på begränsad vapenexport. Ett paket för fler ubåtar, lättare direktupphandling och en särskild exportstödsmyndighet går därför emot planens huvudlinje.

  • mot militarisering och kapprustningavgörande»Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
  • Sverige som fredsröst»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nedrustning»Världen behöver gå mot fred, nedrustning« (partiprogram ↗)
  • begränsad vapenexport»förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenhärlett

Planen slår fast att Sverige behöver en stark svensk försvarsindustri och att försvarsanslagen ska öka till två procent av BNP, omsatt i bland annat modern materiel.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att Sverige behöver en stark svensk försvarsindustri och att försvarsanslagen ska öka till två procent av BNP, omsatt i bland annat modern materiel. Det bär motförslagets krav på ubåtsanskaffning, kontroll över nästa generations stridsflyg och åtgärder som underlättar upphandling från den inhemska industrin. Öppningen för statligt delägande ligger i linje med att samhällsintresset ska väga tyngre i styrningen av statligt ägande.

  • stark inhemsk försvarsindustriavgörande»Sverige behöver ett robust militärt och civilt folkförsvar, och en stark svensk försvarsindustri.« (partiprogram ↗)
  • höjda försvarsanslag»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökad materielanskaffning»Nu öppnar nya regementen, fler soldater utbildas och försvarsmateriel tillverkas och köps in.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statligt ägande i samhällets intresse»Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Planen slår fast att den svenska vapenindustrin och vapenexporten aldrig får urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter, och att Sverige ska verka för långsiktig global nedrustning.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att den svenska vapenindustrin och vapenexporten aldrig får urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter, och att Sverige ska verka för långsiktig global nedrustning. Motförslagets paket med exportstödsmyndighet, statligt delägande och lättare direktupphandling driver åt motsatt håll. Planen prioriterar dessutom uttryckligen det civila försvaret framför ökade materielsatsningar.

  • vapenindustrin får inte urholka fredenavgörande»Den svenska vapenindustrin, importen och exporten« (partiprogram ↗)
  • global nedrustning»verkar för en långsiktig global nedrustning« (partiprogram ↗)
  • civilt försvar prioriteras»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
  • restriktiv vapenexport»Sverige ska inte exportera vapen till diktaturer eller länder där allvarliga kränkningar av« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planens avgörande åtagande är att rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt och att Sverige rustas fokuserat.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens avgörande åtagande är att rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt och att Sverige rustas fokuserat. Åtgärder som fler ubåtar, snabbare materielanskaffning och en samordnare för försvarsindustrin tjänar det målet. Planen talar dock emot statligt delägande i näringslivet, vilket drar åt andra hållet och håller nere säkerheten i bedömningen.

  • snabb och kraftfull upprustningavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skyndsam försvarsförmåga»Sverige måste rustas snabbt och fokuserat; ingen ska kunna ta vårt demokratiska samhälle ifrån oss.« (valmanifest 2022 ↗)
  • eget territorialförsvar»Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.« (partiprogram ↗)
  • nej till statligt ägande i näringslivet»Offentlig verksamhet kan med fördel konkurrensutsättas för att ge det privata näringslivet möjlighet att skapa« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver ett betydligt starkare militärt försvar, försvarsanslag om två procent av BNP och att ny materiel tillförs för att stärka armén, marinen och flygvapnet.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver ett betydligt starkare militärt försvar, försvarsanslag om två procent av BNP och att ny materiel tillförs för att stärka armén, marinen och flygvapnet. Ubåtar, stridsflyg och en samordnad materielförsörjning är just sådana åtgärder. Planen är samtidigt restriktiv till statligt affärsägande, vilket gör stödet för hela paketet osäkert.

  • stärkta försvarsgrenaravgörande»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP och därmed skapa tillräckliga förutsättningar att stärka både armen, marinen och flygvapnet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ny materiel tillförs»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökad försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
  • restriktivt statligt ägande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att försvarets uppgifter kräver en försvarsmateriell kompetens inom landet, vilket förutsätter en inhemsk försvarsindustri.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att försvarets uppgifter kräver en försvarsmateriell kompetens inom landet, vilket förutsätter en inhemsk försvarsindustri. Motförslagets krav på ubåtsanskaffning, inflytande över nästa generations stridsflyg, förenklad upphandling från inhemsk industri och exportstöd följer av detta åtagande, liksom av kravet att totalförsvaret har tillräckliga resurser. Förslaget om statligt delägande ligger däremot i spänning med planens betoning av personligt ägande, och exportstödet begränsas av kravet på noggrant kontrollerad vapenexport.

  • inhemsk försvarsindustriavgörande»förutsätter en inhemsk försvarsindustri.« (partiprogram ↗)
  • försvarsmateriell kompetens i landet»Som en följd av försvarets uppgifter krävs en försvarsmateriell kompetens inom landet« (partiprogram ↗)
  • tillräckliga resurser till totalförsvaret»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
  • kontrollerad vapenexport»Vapenexporten ska begränsas till demokratiska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen vill stärka armén, flygvapnet och marinen i både förmåga och materiel och lyfter särskilt stridsflyg och ubåtar som svenska styrkeområden som ska komma hela Nato till del.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill stärka armén, flygvapnet och marinen i både förmåga och materiel och lyfter särskilt stridsflyg och ubåtar som svenska styrkeområden som ska komma hela Nato till del. Motförslagets krav på fler ubåtar, kontroll över nästa generations stridsflyg och en starkare inhemsk försvarsindustri ligger i den linjen. Statligt delägande ligger dock utanför vad planen utfäster.

  • stärkt förmåga och materielavgörande(valmanifest 2022)
  • svenska styrkeområden ubåt och stridsflyg»Vi kan bidra mer än de allra flesta exempelvis när det gäller stridsflyg och ubåtar, men även inom telekom och artificiell intelligens.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stark inhemsk försvarsindustri»Verka för att Sveriges teknologiska kunnande och kompetenta försvarsindustri kommer hela Nato till del« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjda försvarsanslag»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_ej_verifierat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenuttryckligt

Motförslaget vill stärka den inhemska försvarsindustrin genom fler ubåtar, lättare direktupphandling från svenska leverantörer, exportstöd och en avsiktsförklaring med Finland.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget vill stärka den inhemska försvarsindustrin genom fler ubåtar, lättare direktupphandling från svenska leverantörer, exportstöd och en avsiktsförklaring med Finland. Valmanifestet åtar sig uttryckligen att stärka svensk försvarsindustri genom satsningar på inhemsk försvarsteknologi och att tydligare värdera svenska leverantörers strategiska intresse vid materielinköp, samt att verka för ett försvarsförbund med Finland. Kraven sammanfaller därmed med planen.

  • inhemsk försvarsindustri stärksavgörande»Svensk försvarsindustri ska också stärkas genom att fortsatt satsa på inhemsk försvarsteknologi och att tydligare värdera det strategiska intresset av svenska leverantörer vid inköp av försvarsmateriel.« (valmanifest 2022 ↗)
  • materielanskaffning»Satsa på uppgradering, nyanskaffning och vidmakthållande av materiel« (valmanifest 2022 ↗)
  • fördjupat samarbete med Finland»Verka för ett försvarsförbund med Finland« (valmanifest 2022 ↗)
  • långsiktig försvarsfinansiering»Garantera den långsiktiga finansieringen av ett starkt försvar« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag