Främjande av mediemångfald i hela landet i det nya mediestödet
Vad som står på spel: Mediestödet avgör vilka tidningar och nyhetsmedier som kan drivas vidare, särskilt på orter med få eller inga lokala redaktioner. Hur mångfald vägs mot allmän tillgång till nyhetsförmedling påverkar var det finns granskande journalistik och därmed insynen i lokal makt.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska kräva att mediestödet uttryckligen främjar mediemångfald i hela landet och att ett behovskriterium införs, eller om det räcker med den utformning av mediestödet som regeringen föreslår.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet står bakom regeringens överväganden om det nya mediestödets syfte och utformning och ser inte skäl att ta något sådant initiativ om främjande av mediemångfald i hela landet som efterfrågas. Riksdagen avslår därför motionsyrkandet.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (MP)
Reservationen (MP) vill att mediemångfalden ges samma vikt som tillgången till nyhetsförmedling i hela landet och att ett behovskriterium införs för mediestödet. Skälet är att stödet annars riskerar att inte träffa de medier och de orter där behovet av journalistik är störst.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✕
SJa✓
MPNej✓
CNej✕
LNej✕
KDNej✕
MNej✕
SDNej✕
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
Nej
Ja 20/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
S
Ja
Ja 94/0/0/13
✓lika
säkerhet: låg
härlett
MPegen reservation
Nej
Nej 1/12/0/5
✓lika
säkerhet: hög
uttryckligt
C
Nej
Ja 20/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
L
Nej
Ja 12/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: låg
härlett
KD
Nej
Ja 14/0/0/5
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
M
Nej
Ja 60/0/0/8
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
SD
Nej
Ja 62/0/0/10
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
Avvek från partilinjen
MPRasmus Ling(MP, Malmö kommun)
Ja — partilinjen: Nej
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.
Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
Motförslag
Motförslaget vill att mediemångfalden ges samma vikt som tillgången till nyhetsförmedling i hela landet och att ett behovskriterium införs för mediestödet. (MP) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Ja✕skiljerhärlett
Planen slår fast att demokratin kräver en mångfald av kanaler för nyheter och opinionsbildning och att staten måste ta ansvar för att säkra denna bredd, samt att kulturen och medierna ska finnas i hela landet.
Planen slår fast att demokratin kräver en mångfald av kanaler för nyheter och opinionsbildning och att staten måste ta ansvar för att säkra denna bredd, samt att kulturen och medierna ska finnas i hela landet. Att ge mediemångfalden samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet och införa ett behovskriterium följer av dessa åtaganden. Planen talar också till utskottets skäl att stödet är ett viktigt demokrativerktyg.
mediemångfald för demokratinavgörande»Samhällets demokratisering kräver en mångfald av kanaler för information, nyheter, åsiktsbrytning och opinionsbildning.«(partiprogram ↗)
statligt ansvar för bredden»Staten måste ta en viktig del av ansvaret för att säkra en sådan bredd,«(partiprogram ↗)
kultur och medier i hela landet»Det är viktigt att kulturen står fri från såväl kommersiell som politisk styrning och finns i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
generöst mediestöd»det är viktigt med ett generöst stöd till«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SSocialdemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Valmanifestets uttryckliga åtagande är att mediestödet ska ge förutsättningar för oberoende och lokalt förankrad nyhetsförmedling i hela landet.
Valmanifestets uttryckliga åtagande är att mediestödet ska ge förutsättningar för oberoende och lokalt förankrad nyhetsförmedling i hela landet. Motförslaget vill ge mediemångfalden samma vikt som denna tillgång i hela landet och lägga till ett behovskriterium, vilket rubbar planens prioritering. Partiprogrammets krav på mångfald och allas rätt till nyheter drar delvis åt motförslagets håll, men valmanifestet väger tyngst.
nyhetsförmedling i hela landet främstavgörande»Mediestödet ska ge förutsättningar för oberoende och lokalt förankrad nyhetsförmedling i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
mångfald i mediepolitiken»Att motverka maktkoncentration och att upprätthålla mångfald ska vara centrala delar av«(partiprogram ↗)
allas rätt till nyheter»allas rätt till nyheter, saklig information och en bred samhällsdebatt«(partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNej→Nej✓likauttryckligt
Valmanifestet lovar att stödja oberoende medier i hela landet och partiprogrammet vill att presstödet omformas så att det stärker mindre aktörer och garanterar en mångfald av åsikter.
Valmanifestet lovar att stödja oberoende medier i hela landet och partiprogrammet vill att presstödet omformas så att det stärker mindre aktörer och garanterar en mångfald av åsikter. Motförslaget kräver just att mediemångfalden ges samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet och att ett behovskriterium införs. Det sammanfaller med planens åtaganden.
oberoende medier i hela landetavgörande»förstärka yttrandefriheten och stödja oberoende medier i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
presstöd som stärker mindre aktörer»omformas så att det stärker mindre aktörer«(partiprogram ↗)
mångfald av åsikter»garantera en mångfald av åsikter och yttrandefrihet«(partiprogram ↗)
hela landet ska nås»Vi vill att hela Sverige ska få ta del av ett rikt och«(partiprogram ↗)
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerhärlett
Planens avgörande åtagande är en allsidig, oberoende och livskraftig mediebevakning i hela landet, vilket innebär att mångfalden inte får underordnas enbart tillgången till nyhetsförmedling.
Planens avgörande åtagande är en allsidig, oberoende och livskraftig mediebevakning i hela landet, vilket innebär att mångfalden inte får underordnas enbart tillgången till nyhetsförmedling. Planen vill också att kultur och medier finns i hela landet och att monopolliknande beroenden motverkas genom oberoende aktörer. Kravet på ett behovskriterium följer av planens princip att skattemedel ska användas sparsamt.
allsidig mediebevakning i hela landetavgörande»En allsidig, oberoende och livskraftig mediebevakning i hela landet är avgörande för demokratin. Pressfriheten ska skyddas och oberoende public service försvaras.«(valmanifest 2022 ↗)
oberoende medier»Tillgången till oberoende medier som står fria från såväl politisk kontroll och censur«(partiprogram ↗)
kultur och medier i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.«(valmanifest 2022 ↗)
behovsprövat stöd»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerhärlett
Partiprogrammet vill sätta en bortre tidsgräns för presstödet och öka mångfalden genom större oberoende från staten, vilket ligger nära kravet på ett behovskriterium och på att mediemångfalden ges samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet.
Partiprogrammet vill sätta en bortre tidsgräns för presstödet och öka mångfalden genom större oberoende från staten, vilket ligger nära kravet på ett behovskriterium och på att mediemångfalden ges samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet. Valmanifestet vill göra om mediestödet för att främja granskande kvalitetsjournalistik i hela landet, ett mål som kravet på mångfald inte står i strid med. Planen uttalar sig inte om stödets kriterier i detalj, så ställningstagandet är härlett.
tidsbegränsat och behovsprövat presstödavgörande»Reklamskatten ska avskaffas och en bortre tidsgräns för det nuvarande presstödet slås fast.«(partiprogram ↗)
mångfald genom oberoende»Mångfalden i kulturlivet ska öka genom att fler kulturinstitutioner görs självständiga från staten.«(partiprogram ↗)
omgjort mediestöd i hela landet»Vi vill göra om press- och mediestödet för att främja en lokal granskande kvalitetsjournalistik i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
mediernas oberoende»Mediernas oberoende måste värnas.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen kräver att staten ansvarar för en kulturell infrastruktur i hela landet och att hela Sverige ska leva, vilket talar för att mediemångfald ges samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet.
Planen kräver att staten ansvarar för en kulturell infrastruktur i hela landet och att hela Sverige ska leva, vilket talar för att mediemångfald ges samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet. Återhållsamhet med offentliga medel stödjer dessutom ett behovskriterium för stödet. Ett starkt skydd för yttrandefriheten förutsätter en mångfald av röster.
hela landet ska levaavgörande»Målet är att hela Sverige ska leva«(partiprogram ↗)
mångfald av röster»Ett starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten«(partiprogram ↗)
behovsprövat stöd»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.«(partiprogram ↗)
samhällsservice i hela landet»Fler poliser med lokal närvaro, utbyggd primärvård, enklare starta lokal läkarmottagning och inrätta fler statliga servicekontor.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaNej→Ja✕skiljerhärlett
Planens mediepolitiska mål är uttryckligen mångfald: ett brett utbud av medier i olika format som verkar fritt och i konkurrens, och den vill reformera mediestödet.
Planens mediepolitiska mål är uttryckligen mångfald: ett brett utbud av medier i olika format som verkar fritt och i konkurrens, och den vill reformera mediestödet. Att ge mediemångfalden samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet ligger därmed i linje med planen. Ett behovskriterium svarar dessutom mot planens genomgående krav på att skattemedel används där de gör nytta.
brett och mångfaldigt medieutbudavgörande»Moderaternas mediepolitik har som mål att skapa förutsättningar för ett brett utbud av medier i olika format som kan verka fritt, självständigt och i konkurrens med varandra.«(valmanifest 2022 ↗)
mediemångfald för demokratin»En mångfald av fria och oberoende medier som håller hög kvalitet spelar en helt avgörande roll för det öppna och demokratiska samhället.«(valmanifest 2022 ↗)
reformerat mediestöd»Reformera mediestödet för att stödja den digitala transformationen och omställningen«(valmanifest 2022 ↗)
stöd bara där det behövs»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SDSverigedemokraternaNej→Ja✕skiljerhärlett
Planen kräver uttryckligen åtgärder för ökad mångfald i medierna och minskad offentlig ekonomisk kontroll över mediesfären.
Planen kräver uttryckligen åtgärder för ökad mångfald i medierna och minskad offentlig ekonomisk kontroll över mediesfären. Att mediemångfalden ges samma vikt som nyhetsförmedling i hela landet och att ett behovskriterium införs ligger i linje med detta och med kravet på tydliga resultat för varje offentlig satsning. Planen uttalar sig inte om mediestödets närmare utformning.
ökad mediemångfaldavgörande»Mediernas oberoende ska öka genom minskad politisk styrning från statsmakten och åtgärder för en ökad mångfald.«(valmanifest 2022 ↗)
minskad offentlig mediekontroll»Minska det offentligas ekonomiska kontroll över samtidskulturen och mediesfären«(valmanifest 2022 ↗)
behovs- och resultatprövning»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.