2023-11-292023/24:FiU1 · p.1FiUEkonomi och finans
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Vad som står på spel: Beslutet avgör hur bördorna av den ekonomiska krisen fördelas mellan hushåll, företag och banker, och hur mycket stöd som riktas till exempelvis barnfamiljer, låg- och medelinkomsttagare och välfärden under en period av hög inflation och stigande arbetslöshet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller vilken inriktning den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ska ha för att hantera hög inflation och svag konjunktur - regeringens plan i tre delar eller ett alternativt upplägg med andra prioriteringar för skatter och stöd till hushållen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ställer sig bakom regeringens plan i tre delar: att bekämpa inflationen och stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt, och anser att avvägningen mellan stöd och sparsamhet är väl avvägd.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservanten anser att Sverige genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet och vill i stället rikta en skattesänkning mot låg- och medelinkomsttagare, avskaffa den s.k. funkisskatten, betala ut extra barnbidrag och tillfälligt förstärkt underhållsstöd, införa en tankrabatt i stället för regeringens bensin- och dieselskattejustering, samt finansiera detta med en tillfällig skatt på bankernas övervinster.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/93/0/14 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | uttryckligt |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns utvidgad expertskatt avskaffad skatt på plastbärkassar slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill rikta skattesänkningar mot låg- och medelinkomsttagare, öka välfärdsinvesteringarna och finansiera försvarsutbyggnad genom en beredskapsskatt. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens avgörande åtagande är att omfördela från rika till fattiga och att finansiera stärkt välfärd genom hårdare beskattning av kapital och finanssektor, inte genom att hushållen bär prisökningarna.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att omfördela från rika till fattiga och att finansiera stärkt välfärd genom hårdare beskattning av kapital och finanssektor, inte genom att hushållen bär prisökningarna. Motförslagets lättnader riktade till låg- och medelinkomsttagare, extra barnbidrag och förstärkt underhållsstöd samt mer till sjukvården svarar mot planens fördelningspolitik, och bankskatten mot dess krav på finanssektorn. Tankrabatten står i viss spänning med klimatåtagandet, men planen betonar samtidigt att hållbara alternativ saknas på landsbygden.
- omfördelning från rika till fattigaavgörande»det kräver en annan politik och att vi omfördelar resurserna från rika till fattiga människor« (valmanifest 2022 ↗)
- hårdare skatt på banker»Vi vill beskatta finanssektorn« (partiprogram ↗)
- mer resurser till sjukvården»Därför vill Vänsterpartiet satsa mer resurser på hälso- och sjukvården och äldreomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)
- avvisar skärpta arbetsdrivkrafter»Högerns idé är att invandrade, sjuka och arbetslösa är lata och om vi får det sämre så tvingas vi prestera bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 6,5 procent och fallande reallöner — Skärper planens krav på stöd till låginkomsthushåll framför att staten avstår kompensation; Styrränta 4,0 procent ger stora bankvinster — Gör planens åtagande om hårdare beskattning av finanssektorn direkt tillämpligt
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet utlovar riktade och smarta stöd till dem som drabbas hårdast av prisökningarna och att partiet är berett att stärka ekonomin för Sveriges barnfamiljer.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet utlovar riktade och smarta stöd till dem som drabbas hårdast av prisökningarna och att partiet är berett att stärka ekonomin för Sveriges barnfamiljer. Motförslagets extra barnbidrag, förstärkta underhållsstöd och skattesänkning riktad mot låg- och medelinkomsttagare svarar direkt mot detta åtagande och mot partiprogrammets krav på progressiva skatter efter bärkraft. Att avskaffa funkisskatten ligger i linje med åtagandet att förbättra sjukersättningen, och en tillfällig skatt på bankers övervinster följer samma logik som beredskapsskatten för de allra rikaste.
- riktade stöd till hårdast drabbadeavgörande»Stöd till de som drabbas hårdast av prisökningarna. Med riktade och smarta stöd kan vi stötta människor utan att driva på inflationen. Vi är beredda att stärka ekonomin för Sveriges barnfamiljer.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv beskattning efter bärkraft»Skatterna ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft« (partiprogram ↗)
- förbättrad sjukersättning»Vi ska säkra rätten till personlig assistans och arbeta vidare med förslagen om att förbättra sjukersättningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- riktad skatt på de rikaste»Vi vill införa en beredskapsskatt för de allra rikaste.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens avgörande åtagande är att de med minst resurser ska få lägre skatt och mer stöd medan de med mest pengar bidrar mer, vilket bär motförslagets avtrappade skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare, extra barnbidrag, förstärkt underhållsstöd och finansiering via en skatt på bankernas övervinster.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att de med minst resurser ska få lägre skatt och mer stöd medan de med mest pengar bidrar mer, vilket bär motförslagets avtrappade skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare, extra barnbidrag, förstärkt underhållsstöd och finansiering via en skatt på bankernas övervinster. Att avskaffa den så kallade funkisskatten ligger i linje med kravet på höjda lägstanivåer i sjuk- och aktivitetsersättningarna. Planen delar också utskottets syn på riktat stöd, men vill gå längre än ett förhöjt bostadsbidrag. Tankrabatten strider dock mot åtagandet att fasa ut fossila subventioner, vilket sänker säkerheten.
- lägre skatt för låginkomsttagareavgörande»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital. De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjd sjuk- och aktivitetsersättning»höja den lägsta nivån i sjuk- och aktivitetsersättningarna.« (valmanifest 2022 ↗)
- riktat stöd till barnfamiljer»höja bostadsbidraget för barnfamiljer och bostadstillägget för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga fossila subventioner»fasa ut fossila subventioner.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 6,5 procent i årstakt — Reallönefallet gör planens åtagande om stöd till dem med minst marginaler akut och motiverar tillfälliga riktade lättnader.; Styrränta 4,0 procent — Höjda boendekostnader förstärker skälen för förstärkta bostads- och barnfamiljsstöd i planen.
flags: motforslagets tankrabatt strider mot planens utfasning av fossila subventioner
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att det totala skattetrycket ska ner och att partiet inte medverkar till skattehöjningar som skadar jobben eller det egna sparandet, medan motförslaget finansierar sina lättnader med en tillfällig skatt på bankers övervinster.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att det totala skattetrycket ska ner och att partiet inte medverkar till skattehöjningar som skadar jobben eller det egna sparandet, medan motförslaget finansierar sina lättnader med en tillfällig skatt på bankers övervinster. Planen prioriterar dessutom välfärdens kärna före bidrag och en värnad arbetslinje, vilket talar mot extra barnbidrag och förstärkt underhållsstöd som generella transfereringar. Att planen delar önskemålet om lägre skatt för dem med lägre inkomster och lägre kostnader vid tanken väger inte upp paketets skattehöjning och bidragsökningar.
- inga skadliga skattehöjningaravgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärdens kärna före bidrag»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till godtycklig beskattning»Brott mot äganderätten, med konfiskatoriska och godtyckliga beskattningar och ingrepp, underminerar förtroendet och långsiktigheten i samhället.« (partiprogram ↗)
- värnad arbetslinje»Arbetslinjen måste värnas, och den som kan jobba ska inte leva på skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens linje är ett brett jobbskatteavdrag och lägre marginalskatter för alla, inte en skattesänkning som trappas av vid höga inkomster, samt kritik mot nya skattehöjningar på arbete, företagande och sparande.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens linje är ett brett jobbskatteavdrag och lägre marginalskatter för alla, inte en skattesänkning som trappas av vid höga inkomster, samt kritik mot nya skattehöjningar på arbete, företagande och sparande. En tillfällig skatt på bankers övervinster och en tankrabatt strider mot åtagandena om riktiga klimatskatter och mot att förorenaren ska betala. Även extra barnbidrag ligger fel mot planens bidragstak och arbetslinje.
- brett jobbskatteavdragavgörande»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till nya skattehöjningar»Högre skatter på att jobba, högre skatter på att erbjuda ett arbete och högre skatter på att spara.« (valmanifest 2022 ↗)
- riktiga klimatskatter, inte rabatter»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragstak och arbetslinje»Därför vill vi modernisera bidragssystemet genom ett bidragstak – de samlade bidragen ska inte kunna vara högre än de lägsta kollektivavtalade lönerna.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 6,5 procent och styrränta 4,0 procent — Planens krav på att mota inflationstrycket talar mot breda ofinansierade lättnader; Arbetslöshet 7,9 procent — Förstärker planens prioritering av drivkrafter att arbeta framför höjda bidrag
Motförslaget finansierar breda bidragshöjningar med en tillfällig skatt på bankers övervinster, vilket strider mot planens krav på skatt efter bärkraft och likabehandling, konkurrenskraftiga kapitalskatter och långsiktiga regler.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget finansierar breda bidragshöjningar med en tillfällig skatt på bankers övervinster, vilket strider mot planens krav på skatt efter bärkraft och likabehandling, konkurrenskraftiga kapitalskatter och långsiktiga regler. Planen kräver dessutom återhållsamhet i de offentliga utgifterna. Att motförslaget vill sänka drivmedelskostnaden sammanfaller med planen, men bär inte helheten.
- likabehandling i beskattningenavgörande»skatt efter bärkraft och likabehandling« (partiprogram ↗)
- konkurrenskraftiga kapitalskatter»Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga.« (partiprogram ↗)
- utgiftsåterhållsamhet»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- lägre drivmedelspriser»Sänk bensin- och dieselpriserna rejält för alla, främst genom minskad inblandningen av dyrt biobränsle.« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget bygger på höjda bidrag och en ny tillfällig skatt på banker för att finansiera lättnaderna, medan planen lovar ett skattehöjarstopp och en stor bidragsreform där de samlade bidragen aldrig får bli så höga att det inte lönar sig att jobba.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget bygger på höjda bidrag och en ny tillfällig skatt på banker för att finansiera lättnaderna, medan planen lovar ett skattehöjarstopp och en stor bidragsreform där de samlade bidragen aldrig får bli så höga att det inte lönar sig att jobba. Planen kräver också att nya reformer är finansierade inom överskottsmålet. Motförslagets inriktning strider därmed mot planens arbetslinje och skattelöften.
- inga nya skatteravgörande»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinjen före bidrag»De samlade bidragen ska aldrig bli så höga att det inte lönar sig att jobba.« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragsreform, inte höjda bidrag»Genomföra en stor bidragsreform för att bryta utanförskapet« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget bygger på extra barnbidrag, förstärkt underhållsstöd och en tillfällig skatt på bankers övervinster.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget bygger på extra barnbidrag, förstärkt underhållsstöd och en tillfällig skatt på bankers övervinster. Planen vill i stället omvandla bidrag till skattereduktion för arbetande föräldrar, göra det mer lönsamt att arbeta och hålla skatterna på en nivå som inte hämmar företagen. Trots att planen delar önskan om lägre drivmedelspriser är paketets bidrags- och skattehöjningslinje motsatt planens.
- avdrag före bidragavgörande»Omvandla flerbarnstillägget till ett skattereducerande flerbarnsavdrag för arbetande föräldrar« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinje»Göra det lönsamt att arbeta och bidra till samhället« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrenskraftiga företagsskatter»Ha skatter på en nivå som inte hämmar svenska företag i den internationella konkurrensen« (valmanifest 2022 ↗)
- skatt får ej slå ut drivkrafter»undanröjer incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 6,5 procent och styrränta 4,0 procent — pressar hushållen och gör riktade lättnader angelägna, men motiverar enligt planen lägre skatt på arbete och drivmedel snarare än nya bidrag och nya skatter; Konjunkturbarometern 86,6 (under normalläge) — skärper planens krav på att skatter inte får hämma företagens konkurrenskraft
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU1)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU1)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2385 — Rädda välfärden - för ett tryggare Sverige. Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2654 — Sammanhållning i en svår tid av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2689 — Det gröna framtidsbygget av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2733 — Centerpartiets budgetmotion 2024 av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2749 — med anledning av prop. 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension av Martin Ådahl (C)
- Proposition 2023/24:1 — Budgetpropositionen för 2024
- Proposition 2023/24:13 — Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension
- Proposition 2023/24:14 — Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna
- Proposition 2023/24:16 — Utvidgad tidsgräns för expertskatt
- Regeringens skrivelse 2022/23:128 — Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022
Källa: Sveriges riksdag