Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning

Planen vill styra tunga transporter till järnväg och hållbar sjöfart och kräver stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål. Den slår också fast att kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt och förutsägbart, vilket är precis den logik en klimatdifferentierad farledsavgift bygger på. En bred översyn med bonus malus för sjöfarten ligger därför i linje med planen.

• överflyttning till sjöfartavgörande»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
• stigande utsläppskostnader»Kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt« (partiprogram ↗)
• stärkt klimatstyrning»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
• samhällsekonomiska mål för infrastruktur»Vi ser el och värme som en del av Sveriges infrastruktur, där« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att principen om att förorenaren betalar tillämpas fullt ut och att klimatsmart resande ska vara det billigare alternativet, vilket bär motförslagets krav på en kraftfull klimatdifferentiering av farledsavgifterna och en bonus malus-modell. Att eldrivna fartyg i dag får höjda avgifter strider mot båda principerna. Farledsavgifter behandlas inte uttryckligen i dokumenten.

• förorenaren betalaravgörande»Principen om att förorenaren betalar tillämpas fullt ut.« (partiprogram ↗)
• klimatsmart alternativ ska löna sig»Klimatsmart resande som det billigare alternativet.« (partiprogram ↗)
• prissatta utsläpp»Vi ska verka för att ett globalt koldioxidpris införs med principen att förorenaren betalar.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimathänsyn i styrmedel»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill prissätta sjöfartens utsläpp och flytta över gods från landsväg till järnväg och sjöfart, och slår fast att politiken ska göra de hållbara alternativen billigare så att det blir lätt att göra rätt. Att farledsavgifter som straffar eldrivna fartyg klimatdifferentieras är en direkt tillämpning. Planen betonar också att klimatstyrmedlens syfte är att minska utsläppen, inte att stärka statens finanser.

• prissatta sjöfartsutsläppavgörande»inkludera utsläpp från flyg och sjöfart i systemet« (valmanifest 2022 ↗)
• hållbara alternativ ska bli billigare»hållbara alternativen blir billigare och att det är lätt att göra rätt.« (partiprogram ↗)
• gods till sjöfart»överflyttning från landsväg till järnväg och sjöfart.« (partiprogram ↗)
• styrmedel ska minska utsläpp»Syftet med klimatskatter är att minska utsläppen – inte att stärka« (partiprogram ↗)

Planen bygger på att det ska kosta mer att smutsa ner och att det alltid ska vara olönsamt att agera miljöförstörande, samtidigt som transporternas utsläpp ska bort och sjöfarten ställa om till förnybara drivmedel. Avgifter som höjs även för eldrivna fartyg gör precis tvärtom. En klimatdifferentiering av farledsavgifterna följer därför direkt av planens styrmedelslogik.

• förorenaren betalaravgörande»Det ska kosta mer att smutsa ner.« (valmanifest 2022 ↗)
• styrmedel som belönar omställning»Det ska alltid vara lönsamt att vara miljövårdande och olönsamt att agera miljöförstörande.« (partiprogram ↗)
• sjöfartens omställning»Mer behöver göras för att flyget, sjöfarten och jordbruket ska kunna ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• utsläppsfria transporter»Transporternas utsläpp ska bort och ny utsläppsfri infrastruktur ska komma på plats.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att beroendet av fossila bränslen bryts och att alla transportslag står för sina klimatkostnader, med förorenaren betalar som bärande princip. Klimatdifferentierade farledsavgifter är just ett sådant styrmedel, och planen vill dessutom påskynda elektrifieringen. Att avgifterna ses över så att eldrivna fartyg inte straffas ligger därför i planens linje.

• transporter bär klimatkostnaderavgörande»Beroendet av fossila bränslen måste brytas och alla transportslag måste stå för sina« (partiprogram ↗)
• förorenaren betalar»Principen att förorenaren betalar ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
• påskyndad elektrifiering»Elektrifieringen av transportsektorn ska påskyndas.« (partiprogram ↗)
• överflyttning till sjöfart»Goda möjligheter till sjötransporter är ett viktigt inslag i infrastrukturen.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att ekonomiska och legala styrmedel utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras, vilket är precis vad en klimatdifferentiering av farledsavgifterna syftar till. Den slår också fast att godstransporter i första hand bör ske med miljövänliga och energieffektiva transportslag, vilket talar mot avgifter som motverkar överflyttning till sjöfart. Principen att förorenaren betalar och att ekonomiska motiv ska skapas för miljövänligt agerande bär samma slutsats.

• styrmedel för effektiva transporteravgörande»ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.« (partiprogram ↗)
• överflyttning av gods»godstransporterna i första hand sker med miljövänliga och energieffektiva transportslag.« (partiprogram ↗)
• förorenaren betalar»Miljöpolitiken ska bygga på principen att förorenaren ska betala« (partiprogram ↗)
• ekonomiska motiv för miljönytta»ekonomiska motiv att agera miljövänligt för så väl konsumenter som producenter.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om farleds- och lotsavgifter. Närmast liggande princip är skattehöjarstoppet och att de samlade pålagorna inte ska öka, vilket talar emot en kraftfull klimatdifferentiering med höjda avgifter för vissa fartyg. Planens sätt att minska transporternas utsläpp är elektrifiering och nya bränslen, inte styrande avgifter.

• inga höjda samlade pålagoravgörande»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
• elektrifiering framför avgiftsstyrning»Vår politik syftar därför till att ställa om transportsektorn genom elektrifiering.« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiv klimatpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)

Motförslagets bärande krav är en kraftfull klimatdifferentiering av farledsavgifterna och en utvecklad bonus malus-modell för att nå klimatmålen. Planen kräver att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft styr genomförandet av klimatmål och att symbolpolitik som hämmar näringen stoppas, och att klimatåtgärder väljs efter mest utsläppsminskning per krona. Översynen av lotsningskostnaderna ligger däremot i linje med planens mål att stärka sjöfarten.

• konkurrenskraft styr klimatmålavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
• stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
• utsläppsminskning per krona»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt sjöfart»Stärka svensk sjöfart« (valmanifest 2022 ↗)