2025-04-232024/25:KrU7 · p.7KrUKultur
Svenska språkets ställning
Svenska språkets ställning i biblioteken och samhället
Vad som står på spel: En ändrad bibliotekslag skulle kunna begränsa bibliotekens inköp av litteratur på andra språk än svenska och minoritetsspråken, medan en bred översyn av språklig delaktighet skulle kunna beröra fler samhällsområden än skolan och biblioteken, med konsekvenser för personer som har svårare att delta fullt ut i samhällslivet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om bibliotekslagen bör ändras för att stärka svenska språkets ställning och om regeringen bör göra en bred översyn av hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten, eller om nuvarande regler och pågående utredningar räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att bibliotekslagen inte behöver ändras eftersom biblioteken redan av hävd ofta erbjuder litteratur på fler språk, och välkomnar pågående utredningar om svenska språkets betydelse för integrationen, varför motionerna om lagändring och en bred översyn avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 12 (C)
Reservanten menar att språket finns och behövs i hela samhället, inte bara i skolan och på biblioteken, och att alla inte har samma språkliga förutsättningar att delta fullt ut, och vill att regeringen gör en bred översyn av hur samhället kan bidra till ökad språklig delaktighet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 12 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SSocialdemokraterna
Ja 220–20Ja 127–113
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Ja 93/0/0/13 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Avstår 1/0/61/10 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
Avvek från partilinjen
| SDLars Andersson (SD, Skåne läns södra) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1346 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 3 och 2024/25:2958 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 11.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om litteratur, språk och konstarter, bland annat med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om scenkonstens villkor, bibliotek, svenska språkets ställning, nationella minoritetsspråk och litteratur.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen genomför en bred översyn av språkpolitiken och språklig delaktighet i samhället. (C) — Reservation 12
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet slår fast att ett starkt välfärdssamhälle ska ge alla språkkunskaper och praktiska möjligheter att arbeta och leva på samma trygga villkor som andra, och ser skolan och folkbildningen som demokratisk infrastruktur som bygger sammanhållning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att ett starkt välfärdssamhälle ska ge alla språkkunskaper och praktiska möjligheter att arbeta och leva på samma trygga villkor som andra, och ser skolan och folkbildningen som demokratisk infrastruktur som bygger sammanhållning. En bred översyn av hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten tjänar det åtagandet, som enligt planen inte får stanna vid skolan. Planen nämner ingen sådan översyn, varför ställningstagandet är härlett.
- språkkunskaper åt allaavgörande»som ger alla språkkunskaper och praktiska möjligheter att arbeta« (partiprogram ↗)
- delaktighet som demokratifråga»som kan bygga sammanhållning och stärka förmågan att delta« (partiprogram ↗)
- folkbildning i hela samhället»Därför är det särskilt viktigt att satsa på och utveckla folkbiblioteken, folkbildningen och public services oberoende ställning.« (valmanifest 2022 ↗)
- minoritetsspråkens ställning»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet gör språket till en central integrationsfråga: att lära sig god svenska är avgörande, språkkrav införs i förskola och äldreomsorg med tillhörande språkutbildning och ett språklyft för barnomsorgen utlovas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet gör språket till en central integrationsfråga: att lära sig god svenska är avgörande, språkkrav införs i förskola och äldreomsorg med tillhörande språkutbildning och ett språklyft för barnomsorgen utlovas. En bred översyn av hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten i hela samhället, inte bara i skola och bibliotek, svarar direkt mot detta åtagande. Folkbildningens roll förstärker slutsatsen.
- svenska språket som nyckelavgörande»Att lära sig god svenska, delta i arbetsmarknadsinsatser och studier är centralt« (valmanifest 2022 ↗)
- språkkrav med språkutbildning»Vi vill införa språkkrav för anställda inom förskola och äldreomsorg, med möjlighet till språkutbildning för den som inte har tillräckliga kunskaper« (valmanifest 2022 ↗)
- språklyft i barnomsorgen»Vi vill se ett språklyft för barnomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)
- folkbildning för delaktighet»Folkbildning ger stark demokrati och möjligheter till personlig utveckling vid sidan av den formella utbildningen« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att alla som behöver ska erbjudas högkvalitativ svenskundervisning och att andra modersmål ska ses som resurser; valmanifestet vill stärka etableringen genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att alla som behöver ska erbjudas högkvalitativ svenskundervisning och att andra modersmål ska ses som resurser; valmanifestet vill stärka etableringen genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning. En bred översyn av hur samhället kan bidra till ökad språklig delaktighet ligger i linje med detta, även om planen inte nämner en sådan översyn.
- högkvalitativ svenskundervisningavgörande»Alla som behöver ska erbjudas en högkvalitativ« (partiprogram ↗)
- SFI och etablering»stärk utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen.« (valmanifest 2022 ↗)
- flerspråkighet som resurs»Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar« (partiprogram ↗)
- bibliotek för läsning och demokrati»stärka biblioteken i deras viktiga arbete för läsning och demokrati.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på att språket är nyckeln till delaktighet och kräver intensiva språkstudier, svenska på jobbet och särskilda insatser för utrikes födda kvinnor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att språket är nyckeln till delaktighet och kräver intensiva språkstudier, svenska på jobbet och särskilda insatser för utrikes födda kvinnor. En bred översyn av hur samhället utanför skolan och biblioteken kan bidra till ökad språklig delaktighet ligger i linje med det. Planen stöder därför kravet.
- språk för delaktighetavgörande»Det kräver intensiva språkstudier, praktik, en effektiv matchning och jobb — inklusive möjligheten att lära sig svenska på jobbet.« (valmanifest 2022 ↗)
- språk och egenmakt»Fler utrikes födda kvinnor måste få en chans att jobba, lära sig svenska och till fullo komma in i det svenska samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabb tillgång till språket»Att snabbt kunna få tillgång till språk,« (partiprogram ↗)
- språkutbildning i integrationen»Integrationen ska präglas av intensiv praktik och språkutbildning, med hårt arbete och höga förväntningar.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet gör svenska språket till nyckeln till Sverige eftersom bristande språkkunskaper permanentar utanförskap, och partiprogrammet slår fast svenskan som samhällsbärande språk samtidigt som myndigheter ska tillhandahålla viktig information på de största invandrarspråken.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet gör svenska språket till nyckeln till Sverige eftersom bristande språkkunskaper permanentar utanförskap, och partiprogrammet slår fast svenskan som samhällsbärande språk samtidigt som myndigheter ska tillhandahålla viktig information på de största invandrarspråken. Språklig delaktighet i hela samhället, inte bara i skolan och på biblioteken, är alltså planens egen linje. En bred översyn av hur samhället kan öka den delaktigheten stöds därför.
- språket som nyckel till integrationavgörande»Svenska språket är nyckeln till Sverige. Bristande språkkunskaper permanentar utanförskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- svenskan som samhällsbärande språk»Svenska är och ska vara det samhällsbärande språket.« (partiprogram ↗)
- flerspråkig myndighetsinformation»tillhandahålla viktig information på de största invandrarspråken.« (partiprogram ↗)
- ansvar och rätt till svenska»Den som är nyanländ har både ansvar och rättighet att skaffa sig kunskaper i svenska.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen pekar ut kunskap i svenska språket som en av nycklarna till integration och kräver att invandrare garanteras goda möjligheter till undervisning i svenska och om det svenska samhället.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen pekar ut kunskap i svenska språket som en av nycklarna till integration och kräver att invandrare garanteras goda möjligheter till undervisning i svenska och om det svenska samhället. Den vill dessutom att svenskans ställning som majoritetsspråk grundlagsskyddas. En bred översyn av hur samhället kan bidra till ökad språklig delaktighet följer av dessa åtaganden.
- språket som integrationsnyckelavgörande»Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration.« (partiprogram ↗)
- undervisning i svenska»undervisning i svenska språket och om det svenska« (partiprogram ↗)
- svenskans ställning»det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat.« (partiprogram ↗)
- förbättrad integration»FÖRBÄTTRAD INTEGRATION« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör det svenska språket till en central samhällsfråga långt utanför skolan: språkkrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap, språkkrav för personal i vård och äldreomsorg och tidiga insatser i förskolan.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör det svenska språket till en central samhällsfråga långt utanför skolan: språkkrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap, språkkrav för personal i vård och äldreomsorg och tidiga insatser i förskolan. Motförslagets krav på en bred översyn av hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten ligger i linje med den hållningen. Planen slår fast att svenska språket är en av de viktigaste åtgärderna mot segregation.
- svenska språket bryter segregationavgörande»De enskilt viktigaste åtgärderna för att bryta segregationen handlar om kvaliteten i undervisningen och det svenska språket.« (valmanifest 2022 ↗)
- språkkrav i samhället»Kräva grundläggande kunskaper i svenska för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap« (valmanifest 2022 ↗)
- språkkrav i arbetslivet»Införa språkkrav för personal inom vård och äldreomsorg« (valmanifest 2022 ↗)
- tidiga språkinsatser»Införa obligatorisk språkförskola för barn som visar en bristande språkutveckling« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör svenska språket till nyckeln för delaktighet i samhället: nyanlända ska mötas av normerande samhällsinformation, välfärden ska ges i takt med språkinlärning och språkkrav ska införas inom hemtjänst och äldreomsorg.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör svenska språket till nyckeln för delaktighet i samhället: nyanlända ska mötas av normerande samhällsinformation, välfärden ska ges i takt med språkinlärning och språkkrav ska införas inom hemtjänst och äldreomsorg. En bred översyn av hur samhället kan öka den språkliga delaktigheten ligger i linje med detta, även om planen inte nämner någon sådan översyn.
- normerande samhällsinformationavgörande»Den som är ny i Sverige ska mötas av tydligt normerande samhällsinformation som förklarar vad som krävs för att passa in och lyckas i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärd i takt med språkinlärning»nyanlända få del av välfärden i takt med språkinlärning, arbete och slutligen medborgarskap« (valmanifest 2022 ↗)
- språkkrav i välfärden»Införa språkkrav för personal inom hemtjänsten och äldreomsorgen.« (valmanifest 2022 ↗)
- svenska språket prioriteras»Prioritera svenska språket inom barnomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:KrU7)
- Betänkandets fulltext (HC01KrU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1072 — Inrättande av en nationell Astrid Lindgren-dag av Gudrun Brunegård (KD)
- Motion 2024/25:1076 — Förlägga offentliggörande av Astrid Lindgren Memorial Award (Alma) till Astrid Lindgrens stad Vimmerby av Gudrun Brunegård (KD)
- Motion 2024/25:128 — Fortsatta satsningar på blåsmusiken av Tomas Eneroth (S)
- Motion 2024/25:1288 — Teckenspråk av Carita Boulwén (SD)
- Motion 2024/25:1301 — Skandinavisk språkförståelse av Runar Filper (SD)
- Motion 2024/25:1336 — Mediefrågor av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1341 — Friluftsliv för folkhälsan av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1345 — Det svenska språkets bevarande av Runar Filper m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1346 — Bibliotek i tradition och förnyelse av Runar Filper m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1348 — Scenkonst av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1417 — Svenskt kulturarv av Runar Filper m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1421 — Nationella minoriteter och urfolk i Sverige av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:152 — Offentliga satsningar på musik av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S)
- Motion 2024/25:1737 — Flytt av Sveriges ambassad i Israel av Mikael Oscarsson och Magnus Oscarsson (båda KD)
- Motion 2024/25:1745 — Politik för minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1747 — Politik för sverigefinländarna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1754 — Politik för samer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1774 — Stärkt kulturpolitik - stärkt demokrati av Mats Berglund m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1932 — Språk och litteratur av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1935 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Källa: Sveriges riksdag