Kommunsektorns långsiktiga finansiering

Planen slår fast att skattesänkningarna lämnat 350 miljarder mindre per år till välfärden och kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar, med särskild hänsyn till dem som inte får ihop ekonomin. Den vill att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet och att välfärden fungerar överallt. Indexerade och värdesäkrade statsbidrag samt en garantimodell vid kriser svarar direkt mot det.

• ökad omfördelning till kommunernaavgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
• underfinansierad välfärd»det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990« (valmanifest 2022 ↗)
• solidarisk fördelning»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
• välfärd i hela landet»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen lovar uttryckligen att fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och att resurserna till välfärden ska öka i hela landet, vilket är kärnan i motförslagets krav på en uppräknad och värdesäkrad bottenplatta för statsbidragen. Planen kräver också en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden. Tillväxtpaketet för snabbväxande kommuner motsvaras av åtagandet om system som stärker lokalsamhället vid stora industrietableringar.

• höjda statsbidragavgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• mer resurser till välfärden»Öka resurserna till välfärden i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig välfärdsfinansiering»En välfärd med långsiktig och hållbar finansiering.« (partiprogram ↗)
• stöd till växande kommuner»System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att kommunerna inte kan bära hela det ekonomiska ansvaret för omställningen och att staten måste bidra, samt att staten ska garantera stöd till kommuner som tar ett stort samhällsansvar. Värdesäkrade statsbidrag, en garantimodell vid kriser och ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner är sätt att infria det. Planen kräver också likvärdig välfärd oavsett var i landet man bor.

• staten bär omställningskostnadavgörande»det ekonomiska ansvaret för en sådan omställning – staten måste bidra.« (partiprogram ↗)
• statligt stöd till kommuner»staten att garantera stöd för kommuner som redan tar ett stort samhällsansvar.« (partiprogram ↗)
• likvärdig välfärd i hela landet»Alla ska ha tillgång till likvärdig välfärd« (partiprogram ↗)
• välfärd för jämlikhet»Ett av syftena med vår gemensamt finansierade välfärd är att bidra till ökad jämlikhet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens avgörande åtagande är att värna och förstärka det finanspolitiska ramverket och hushålla med skattebetalarnas pengar, och att säga nej till kortsiktiga satsningar. En bottenplatta med automatisk inflationsuppräkning av statsbidragen, värdesäkring, garantimodell och tillväxtpaket låser stora utgiftsåtaganden utanför den ordningen. Planen talar därför emot motförslagets krav, även om den vill se mer pengar till välfärdens kärna.

• värna finanspolitiska ramverketavgörande»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till kortsiktiga satsningar»Ett resultatinriktat ledarskap som säger nej till kortsiktiga populistiska satsningar och istället söker långsiktiga och konstruktiva överenskommelser förankrade i mitten.« (valmanifest 2022 ↗)
• stabila statsfinanser»Sveriges och hushållens ekonomi måste stärkas, idag och långsiktigt. Vi ska sänka det totala skattetrycket och skapa stabilitet i statsfinanserna genom att hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
• ordning i statsfinanserna»Hushållens långsiktiga ekonomiska välmående kräver att statens finanser är i ordning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens svar på kommunernas finansiering är att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten och att utrymmet skapas av en växande ekonomi och effektivare resursanvändning, inte av årligt uppräknade statsbidrag. Den betonar också stabila offentliga finanser och drivkrafter för tillväxt i utjämningen. En automatisk bottenplatta för statsbidragen ligger därför utanför planens linje.

• statligt finansieringsansvaravgörande»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
• tillväxt finansierar välfärden»Utrymmet för fortsatta skattesänkningar skapas av en växande ekonomi och ett mer effektivt« (partiprogram ↗)
• stabila offentliga finanser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan« (partiprogram ↗)
• drivkrafter för tillväxt»Utjämningssystemet ska innehålla drivkrafter för tillväxt.« (partiprogram ↗)

Planen kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna och att offentliga finanser sköts ansvarsfullt utifrån ett framtidsperspektiv, vilket talar emot en automatisk årlig uppräkning av statsbidragen och en garantimodell som binder upp framtida budgetar. Statens ansvar formuleras i planen som ett riktat stöd till kommuner med otillräckligt skatteunderlag, inte som en generell indexerad bottenplatta. Motförslagets mekanismer går därför utöver vad planen åtar sig, även om omsorgen om välfärdens finansiering delas.

• återhållsamma offentliga utgifteravgörande»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
• ansvarsfulla offentliga finanser»ren miljö, ansvarsfullt skötta offentliga finanser och ett robust försäkringssystem måste« (partiprogram ↗)
• riktat statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för« (partiprogram ↗)
• stabil ekonomisk politik»långsiktig och stabil ekonomisk politik i samspel med en aktiv arbetsmarknadspolitik är« (partiprogram ↗)

Planen värnar överskottsmålet och kräver att alla nya löften finansieras, vilket talar emot automatiskt inflationsuppräknade statsbidrag och nya garantimodeller. Den pekar i stället på hårda prioriteringar mellan rättsväsende, försvar och välfärd. Planens väg till starkare kommunal ekonomi går via fler i arbete och bekämpat slöseri, inte via nya utfästelser om uppräkning.

• överskottsmålet värnasavgörande»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
• finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• prioritera hårt»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• bekämpa offentligt slöseri»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.« (partiprogram ↗)

Motförslaget vill värdesäkra statsbidragen till kommuner och regioner och trygga välfärden vid kriser. Planen konstaterar att kommunsektorn långsiktigt inte bedöms ha resurser för välfärdsuppdraget och lovar att rikta om offentliga medel till välfärden framför politiska prestigeprojekt, och principprogrammet håller fast vid finansieringsprincipen. Delen om ett tillväxtpaket kopplat till den gröna omställningen ligger däremot utanför planens prioriteringar, vilket sänker säkerheten.

• omprioritering till välfärdenavgörande»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)
• välfärd före prestigeprojekt»Satsa på välfärden istället för politiska prestigeprojekt« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunala finansieringsprincipen»Den kommunala finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska« (partiprogram ↗)
• skepsis mot omställningssatsningar»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.