Medlemsavgifter m.m.

Planen gör en hög facklig organisationsgrad till en strategisk huvuduppgift: fackens och kollektivavtalens roll är central, och lagstiftningen ska förändras för att stärka löntagarnas positioner. Motförslagets krav på en skattereduktion för fackföreningsavgiften har just syftet att sänka kostnaden för medlemskap och höja organisationsgraden. Planen talar därför för kravet i sak.

• fackens centrala rollavgörande»Fackens och kollektivavtalens roll är central både för ekonomin och demokratin.« (valmanifest 2022 ↗)
• lagstiftning som stärker löntagarna»Vi vill förändra konflikträtten och annan lagstiftning för att« (partiprogram ↗)
• högre facklig organisationsgrad»Du som enskild löntagare kan bidra genom att vara organiserad fackligt, och se till att din arbetsplats har kollektivavtal.« (valmanifest 2022 ↗)
• facklig makt i arbetslivet»Fackföreningsrörelsen har en djup betydelse för människors makt i« (partiprogram ↗)

Motförslaget vill sänka kostnaden för fackligt medlemskap för att höja organisationsgraden och stärka en arbetsmarknadsmodell med starka parter. Partiprogrammet ger fackföreningsrörelsen en central roll och valmanifestet vill stärka löntagarnas ställning och litar på parternas ansvar för lönebildningen, vilket talar för kravet i sak. Planen anvisar dock inget skatteinstrument och håller i övrigt tillbaka nya skattereduktioner, varför slutsatsen är härledd och osäker.

• facklig organisering som motviktavgörande»Politisk och facklig organisering har alltid varit effektiva vapen mot kapitalintressena.« (partiprogram ↗)
• stärkt löntagarställning»En stark a-kassa ger trygghet i vardagen, stärker löntagares ställning på arbetsmarknaden och hjälper till att stabilisera samhällsekonomin genom lågkonjunkturer.« (valmanifest 2022 ↗)
• starka parter i modellen»tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen« (valmanifest 2022 ↗)
• skatt finansierar välfärden»Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansiera vår välfärd och nödvändiga« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet värnar den svenska modellen med kollektivavtal och slår fast att modellen bygger på en hög facklig anslutningsgrad och att den fackliga organiseringen bör uppmuntras. En skattereduktion som sänker kostnaden för medlemskap är ett sätt att uppmuntra just den organiseringen. Planen stöder därför motförslagets krav, även om den inte nämner avdragets utformning.

• uppmuntra facklig organiseringavgörande»Modellen bygger på att en hög andel av arbetstagarna är fackföreningsanslutna, och den fackliga organiseringen bör uppmuntras.« (partiprogram ↗)
• värna den svenska modellen»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
• stärkt ställning för arbetstagare»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge arbetstagare inflytande över både arbetets innehåll och arbetstiden.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill sänka skatten på jobb och företagande generellt och göra skattebördan på jobbskapande så liten som möjligt, men den ger inget stöd för en riktad subvention av medlemskap i en viss typ av organisation. Partiprogrammet slår dessutom fast föreningsfriheten inklusive friheten att avstå från att organisera sig, vilket talar mot att skattesystemet används för att höja organisationsgraden. Ställningstagandet härleds ur dessa principer.

• frihet att avstå organiseringavgörande»som även innefattar frihet att avstå från religion och från att organisera sig.« (partiprogram ↗)
• generella skattesänkningar på arbete»Sänk skatten på jobb och företagande, särskilt för småföretag och egenföretagare.« (valmanifest 2022 ↗)
• låg skatt på jobbskapande»Skattebördan på jobbskapande i företag ska göras så liten som möjligt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver ett skattesystem som är så enkelt och transparent som möjligt och skatteregler som är lättförståeliga, och vill växla sänkta skatter mot konsumtions- och miljöskatter snarare än att bygga ut särskilda avdrag. En skattereduktion riktad till en enskild medlemsavgift går emot den linjen. Att planen samtidigt värnar den fackliga friheten ändrar inte slutsatsen, eftersom den friheten inte kräver skattesubvention.

• enkelt och transparent skattesystemavgörande»Skattepolitiken ska gynna de välståndsbildande krafterna, vara så enkel och transparent som« (partiprogram ↗)
• lättförståeliga skatteregler»Sveriges skattenivåer ska vara konkurrenskraftiga och lättförståeliga för att uppmuntra till företagande, utbildning och investeringar.« (valmanifest 2022 ↗)
• skatteväxling framför säravdrag»Sänkta skatter ska växlas mot höjda konsumtionsskatter och miljöskatter.« (partiprogram ↗)
• facklig frihet värnas»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del av förenings- och« (partiprogram ↗)

Planen kräver att skatter utformas enligt principerna om skatt efter bärkraft och likabehandling och att reglerna görs så enkla som möjligt. En riktad skattereduktion för en enskild organisationsform bryter mot det, och planen överlåter dessutom arbetsmarknadens utformning till parterna själva. Planen värdesätter starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar, men inte att staten subventionerar medlemskapet.

• likabehandling i beskattningenavgörande»skatt efter bärkraft och likabehandling« (partiprogram ↗)
• enkla skatteregler»viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt« (partiprogram ↗)
• parterna utformar arbetsmarknaden»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
• oberoende fackföreningar»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar« (partiprogram ↗)

Planens skattelöfte är generellt sänkt skatt på arbete och ett enklare skattesystem, inte riktade skattereduktioner för avgifter till en viss typ av organisation. Motförslaget kräver en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgiften för att höja organisationsgraden, alltså en särregel med ett kollektivt syfte. Planen, som håller fast vid att fri- och rättigheter tillhör individer, talar emot kravet.

• enklare skattesystemavgörande»Ska det ske måste skattesystemet bli enklare, och bolags-, kunskaps- och kapitalskatter vara konkurrenskraftiga och uppmuntra till investeringar i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
• generellt sänkt skatt på arbete»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
• individ före kollektiv»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
• reformer ska finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet och pekar ut att fackförbunden är partipolitiskt knutna på ett sätt som riskerar att snedvrida de demokratiska förutsättningarna; samtidigt ska onödiga offentliga utgifter skalas bort. En skattereduktion vars uttalade syfte är att höja den fackliga organisationsgraden går emot den linjen, även om planen försvarar den svenska modellen som sådan.

• avpolitiserat fackligt inflytandeavgörande»Sverigedemokraterna vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet genom att avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud.« (valmanifest 2022 ↗)
• kritik mot partipolitiska fack»Inom civilsamhället är både fackförbund och andra organisationer med viktiga samhällsuppdrag i hög grad partipolitiskt knutna på ett sätt som riskerar att snedvrida de demokratiska förutsättningarna.« (valmanifest 2022 ↗)
• återhållsamhet med skattemedel»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga« (valmanifest 2022 ↗)
• svenska modellen värnas»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)