2025-03-192024/25:FiU26 · p.1FiUEkonomi och finans
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Vad som står på spel: Utjämningssystemet styr hur mycket skattesatserna skiljer sig åt mellan kommuner och om kommuner - särskilt glesbefolkade kommuner och öar - kan upprätthålla en grundläggande servicenivå. Det berör invånarnas skattebörda och tillgången till kommunal service i olika delar av landet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska avvakta regeringens beredning av Utjämningskommitténs förslag om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, eller om en bred parlamentarisk skattereform och förändringar av utjämningssystemet bör initieras redan nu.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet noterar att den parlamentariskt sammansatta Utjämningskommittén nyligen lämnat sitt betänkande om likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn, med uppdrag att göra en bred översyn av utjämningssystemet och föreslå åtgärder mot höga och ökande skattesatser samt mot negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten. Utskottet konstaterar att förslagen bereds inom Regeringskansliet och vill avvakta den beredningen innan ytterligare åtgärder övervägs, och avstyrker därför motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (C)
Reservationen (C) vill att en parlamentarisk utredning tillsätts under mandatperioden för en bred skattereform, och att den statliga skatteutjämningen utformas så att den garanterar en grundläggande servicenivå i hela landet, skapar incitament för företagande och tillväxt och i högre grad beaktar gleshet och öars särskilda förutsättningar. Skälet är att de ekonomiska skillnaderna mellan land och stad, som märks tydligast i den kommunala inkomstskatten, är ett samhällsproblem som måste tas på allvar redan nu.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna, LLiberalerna
Ja 171–20Ja 139–52
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 15/0/0/1 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:721 av Hanna Westerén (S), 2024/25:747 av Kristoffer Lindberg (S), 2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 1, 2024/25:1475 av Christian Carlsson (KD), 2024/25:2178 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2024/25:2543 av Boriana Åberg (M), 2024/25:2691 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkande 2, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3151 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1-4 och 2024/25:3197 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 12.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om kommunala frågor i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag och kommunala tillsynsavgifter Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning och pågående arbete inom området.
Motförslag
- Motförslaget vill att en parlamentarisk utredning tillsätts för att reformera skattesystemet och utjämningssystemet för att minska ekonomiska skillnader mellan regioner. (C) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver uttryckligen att omfördelningen från stat till kommun och region ökar med särskild hänsyn till kommuner som inte får ihop ekonomin trots höga skatter, och att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet så att välfärden fungerar överallt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att omfördelningen från stat till kommun och region ökar med särskild hänsyn till kommuner som inte får ihop ekonomin trots höga skatter, och att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet så att välfärden fungerar överallt. Motförslagets krav på en utjämning som garanterar en grundläggande servicenivå i hela landet och beaktar gleshet är samma sak i sak. Tillväxtincitamenten är däremot inte planens skäl.
- ökad omfördelning till kommunernaavgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
- solidarisk utjämning över landet»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
- service i hela landet»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)
- välfärd överallt»Välfärden måste vara till för alla och finnas överallt.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet lovar uttryckligen en översyn av skatteutjämningssystemet så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner med svagt befolkningsunderlag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen en översyn av skatteutjämningssystemet så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner med svagt befolkningsunderlag. Det är samma sak som motförslaget kräver: en utjämning som säkrar en grundläggande servicenivå i hela landet och beaktar gleshet. Partiprogrammet binder dessutom partiet till kommunal skatteutjämning och likvärdig välfärd oavsett kommun.
- översyn av skatteutjämningenavgörande»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunal skatteutjämning»förutsätter en kommunal skatteutjämning så att inte olika skattekraft och skillnader i« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
- statlig närvaro i hela landet»Staten ska finnas närvarande i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora. Motförslagets krav på en utjämning som garanterar en grundläggande servicenivå och beaktar gleshet ligger i linje med detta. Planen är dessutom öppen för en bredare skatteöversyn.
- likvärdig kommunal serviceavgörande»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet.« (partiprogram ↗)
- regelverk för små kommuner»Statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora tillväxtkommuner.« (partiprogram ↗)
- samhällsservice i hela landet»Samhällsfunktioner som polis, arbetsförmedling och försäkringskassa ska vara till för Sveriges alla invånare och finnas tillgängliga över hela landet.« (partiprogram ↗)
- öppenhet för skattereform»Vi kommer sannolikt också behöva nya skattebaser och är beredda att genom skatt öka den offentliga konsumtionen på bekostnad av den privata när det är nödvändigt för att trygga välfärden och samhällstryggheten.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut ett väl fungerande skatteutjämningssystem som styrmedel för att alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut ett väl fungerande skatteutjämningssystem som styrmedel för att alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt. Valmanifestet lovar nära och pålitlig offentlig service i hela landet, ett lägre totalt skattetryck och att politiska beslut ska ta hänsyn till glesheten. Motförslagets krav på en skattereformsutredning och en utjämning som säkrar grundservice, tillväxtincitament och gleshetshänsyn följer därmed av planen.
- väl fungerande skatteutjämningavgörande»ett väl fungerande skatteutjämningssystem« (partiprogram ↗)
- likvärdiga villkor i hela landet»Alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.« (partiprogram ↗)
- offentlig service i hela landet»Offentlig service ska vara nära och pålitlig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- hänsyn till gleshet»Sverige är EU:s näst mest glesbefolkade land och det innebär särskilda utmaningar för gles- och landsbygden som politiska beslut måste ta hänsyn till« (valmanifest 2022 ↗)
Planen pekar ut att skatten kan vara flera kronor högre per hundralapp i glesbygd än i Stockholm och vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter i hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen pekar ut att skatten kan vara flera kronor högre per hundralapp i glesbygd än i Stockholm och vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter i hela landet. Den slår också fast att kommunernas ekonomiska villkor ska utjämnas för faktorer de inte kan påverka och att utjämningen ska innehålla drivkrafter för tillväxt. Det är just vad motförslaget kräver av en skattereform och en omgjord utjämning som säkrar grundläggande service i hela landet.
- likvärdiga skatter i hela landetavgörande»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- utjämning för opåverkbara faktorer»utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
- skatteklyftan land–stad»Företagandet i hela Sverige hämmas när skatten kan vara fem, sex eller sju kronor högre per hundralapp i glesbygd än i Stockholm.« (valmanifest 2022 ↗)
- service i hela landet»Tillgången till statlig service ska säkras i hela landet.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen anger uttryckligen att systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och utformat så att skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas, och att staten ska stödja kommuner med otillräckligt skatteunderlag.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen anger uttryckligen att systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och utformat så att skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas, och att staten ska stödja kommuner med otillräckligt skatteunderlag. Målet är att hela Sverige ska leva och att skatter ska stimulera arbete och företagande. Motförslagets krav på en utjämning som garanterar grundläggande service, beaktar gleshet och skapar tillväxtincitament är därmed planens egen linje.
- statlig kommunal utjämningavgörande»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt« (partiprogram ↗)
- staten stöder svaga skatteunderlag»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
- hela Sverige ska leva»Målet är att hela Sverige ska leva« (partiprogram ↗)
- skatter som stimulerar företagande»Det bör också utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill ta vara på hela Sveriges möjligheter och slår fast att skattetrycket redan är bland världens högsta, samtidigt som drivkrafterna för företagande och investeringar ska stärkas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill ta vara på hela Sveriges möjligheter och slår fast att skattetrycket redan är bland världens högsta, samtidigt som drivkrafterna för företagande och investeringar ska stärkas. Motförslagets krav på en utjämning som garanterar grundläggande service i hela landet och ger incitament för företagande och tillväxt ligger i linje med detta. Planen tar dock inte ställning till en samlad skattereform, varför stödet härleds.
- hela landet ska fungeraavgörande»Moderaterna vill ta vara på hela Sveriges möjligheter.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga högre skatter(valmanifest 2022)
- drivkrafter för företagande»Stärka drivkrafterna för investeringar, forskning och entreprenörskap, genom lägre skatter på företagande« (valmanifest 2022 ↗)
- beslut på lägsta effektiva nivå»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
flags: citat_ej_verifierat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet gör principen att hela Sverige ska leva och att alla medborgare har rätt till likvärdig välfärd och samhällsservice till en central utgångspunkt, och valmanifestet vill låta hela landet få del av välståndet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet gör principen att hela Sverige ska leva och att alla medborgare har rätt till likvärdig välfärd och samhällsservice till en central utgångspunkt, och valmanifestet vill låta hela landet få del av välståndet. Ett utjämningssystem som garanterar en grundläggande servicenivå i hela landet och samtidigt ger incitament för företagande ligger därför i planens riktning. Planen tar inte uttryckligen ställning till utjämningssystemets konstruktion eller till en samlad skattereform.
- hela Sverige ska levaavgörande»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
- likvärdig service i hela landet»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice« (partiprogram ↗)
- välstånd i hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
- tillväxtvänliga skatter»Ha skatter på en nivå som inte hämmar svenska företag i den internationella konkurrensen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FiU26)
- Betänkandets fulltext (HC01FiU26)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1458 — Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1469 — Bättre villkor för småföretagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1473 — En översyn av statsbidragen till regioner och kommuner av Larry Söder (KD)
- Motion 2024/25:1475 — Rättvisare skatteutjämningssystem av Christian Carlsson (KD)
- Motion 2024/25:1670 — Stopp för vinstdrivande bolag inom välfärden av Adrian Magnusson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1683 — Trygg välfärd utan privat vinstintresse av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1904 — Åtgärder mot organiserad brottslighet av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1921 — Ett rättvist skattesystem m.m. av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2178 — Stärkt utjämningssystem för att säkerställa likvärdig välfärd i hela landet av Lars Isacsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2202 — Kommunkliv för den gröna omställningen av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2371 — Tillsyn inom servicenäringen av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
- Motion 2024/25:2458 — Förbud mot vinster i välfärden av Niklas Karlsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2478 — Välfärd bortom vinstintresse och marknadisering av Markus Kallifatides m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2514 — Stockholm som hållbar tillväxtmotor av Mathias Tegnér m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2543 — Det kommunala utjämningssystemet i strid med det kommunala självstyret av Boriana Åberg (M)
- Motion 2024/25:2691 — Stärkt statlig finansiering av välfärden av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
- Motion 2024/25:2752 — Nationell bank av förebilder och framgångsprojekt av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2824 — Företag ska endast betala för utfört arbete av Sten Bergheden (M)
- Motion 2024/25:2835 — Tydligare redovisning av hur kommunerna använder skattepengarna av Sten Bergheden (M)
- Motion 2024/25:2955 — Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
Källa: Sveriges riksdag