2026-03-252025/26:FiU34 · p.4FiUEkonomi och finans
Miljökrav
Miljökrav vid offentlig upphandling
Vad som står på spel: Hur offentlig upphandling används för att ställa miljö- och klimatkrav påverkar takten i omställningen till klimatsmarta material och cirkulära produkter, till exempel inom bygg, möbler och textil, samt vilka leverantörer som kan konkurrera om kontrakten.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om det behövs skärpta eller nya krav på miljöhänsyn vid offentlig upphandling, till exempel obligatoriska klimat- och cirkularitetskrav, eller om nuvarande möjligheter att ställa miljökrav samt kommande EU-reglering är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att nuvarande lagstiftning redan gör det möjligt att ställa krav på miljö-, klimat- och sociala aspekter vid upphandling så länge kravet har tydlig koppling till det som upphandlas och går att följa upp, och hänvisar till att EU:s ekodesign-, batteri-, nettonollteknik-, kritiska råmaterial- och förpackningsförordningar kommer att innebära nya obligatoriska miljökrav på upphandling. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till detta pågående arbete.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (C)
Reservationen (C) vill att offentlig upphandling används som ett mer kraftfullt verktyg för lägre klimatutsläpp: ett golv av baskrav på hållbarhet vid statlig upphandling, en ökande andel avancerade krav och spjutspetskrav, riktade satsningar för att pressa fram klimatsmarta material som cement, upphandling av biojet motsvarande statsflygets behov, och stegvis skärpta krav på cirkularitet, särskilt för möbler, textil och inredning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna
Ja 242–17Ja 225–34
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/19/3 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 92/0/0/14 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 0/17/0/7 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 57/0/0/13 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2752 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 19 och 20, 2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 28, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 17 och 208, 2025/26:3546 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 40 och 43-45.
Riksdagens beslut: Riksdagen sade nej till 60 förslag om offentlig upphandling. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om regelverket och formerna för offentlig upphandling, miljökraven och oseriösa aktörer. Riksdagen hänvisar till pågående arbete inom de områden som motionärerna lyfter.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen förtydligar möjligheten att tillämpa säkerhetsrelaterad upphandling inom vård och omsorg. (C) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att gemensamt ägda verksamheters inköp av varor och tjänster är ett viktigt strategiskt verktyg för att genomföra samhällsekonomiskt betydelsefulla skiften och etablera standarder.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att gemensamt ägda verksamheters inköp av varor och tjänster är ett viktigt strategiskt verktyg för att genomföra samhällsekonomiskt betydelsefulla skiften och etablera standarder. Den kräver också att alla politiska beslut tar hänsyn till klimatkrisen och att återvinningen ökar. Skärpta baskrav, klimatsmarta material och ökad cirkularitet vid statlig upphandling är precis den användningen av upphandling som planen förordar.
- offentliga inköp som styrmedelavgörande»också i privata företag. Deras inköp av varor och tjänster är ett viktigt« (partiprogram ↗)
- gemensamt ägda driver förändring»Gemensamt ägda verksamheter kan användas för att driva förändring« (partiprogram ↗)
- alla beslut ska klimatprövas»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad cirkularitet»Återanvändning och återvinning av material behöver öka.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver ett klimatperspektiv i alla beslut och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, samt att de som har störst möjlighet att ställa om går före.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver ett klimatperspektiv i alla beslut och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, samt att de som har störst möjlighet att ställa om går före. Staten som upphandlare är då ett självklart verktyg, och skärpta hållbarhets- och cirkularitetskrav ligger i linje med målet om en cirkulär ekonomi. Planen stöder därför motförslagets krav.
- klimatperspektiv i alla beslutavgörande»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
- fossilfri välfärdsnation»Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.« (valmanifest 2022 ↗)
- cirkulär ekonomi»Omställning till cirkulär ekonomi, för bättre användning av befintliga resurser.« (partiprogram ↗)
- den som kan går före»De som har större möjligheter att ställa om går före och tar större ansvar.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver uttryckligen att tydligare hållbarhetskrav ställs vid offentlig upphandling och att gemensamma resurser används för att stimulera klimatomställning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver uttryckligen att tydligare hållbarhetskrav ställs vid offentlig upphandling och att gemensamma resurser används för att stimulera klimatomställning. Motförslagets baskrav, ökande andel avancerade krav och stegvis skärpta cirkularitetskrav är precis den användning av upphandling som planen anger. Planen vill dessutom med tydliga regler driva på övergången till en cirkulär ekonomi och skynda på omställningen till förnybara flygbränslen.
- skärpta hållbarhetskravavgörande»Vid offentlig upphandling ska det ställas tydligare hållbarhetskrav.« (partiprogram ↗)
- styrmedel för cirkularitet»Det är en politisk uppgift att med ekonomiska styrmedel och tydliga regler driva på omställningen till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi.« (partiprogram ↗)
- förnybara flygbränslen»minska flygets utsläpp — höja flygskatten, minska flygresandet och skynda på omställningen till förnybara bränslen, elektrobränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabb industriomställning»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill göra Sverige till världens mest resurseffektiva land med en mer cirkulär ekonomi och är beredd att ställa hårdare krav på miljö och klimat i avtal.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill göra Sverige till världens mest resurseffektiva land med en mer cirkulär ekonomi och är beredd att ställa hårdare krav på miljö och klimat i avtal. Skärpta hållbarhets- och cirkularitetskrav vid statlig upphandling är ett sätt att låta det kosta mer att smutsa ner. Samtidigt varnar planen för symbolpolitik, vilket gör slutsatsen osäker.
- cirkulär ekonomiavgörande»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär.« (valmanifest 2022 ↗)
- hårdare miljökrav i avtal»Ställ hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal.« (valmanifest 2022 ↗)
- förorenaren betalar»Det ska kosta mer att smutsa ner.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiva åtgärder framför symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet slår uttryckligen fast att tydliga miljö-, klimat- och hälsoskyddskrav ska kunna ställas vid offentlig upphandling och att långsiktigt hållbara produkter ska kunna premieras.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår uttryckligen fast att tydliga miljö-, klimat- och hälsoskyddskrav ska kunna ställas vid offentlig upphandling och att långsiktigt hållbara produkter ska kunna premieras. Motförslagets baskrav på hållbarhet, skärpta cirkularitetskrav och upphandling av fossilfritt flygbränsle är tillämpningar av det åtagandet, i linje med målet att råvaror ska cirkulera. Planens krav på låga kostnader och konkurrens sätter ramen men talar inte emot kraven i sak.
- miljökrav vid upphandlingavgörande»Vid offentlig upphandling ska tydliga miljö-, klimat- och hälsoskyddskrav kunna ställas och långsiktigt hållbara produkter kunna premieras.« (partiprogram ↗)
- cirkulära materialflöden»Målet ska vara att alla grundläggande råvaror, såsom växtnäring och mineraler, ska cirkulera i produktionssystemet« (partiprogram ↗)
- fossilfria flygresor»Fler flygresor ska göras fossilfria« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiv upphandling»Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna låga kostnader, hög kvalitet, säkrar likabehandling och stimulerar konkurrens.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut miljövänlig upphandling som ett strategiskt instrument som ska användas, tillsammans med substitutionsprincipen och principen att förorenaren betalar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut miljövänlig upphandling som ett strategiskt instrument som ska användas, tillsammans med substitutionsprincipen och principen att förorenaren betalar. Skärpta hållbarhets- och cirkularitetskrav vid statlig upphandling är just ett sådant styrmedel. Att kraven ska vara uppföljningsbara och samordnade med EU-regelverk motsäger inte detta.
- miljövänlig upphandling som styrmedelavgörande»skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig upphandling« (partiprogram ↗)
- substitutionsprincipen»Substitutionsprincipen, som innebär att mindre farliga ämnen« (partiprogram ↗)
- förorenaren betalar»principen att förorenaren ska betala« (partiprogram ↗)
- EU som miljöarena»Då miljöproblemen är gränsöverskridande till sin natur är EU i många fall den mest lämpliga« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill motverka överimplementering och genomföra EU-regler på miniminivå samt kraftigt minska regelkrånglet, vilket talar emot ett golv av obligatoriska baskrav och stegvis skärpta cirkularitetskrav i statlig upphandling.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill motverka överimplementering och genomföra EU-regler på miniminivå samt kraftigt minska regelkrånglet, vilket talar emot ett golv av obligatoriska baskrav och stegvis skärpta cirkularitetskrav i statlig upphandling. Planen anser dessutom att utsläppsminskningar bör sökas där de är billigast och varnar för dyrbar symbolpolitik. Stödet till biodrivmedel finns i planen, men som produktionssatsning – inte som upphandlingskrav.
- EU-regler på miniminivåavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiv klimatpolitik»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige – därför kommer Moderaterna också att rikta om biståndet för att minska utsläppen i andra länder.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till dyrbar symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
- biodrivmedel via produktionsstöd»Satsa på tillverkning av biodrivmedel« (valmanifest 2022 ↗)
Planen varnar uttryckligen för att onödigt stränga villkor i upphandlingar stänger ute mindre aktörer och vill stoppa symbolpolitik som går ut över industrin.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen varnar uttryckligen för att onödigt stränga villkor i upphandlingar stänger ute mindre aktörer och vill stoppa symbolpolitik som går ut över industrin. Motförslagets krav på obligatoriska baskrav, stegvis skärpta cirkularitets- och materialkrav samt upphandlat biobränsle till flyget är precis en sådan skärpning av kravbilden. Planens miljölinje är dessutom att söka mest miljönytta per krona snarare än fler regler, och den vill minska användningen av dyra biodrivmedel.
- mot stränga upphandlingskravavgörande»Onödigt stränga villkor i branschstandarder och i upphandlingar gör det ofta svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiv miljöpolitik»Sträva efter miljöeffektivitet och hitta de åtgärder som ger mest miljö per krona« (valmanifest 2022 ↗)
- mot dyra biodrivmedel»Minska användningen av miljöskadliga och dyra biodrivmedel från utlandet« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FiU34)
- Betänkandets fulltext (HD01FiU34)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1068 — Stärkt skydd för kvinnor och barn som lämnar våldsamma män av Carina Ödebrink m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1294 — LOUFB - föreningslivets svar på LOU av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1534 — Lagen om offentlig upphandling (LOU) efter svenska behov och förutsättningar av Emma Ahlström Köster m.fl. (M)
- Motion 2025/26:2154 — Stärk de mindre företagen vid offentlig upphandling av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2299 — Begränsat antal led av underentreprenörer av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2326 — Förenklingar i lagen om offentlig upphandling av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2369 — Kina av Håkan Svenneling m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2388 — Förändringar i lagen om offentlig upphandling av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:2522 — Offentlig upphandling och nyttjanderätten av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Malin Höglund (båda M)
- Motion 2025/26:2752 — Om offentlig upphandling och grön innovation av Mathias Tegnér m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2775 — Hyresrätt och allmännytta av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2789 — Klimatet av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2796 — Om grön tillväxt och gröna investeringar av Mathias Tegnér (S)
- Motion 2025/26:3064 — Översyn av lagen om offentlig upphandling (LOU) av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
- Motion 2025/26:307 — Ordning och reda på arbetsmarknaden av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3179 — En tillgänglig vård och omsorg i hela landet av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3282 — Ett grönt och konkurrenskraftigt näringsliv under omställning av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3411 — Kina - mänskliga rättigheter, miljö och geopolitik av Jacob Risberg m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3422 — En grön klimathandlingsplan 2026 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3546 — Klimatmål och åtgärder för minskade utsläpp från konsumtion av Amanda Palmstierna m.fl. (MP)
Källa: Sveriges riksdag