2026-06-172025/26:TU20 · p.11TUTransport och infrastruktur
Klimatanpassning av infrastrukturen
Klimatanpassning av transportinfrastrukturen
Vad som står på spel: Utfallet påverkar hur snabbt vägar och järnvägar rustas mot ökad nederbörd, skyfall, ras och skred, vilket har betydelse för resenärers och godstransportörers säkerhet och för samhällets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringens nuvarande satsningar på att klimatanpassa transportinfrastrukturen är tillräckliga, eller om det, som föreslås, krävs en riktad tilläggssatsning med ytterligare medel för att klimatsäkra särskilt järnvägsnätet mot skred, erosion och extremväder.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att en väl underhållen och robust infrastruktur bättre står emot klimatrelaterade påfrestningar, och välkomnar de klimatanpassningsåtgärder som redan genomförs inom ramen för den nationella planen på både järnväg och vägnät, men ser inte skäl till den ytterligare riktade satsning som motionerna efterfrågar.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 20 (S, V, C, MP)
S, V, C och MP anser att Sverige är på väg åt fel håll klimatmässigt och kräver en riktad tilläggssatsning med ytterligare medel för att klimatanpassa den befintliga infrastrukturen, med särskild tonvikt på järnvägsnätet, för att minska riskerna för skred, erosion och skador orsakade av skyfall och tjällossning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 20 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/105/0/1 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 0/24/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 19/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 66/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 70/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1947 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2058 av Mona Smedman och Anders Ådahl (båda C), 2025/26:2873 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:2902 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3427 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 101, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 11 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 47.
Riksdagens beslut: Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
Motförslag
- Motförslaget vill ersätta prognosstyrd planering av transportinfrastrukturen med målstyrd planering där klimatmålet är styrande. (S, V, C, MP) — Reservation 20
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valmanifestet förklarar klimatnödläge och kräver att vägnätet och järnvägen rustas upp i stora delar av Sverige.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet förklarar klimatnödläge och kräver att vägnätet och järnvägen rustas upp i stora delar av Sverige. Partiprogrammet kräver en omfattande och långsiktig investeringsplan med utbyggd järnväg och ett robust samhälle byggt för att klara kriser. Motförslagets krav på en riktad tilläggssatsning för att klimatanpassa befintlig infrastruktur, särskilt järnvägen, ligger i linje med dessa åtaganden.
- upprustad järnväg och vägavgörande»Vägnätet och järnvägen behöver rustas upp i stora delar av Sverige, när industrierna nu expanderar på nya platser.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatnödläge»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig investeringsplan»Det behövs en omfattande och långsiktig investeringsplan för det,« (partiprogram ↗)
- robust krissäkert samhälle»Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika« (partiprogram ↗)
Valmanifestet kräver att beredskapen mot extremväder stärks och att de stora investeringarna i klimatanpassning fortsätter, och partiprogrammet kräver en stark infrastruktur för stärkt beredskap.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att beredskapen mot extremväder stärks och att de stora investeringarna i klimatanpassning fortsätter, och partiprogrammet kräver en stark infrastruktur för stärkt beredskap. En riktad tilläggssatsning för att klimatanpassa befintlig infrastruktur, särskilt järnvägen, mot skred, erosion och skyfall är en tillämpning av dessa åtaganden. Planen nöjer sig inte med att ordinarie underhåll antas ge tillräcklig motståndskraft.
- beredskap mot extremväderavgörande»Stärk beredskapen mot extremväder.« (valmanifest 2022 ↗)
- fortsatta klimatanpassningsinvesteringar»Vi vill fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- robust infrastruktur»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
- förbättrat underhåll»Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lovar uttryckligen att investera i klimatanpassning för att möta effekterna av klimatförändringarna, och partiprogrammet konstaterar att tillräckliga insatser saknas och att staten ska ta större ansvar för förebyggande klimatanpassning med stabil finansiering.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att investera i klimatanpassning för att möta effekterna av klimatförändringarna, och partiprogrammet konstaterar att tillräckliga insatser saknas och att staten ska ta större ansvar för förebyggande klimatanpassning med stabil finansiering. Planen kräver dessutom satsningar på underhåll och upprustning av befintlig infrastruktur. Motförslagets krav på en riktad tilläggssatsning för att klimatanpassa infrastrukturen, särskilt järnvägen, stöds därför.
- investera i klimatanpassningavgörande»investera i klimatanpassning för att möta effekterna av klimatförändringarna.« (valmanifest 2022 ↗)
- stabil finansiering av klimatanpassning»viktiga klimatanpassningsåtgärder får stabil finansiering.« (partiprogram ↗)
- otillräckliga insatser idag»Trots allvaret saknas tillräckliga insatser för att anpassa samhällen i tid.« (partiprogram ↗)
- upprustning av befintlig infrastruktur»Det krävs även satsningar på underhåll och upprustning av befintlig infrastruktur,« (partiprogram ↗)
Planen sätter klimatet först och kräver samtidigt en pålitlig infrastruktur i hela landet, med upprustade järnvägar och bättre vägunderhåll året runt.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen sätter klimatet först och kräver samtidigt en pålitlig infrastruktur i hela landet, med upprustade järnvägar och bättre vägunderhåll året runt. En riktad satsning på att klimatanpassa befintlig infrastruktur mot skred, erosion och skyfall är en tillämpning av båda dessa åtaganden. Därför stöds motförslagets krav på extra medel.
- upprustad järnvägavgörande»Vi vill rusta upp regionala järnvägar, bygga nya stambanor från norr till söder, höja standarden på det nationella stambanenätet i hela landet och storsatsa på morgondagens tågtrafik — för klimatets och landsbygdens bästa.« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre vägunderhåll»Landsbygden behöver bättre vägar och bättre tillgång till cykelvägar. Vi vill rusta upp vägarna, göra dem mer trafiksäkra för alla trafikanter, förbättra belysningen, vägunderhållet året runt och bygga fler laddstolpar och snabbladdare i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatet först»Centerpartiet sätter klimatet först, för att framtiden måste vara grön.« (valmanifest 2022 ↗)
- pålitlig infrastruktur i hela landet»Hela landet ska ha tillgång till en pålitlig infrastruktur, snabbt bredband och pålitlig mobiltäckning.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder och slår fast att järnvägsnätet är i starkt behov av upprustning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder och slår fast att järnvägsnätet är i starkt behov av upprustning. En riktad satsning på att klimatanpassa befintlig infrastruktur, särskilt järnvägen, följer av båda åtagandena. Motförslagets krav på extra medel stöds därför, även om planen inte anger nivåer.
- planering för klimatets följderavgörande»Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder, till exempel höjda vattennivåer.« (partiprogram ↗)
- upprustad järnväg»Järnvägsnätet för gods- och persontransporter är i starkt behov av upprustning och utbyggnad« (partiprogram ↗)
- stora infrastrukturinvesteringar»Sverige behöver fortsatt stora investeringar i infrastruktur.« (partiprogram ↗)
- robust befintlig järnväg»Vi vill bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar och så att tågen går i tid här och nu« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Principprogrammet lägger på staten att hålla investeringsnivån i väg- och järnvägsinfrastrukturen långsiktigt hög, och förvaltarskapsprincipen kräver att konsekvenserna av besluten vägs i ett framtidsperspektiv.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Principprogrammet lägger på staten att hålla investeringsnivån i väg- och järnvägsinfrastrukturen långsiktigt hög, och förvaltarskapsprincipen kräver att konsekvenserna av besluten vägs i ett framtidsperspektiv. Motförslagets riktade tilläggssatsning för att klimatanpassa befintlig infrastruktur mot skred, erosion och skyfall är just ett sådant förvaltande av redan byggda tillgångar. Valmanifestets prioritering av att rusta det eftersatta pekar åt samma håll.
- hög investeringsnivå i infrastrukturavgörande»Staten har ansvar för att investeringsnivån i kommunikationssystemens infrastruktur såsom vägar, järnvägar och elektroniska kommunikationskanaler hålls på en långsiktigt hög nivå så att ekonomisk utveckling och regional balans främjas« (partiprogram ↗)
- rusta eftersatt infrastruktur»Miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet - istället för att bygga dyra höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
- förvaltarskap i framtidsperspektiv»Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att konsekvenserna av besluten ska beaktas utifrån ett framtidsperspektiv.« (partiprogram ↗)
- försiktighetsprincipen»Det förutsätter också att agerandet grundas på försiktighetsprincipen.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens uttalade prioritering är att rusta upp den järnväg som redan finns i stället för nya skrytbyggen, och att infrastruktur av hög kvalitet är avgörande i hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens uttalade prioritering är att rusta upp den järnväg som redan finns i stället för nya skrytbyggen, och att infrastruktur av hög kvalitet är avgörande i hela landet. En riktad satsning på att göra befintlig järnväg och väg motståndskraftig mot skred, erosion och skyfall ligger inom just den prioriteringen. Partiprogrammet erkänner dessutom klimatförändringarna som ett reellt hot som kräver mänsklig handling.
- upprusta befintlig järnvägavgörande»Rusta upp dagens järnväg i stället för att satsa på höghastighetståg som riskerar att vara omoderna redan innan de är klara« (valmanifest 2022 ↗)
- högkvalitativ infrastruktur»En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- underhållna vägar»Laga Sveriges vägar så att du kan komma fram säkert och i tid« (valmanifest 2022 ↗)
- klimathotet är reellt»Klimatförändringarna är ett hot mot vår framtid, de beror« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att järnvägen är eftersatt med svaga banvallar och kräver att det befintliga väg- och järnvägsnätet rustas upp och underhålls i stället för att medel går till nya prestigeprojekt.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att järnvägen är eftersatt med svaga banvallar och kräver att det befintliga väg- och järnvägsnätet rustas upp och underhålls i stället för att medel går till nya prestigeprojekt. Motförslagets riktade tilläggssatsning för att skydda befintlig infrastruktur mot skred, erosion och skyfall är precis en sådan satsning på det nät vi redan har. Planen stöder därför kravet.
- eftersatt järnvägavgörande»Järnvägen är eftersatt och på sina håll får tågen köra mycket långsamt på grund av krokig sträckning och svaga banvallar.« (valmanifest 2022 ↗)
- underhåll av befintligt nät»Dessa medel bör istället riktas för att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät vi redan har, med snabbare resultat som kommer fler medborgare till gagn.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustat järnvägsnät»Rusta upp väg- och järnvägsnätet i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre underhåll»Förbättra underhållet av vägar och järnväg« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU20)
- Betänkandets fulltext (HD01TU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1045 — Öresundsmetron av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1078 — Stärkt ekonomi för vägföreningarna och landsbygdens vägar av Sofia Skönnbrink (S)
- Motion 2025/26:1082 — Satsning på infrastruktur och digital tillgång i Jönköpings län av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1091 — Dubbelspår på Malmbanan av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1093 — Upprustning av väg 41 av Anders Alftberg (SD)
- Motion 2025/26:1109 — Förbifart E4 Örnsköldsvik av Anne-Li Sjölund och Anders Karlsson (båda C)
- Motion 2025/26:1111 — Ny broförbindelse till Alnö av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1140 — Samhällsutveckling och infrastrukturutbyggnad av Martina Johansson (C)
- Motion 2025/26:1164 — Järnvägsförbindelser till kontinenten av Adrian Magnusson och Marianne Fundahn (båda S)
- Motion 2025/26:1176 — Järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo av Mona Smedman (C)
- Motion 2025/26:1180 — Tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1195 — Mälarbanan - en möjlighet för hela Sverige av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1197 — Oslo-Stockholm 2.55 av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1199 — Anpassning av Hjulstabron av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1201 — Upprustning av järnvägen i Värmland av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1204 — Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Ulrika Heindorff och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
- Motion 2025/26:1234 — Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1240 — Fyrfilig E4 mellan Söderhamn och Gävle av Viktor Wärnick (M)
- Motion 2025/26:1268 — Godstågskapaciteten över Öresund av Niklas Karlsson (S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Källa: Sveriges riksdag