Klimatanpassning av bebyggd miljö

Planen beskriver ett klimatnödläge och kräver att alla politiska beslut tar hänsyn till den akuta krisen samt ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning. Motförslagets krav på tydligare lagstiftning om ansvaret för skyfall och dagvatten, nationell uppföljning av kommunerna och bindande utsläppsmål för byggsektorn är en tillämpning av det åtagandet. Planen vill dessutom ha större samhällelig kontroll och planering av byggandet så att det blir klimatsmart.

• klimathänsyn i alla beslutavgörande»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
• skarp klimatlagstiftning»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
• samhällelig styrning av byggandet»Med större kontroll och planering från samhällets sida, kan byggandet både öka i takt och bli miljösmart och lagra kol istället för att släppa ut koldioxid.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatnödläge»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att stärka beredskapen mot extremväder och att fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt. Motförslagets krav på tydligare ansvarslagstiftning, nationell uppföljning av kommunernas arbete och höjd ambition för styrning och finansiering går i samma riktning. Kravet på klimatperspektiv i alla beslut stödjer även bindande utsläppsmål för byggsektorn.

• finansierad kommunal klimatanpassningavgörande»Vi vill fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
• beredskap mot extremväder»Stärk beredskapen mot extremväder.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatperspektiv i alla beslut»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Partiprogrammet kräver uttryckligen att ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer tydliggörs och att klimatanpassningsåtgärder får stabil finansiering, och konstaterar att tillräckliga insatser i dag saknas. Klimatanpassning ska dessutom vara en självklar och integrerad del av samhällsplaneringen. Motförslagets krav på tydligare lagstiftning om ansvar, nationell uppföljning, höjd ambition i styrning och finansiering samt bindande utsläppsmål för byggsektorn följer av dessa åtaganden.

• tydlig ansvarsfördelning klimatanpassningavgörande»Vi vill tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer« (partiprogram ↗)
• klimatanpassning i samhällsplaneringen»Miljöpartiet vill att klimatanpassning ska vara en självklar och integrerad del av« (partiprogram ↗)
• investeringar i klimatanpassning»investera i klimatanpassning för att möta effekterna av klimatförändringarna.« (valmanifest 2022 ↗)
• juridiskt bindande klimatmål»juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen.« (partiprogram ↗)

Planen kräver ett handlingskraftigt klimatledarskap och beskriver klimatförändringarna som det största miljöhotet, samtidigt som samhällets beredskap inför kris ska rustas. Tydligare lagstiftning om ansvaret för skyfall och dagvatten och en högre ambition för klimatanpassning av befintlig bebyggelse följer av det. Planens varning för symbolpolitik och dyra regelverk gör dock stödet för bindande utsläppsmål för byggsektorn mindre entydigt.

• handlingskraftigt klimatledarskapavgörande»Sverige behöver ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt. För att övervinna klimathotet måste vi ta vara på teknikens möjligheter och företagens innovationskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimathotet som främsta miljöhot»Klimatförändringarna är det största miljöhotet mänskligheten känner.« (partiprogram ↗)
• rustad samhällsberedskap»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• effektiva åtgärder framför symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger att samhällsplanering behövs för att klara klimatförändringarnas följder, exempelvis höjda vattennivåer, och att framtidens samhällen ska byggas hållbart. Ett tydligare regelverk för vem som ansvarar för dagvatten, skyfall och uppkomna skador ligger i linje med det åtagandet. Samtidigt kräver planen att klimatpolitiken är effektiv och varnar för detaljstyrning, vilket gör stödet för bindande sektorsmål svagare; sammantaget väger klimatanpassningsåtagandet tyngst.

• planering för klimatanpassningavgörande»Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas« (partiprogram ↗)
• hållbart byggande»Framtidens samhällen måste byggas på ett miljömässigt hållbart sätt.« (partiprogram ↗)
• effektiv klimatpolitik»Klimatpolitiken måste vara effektiv och långsiktig« (partiprogram ↗)
• avvisar detaljstyrning»detaljstyrning av människors vardagsliv« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Förvaltarskaps- och försiktighetsprinciperna kräver extra försiktighet vid risk för oåterkallelig skada på miljön, och planen anger uttryckligen lagstiftning med förbud och gränsvärden som ett strategiskt instrument. Tydligare ansvarsregler och höjd ambition för klimatanpassning av befintlig bebyggelse följer av detta, liksom av kravet att bostäders miljöbelastning beaktas i ett livscykelperspektiv. Ökad statlig styrning av kommunerna ligger däremot i spänning med subsidiaritetsprincipen, vilket sänker säkerheten.

• försiktighetsprincipenavgörande»skada på miljön, måste extra försiktighet tillämpas.« (partiprogram ↗)
• reglering som miljöinstrument»Lagstiftning med förbud och gränsvärden« (partiprogram ↗)
• livscykelperspektiv i byggandet»Bostäders belastning på miljön ur ett livscykelperspektiv ska beaktas.« (partiprogram ↗)
• kommunalt självstyre som gräns»Subsidiaritetsprincipen innebär att det som en liten gemenskap själv klarar av att hantera ska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill förenkla byggregler och låta beslut fattas på lägsta effektiva nivå, inte höja den statliga styrningen av kommunerna eller lägga bindande sektorsmål på byggbranschen. Klimatpolitiken ska enligt planen vara effektiv och inriktad på elektrifiering, teknik och kostnadseffektiva åtgärder, gärna internationella. Motförslagets krav på höjd ambitionsnivå för styrning och finansiering samt bindande utsläppsmål för byggsektorn saknar stöd i planen.

• kommunalt självstyreavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
• förenklad byggreglering»Ersätta avancerade detaljplaner med enklare byggplaner« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiv klimatpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik« (partiprogram ↗)
• billigaste utsläppsminskningen först»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)

Motförslaget kräver höjd ambitionsnivå för styrning och finansiering samt bindande mål för klimatutsläpp från byggsektorn. Planen slår tvärtom fast att svenska särkrav som är strängare än omvärldens riskerar att slå ut svenska näringar och att de svenska klimatmålen bör anpassas till EU-nivån, samt vill stoppa symbolpolitik som hämmar näringsverksamhet. Planen vill dessutom förenkla, inte skärpa, regelverken kring planering och byggnation.

• inga svenska särkrav på utsläppavgörande»Strängare miljö- och utsläppskrav i Sverige jämfört med i omvärlden riskerar ofta att slå ut svenska näringar och få globalt kontraproduktiva resultat när det kommer till de mål kraven syftar till att uppnå.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatmål i nivå med EU»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till hämmande symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
• förenklade byggregler»Anpassa och förenkla regler och processer för planering och byggnation« (valmanifest 2022 ↗)