2023-04-262022/23:NU9 · p.10NUNäringsliv och energi
Krav på flexibilitet vid anslutning
Krav på flexibilitet vid nätanslutning
Vad som står på spel: Elektrifieringen av industri och transporter väntas öka belastningen på elnäten kraftigt. Frågan gäller om elnätskapaciteten kan användas mer effektivt genom att ställa flexibilitetskrav på anslutna kunder, vilket berör både företag som vill ansluta sig eller utöka sitt abonnemang och nätägarnas möjlighet att styra nätutnyttjandet.
Vad omröstningen gäller
Om nätägare bör kunna ställa fler krav på flexibilitet - till exempel att kunder optimerar sin användning - som villkor för att öka ett abonnemang eller ansluta sig till elnätet, eller om nätägarens nuvarande anslutningsskyldighet bör vara oförändrad.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet föreslår att motionen om krav på flexibilitet vid anslutning avslås.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 10 (C, MP)
För att nå klimatmålen och hantera en omfattande elektrifiering av industri och transporter behöver flexibiliteten i energisystemet öka så att tillgänglig nätkapacitet nyttjas optimalt. I dag är nätägaren skyldig att ansluta den som begär det, vilket kan leda till ineffektivt nätutnyttjande. Nätägaren bör i stället kunna kräva att kunden optimerar sin användning, till gagn för nätutnyttjandet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 10 från C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Ja 92/0/0/15 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/14/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 15/0/0/4 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 64/0/0/9 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2022/23:2165 av Marielle Lahti m.fl. (MP).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen. Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför. Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare. Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet. Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el. Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen ser över definitionen av obalans enligt EU-rätten. (C, MP) — Reservation 10
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att staten ökar sin kontroll över den infrastruktur som behövs för klimatomställningen och att omfattande investeringar görs i energieffektivisering, vilket talar för att befintlig nätkapacitet används optimalt i stället för att byggas ut planlöst.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att staten ökar sin kontroll över den infrastruktur som behövs för klimatomställningen och att omfattande investeringar görs i energieffektivisering, vilket talar för att befintlig nätkapacitet används optimalt i stället för att byggas ut planlöst. Ett flexibilitetskrav vid anslutning tjänar det syftet. Samtidigt vill planen att elnätet ägs offentligt, vilket gör det tveksamt att ge privata nätägare nya krav mot kunder; stödet är därför svagt.
- statlig kontroll över infrastrukturavgörande»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- investeringar i energieffektivisering»utsläpp krävs det omfattande investeringar i energieffektivisering och« (partiprogram ↗)
- offentligt ägt elnät»Det offentliga ska ta över ansvaret för elnätet, vilket kommer leda till minskade avgifter för hushållen.« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig samhällsplanering»Därför behövs en kraftfull lagstiftning, ekonomiska styrmedel, långsiktig samhällsplanering, klimatinvesteringar« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill riva de byråkratiska hindren för mer el och minst fördubbla takten i elnätsutbyggnaden, samtidigt som kostnaderna för utbyggnaden ska vara rimliga för elkunderna.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill riva de byråkratiska hindren för mer el och minst fördubbla takten i elnätsutbyggnaden, samtidigt som kostnaderna för utbyggnaden ska vara rimliga för elkunderna. Ett flexibilitetskrav som gör att befintlig nätkapacitet nyttjas bättre tjänar båda målen och ligger nära planens krav på effektivare energianvändning. Anslutningsskyldighetens utformning behandlas dock inte.
- snabbare elnätsutbyggnadavgörande»Riv de byråkratiska hindren för mer el. Långsamma tillståndsprocesser ska snabbas på. Vi vill minst fördubbla takten i utbyggnaden av elnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
- rimliga nätkostnader»Samtidigt är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektivare energianvändning»Det förutsätter både satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen.« (partiprogram ↗)
- utbyggd elproduktion»Bygg ut elproduktionen av alla slag.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill bygga ut elnäten, investera i energilager och satsa på ett smart energisystem, och partiprogrammet vill utveckla smarta elnät och använda energin mycket effektivare.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill bygga ut elnäten, investera i energilager och satsa på ett smart energisystem, och partiprogrammet vill utveckla smarta elnät och använda energin mycket effektivare. Ett flexibilitetskrav vid anslutning som får kunden att optimera sin användning och därmed utnyttja nätkapaciteten bättre ligger därför i linje med planen.
- smart energisystemavgörande»bygga ut elnäten, investera i energilager och satsa på ett smart energisystem.« (valmanifest 2022 ↗)
- smarta elnät»ekonomiskt stöd för att främja de förnybara energislagen, utveckla smarta elnät och stimulera fler« (partiprogram ↗)
- effektivare energianvändning»energin mycket effektivare än vad som sker i« (partiprogram ↗)
- stöd till energieffektivisering»införa ett kraftfullt stöd för energieffektivisering till både hushåll och industrier.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen sätter elektrifieringen och ett utbyggt elnät i centrum och vill att Sverige blir världens mest resurseffektiva land.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen sätter elektrifieringen och ett utbyggt elnät i centrum och vill att Sverige blir världens mest resurseffektiva land. Ett flexibilitetskrav som gör att befintlig nätkapacitet nyttjas optimalt tjänar dessa mål, i väntan på att nätet byggs ut. Samtidigt varnar planen för dyra och krångliga regelverk, vilket talar för att kravet måste utformas enkelt.
- utbyggt elnätavgörande»Vi vill fördubbla produktionen av utsläppsfri el, och rusta och bygga ut elnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurseffektivitet»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär.« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre elförsörjning»Städernas elförsörjning ska förbättras« (valmanifest 2022 ↗)
- enkla regelverk»Klimatet kan inte vänta på dyra och krångliga regelverk.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet konstaterar att klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el och vill investera i kraftsystemet och satsa på energilagring, medan partiprogrammet kräver energieffektivisering av energisystemet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet konstaterar att klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el och vill investera i kraftsystemet och satsa på energilagring, medan partiprogrammet kräver energieffektivisering av energisystemet. Ett krav på flexibilitet vid nätanslutning, så att befintlig nätkapacitet används optimalt, är en tillämpning av dessa åtaganden. Planens huvudlinje är dock att bygga bort flaskhalsarna och stärka överföringen, inte att villkora anslutningar, vilket gör stödet svagt.
- flexibilitet och energilagringavgörande»investerar i kraftsystemet och satsar på energilagring« (valmanifest 2022 ↗)
- energieffektivisering»Energisystemets miljö- och klimateffekter ska minskas genom energieffektivisering« (partiprogram ↗)
- elektrifieringens elbehov»Klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt överföringskapacitet»en autobahn för all ny grön el som förbättrar överföringen i hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte anslutningsplikten i elnätet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen behandlar inte anslutningsplikten i elnätet. Närmast liggande princip är att kapacitetsbrist ska mötas med mer produktion och utbyggd överföringskapacitet, inte med krav som begränsar kundens anslutning, och att en energimarknad ska vara till nytta för kunderna. Att planen värdesätter energieffektivisering talar delvis för flexibilitetskravet, men bär det inte.
- ökad elproduktion framför rationeringavgörande»Satsa på kärnkraften med långsiktiga villkor att utvecklas. Förläng befintliga reaktorers drift och bygg ut med nya reaktorer.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbyggd överföringskapacitet»är väl utbyggd, också för att möjliggöra svensk export« (partiprogram ↗)
- marknad till kundernas nytta»En öppen och internationell energimarknad med ökad konkurrens är till nytta för kunderna.« (partiprogram ↗)
- energieffektivisering»Energieffektivisering är ett lönsamt och effektivt« (partiprogram ↗)
Planen möter kapacitetsbristen i elsystemet med mer planerbar produktion, investeringar i elnätet och kortare tillståndsprocesser, eftersom elbehovet mer än fördubblas till 2045.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen möter kapacitetsbristen i elsystemet med mer planerbar produktion, investeringar i elnätet och kortare tillståndsprocesser, eftersom elbehovet mer än fördubblas till 2045. Att i stället låta nätägaren ställa flexibilitetskrav på den som begär anslutning flyttar bristen till kunden. Där planen vill öka flexibiliteten sker det genom ekonomiska incitament, inte genom att villkora anslutningsrätten.
- bygg ut nätet i ställetavgörande»Investera i det svenska elnätet och korta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad« (valmanifest 2022 ↗)
- kraftigt växande elbehov»Fram till 2045 kommer Sveriges elbehov mer än fördubblas.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer fossilfri elproduktion»Ska vi klara det behövs en elproduktion där alla fossilfria energikällor är med och bidrar.« (valmanifest 2022 ↗)
- flexibilitet genom incitament»Göra det billigare för privatpersoner att minska sin elkonsumtion genom att förstärka och utvidga det gröna skatteavdraget« (valmanifest 2022 ↗)
Planens svar på begränsad nätkapacitet är ökad planerbar produktion genom ny kärnkraft samt effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad, inte nya krav på den som vill ansluta sig.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens svar på begränsad nätkapacitet är ökad planerbar produktion genom ny kärnkraft samt effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad, inte nya krav på den som vill ansluta sig. Att låta nätägaren kräva att kunden optimerar sin användning riskerar att försvåra industrietableringar, vilket strider mot planens prioritering av svensk industri och konkurrenskraft samt målet om leveranssäkerhet. Utskottet anför inget eget skäl som planen kan tala om.
- mer planerbar elproduktionavgörande»Säkra tillgången till pålitlig och billig el genom satsningar på framtidens kärnkraft.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabbare nätutbyggnad»Effektivisera och öka förutsägbarheten i tillståndsprocesserna för gruvnäring, elnätsutbyggnad och industri« (valmanifest 2022 ↗)
- industrins villkor först»Prioritera svensk industri och konkurrenskraft« (valmanifest 2022 ↗)
- mål för leveranssäkerhet»Sätta upp mål för fossilfrihet och att ett mål för leveranssäkerhet införs« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:NU9)
- Betänkandets fulltext (HA01NU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1078 — Elpriser av Camilla Brunsberg (M)
- Motion 2022/23:1235 — Omställning till förnybar energiförsörjning av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1340 — Elpriser av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S)
- Motion 2022/23:1346 — Säkerhet i drift och underhåll av elnät av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1352 — Ödrift av Sofie Eriksson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1360 — Energipolitik för hela landet av Joakim Sandell m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1405 — Anslutning av Gotland till stamnätet för el av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2022/23:1424 — Energi av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S)
- Motion 2022/23:1588 — Snabbare tillståndsprocess av Sofia Amloh m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1629 — Mer solenergi av Martina Johansson (C)
- Motion 2022/23:1656 — Modernisering av ellagen av Anders Ådahl (C)
- Motion 2022/23:1672 — En levande landsbygd för Sveriges bästa av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1792 — Elkrisens påverkan på Skåne av Ulrika Heindorff m.fl. (M)
- Motion 2022/23:2062 — En politik för ekonomisk resiliens och stärkt konkurrenskraft av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:207 — Utbyggnation av stamnätet i hela landet av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C)
- Motion 2022/23:2112 — El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2165 — Möjliggörande av krav på flexibilitet för elanslutning av Marielle Lahti m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:2175 — En klimatpolitik som står upp för Parisavtalet av Per Bolund m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:2190 — Ledarskap för klimat och grön omställning av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:2262 — Stärk det civila försvaret och krisberedskapen av Emma Berginger m.fl. (MP)
Källa: Sveriges riksdag