2026-03-182025/26:FiU22 · p.10FiUEkonomi och finans
Penningtvätt samt bank- och betalningsbedrägerier
Bekämpning av penningtvätt och bank- och betalningsbedrägerier
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur skyddad allmänheten är mot bank-id- och betalningsbedrägerier, vem som bär den ekonomiska förlusten när ett bedrägeri ändå sker, och hur hårt bankernas roll i skatteflykt och penningtvätt granskas.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen redan nu ska tillkännage skärpta krav på bankerna - till exempel delat ansvar för bedrägeriförluster och möjlig indragen banklicens vid upprepad skatteflykt - eller om det pågående arbetet med ny penningtvättslagstiftning och bankernas egna åtgärder mot bedrägerier ska få fortsätta utan ytterligare styrning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att bekämpning av bedrägerier, penningtvätt och terrorismfinansiering måste vara högt prioriterat och hänvisar till pågående arbete med en enhetlig EU-penningtvättslagstiftning, redan genomförda nationella åtgärder som tillståndsplikt för betaltjänster och en ny lag om straff för olovlig finansiell verksamhet, samt regeringens fortsatta dialog med bankerna och Finansinspektionen om bankernas åtgärdspaket mot bedrägerier, och avstyrker därför motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 20 (V)
Reservanten vill att regeringen utreder om banker som upprepat gör sig skyldiga till skatteflykt eller medhjälp till skatteflykt ska förlora sin rätt att verka som bank, skärper kraven på säkerhet hos bank-id och liknande e-legitimationstjänster, stärker konsumentskyddet mot bedrägerier på betalningsmarknaden och ser till att konsumenten inte behöver bära ansvaret för obehöriga uttag via bank-id, bankdosa eller Swish, med hänvisning till Storbritanniens modell där kundens bank och mottagarbanken delar på ersättningsansvaret och banker offentliggör bedrägeristatistik.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 20 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/15/0/7 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 10/0/0/6 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8, 2025/26:330 av Bo Broman och Linda Lindberg (båda SD) yrkandena 1-3, 2025/26:720 av Anna-Belle Strömberg m.fl. (S), 2025/26:830 av Mikael Larsson (C), 2025/26:972 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 16-20, 2025/26:1208 av Adrian Magnusson (S), 2025/26:2153 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2324 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2646 av Patrik Karlson (L), 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 53, 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 10-12, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 11 och 12, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 103 och 2025/26:3649 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 18 och 19.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) 2025. Skrivelsen behandlar bland annat institutionens arbete med övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling för att främja ekonomisk utveckling och finansiell stabilitet. Av skrivelsen framgår även regeringens prioriteringar för IMF:s verksamhet. Liksom regeringen anser utskottet att IMF har en viktig roll i att stödja Ukraina. Riksdagen anser att skrivelsen om verksamheten i IMF ger en bra bild av verksamheten i institutionen under det senaste året. Liksom riksdagen tidigare framhållit är det värdefullt att regeringens prioriteringar i förhållande till IMF:s arbete tydligt redovisas i skrivelsen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksdagen sa också nej till cirka 120 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar om makrotillsyn och bolånemarknaden, SBAB, statistik över hushållens tillgångar och skulder, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, samt tillgång till grundläggande banktjänster.
Motförslag
- Motförslaget vill införa en motsvarighet till den finska modellen för bostadslån i Sverige. (V) — Reservation 20
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver en hårdare reglering av bankernas samhällspåverkande verksamhet och vill lagstifta om att skilja ordinarie in- och utlåning från de riskfyllda affärerna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en hårdare reglering av bankernas samhällspåverkande verksamhet och vill lagstifta om att skilja ordinarie in- och utlåning från de riskfyllda affärerna. Den ser också skuldsättning och ekonomisk brottslighet som något som försvagar vanliga människors ställning och kräver effektiv uppföljning. Skärpta säkerhetskrav och ett konsumentskydd där banken bär ansvaret för obehöriga uttag ligger därför i linje med planen.
- hårdare reglering av bankernaavgörande»Tills dess behövs en hårdare reglering av bankernas« (partiprogram ↗)
- dela upp bankernas verksamhet»vill vi lagstifta om att skilja de två verksamheterna från varandra.« (partiprogram ↗)
- skydda hushållens ekonomi»Skuldsättning försvagar många människors självständighet och« (partiprogram ↗)
- uppföljning av ekonomisk brottslighet»Det behövs en effektiv uppföljning av den organiserade« (partiprogram ↗)
Planen kräver att skattefusk och penningtvätt stoppas och att bedrägerier och all annan ekonomisk brottslighet bekämpas, vilket bär motförslagets krav på skärpta säkerhetskrav på e-legitimation och konsekvenser för banker som medverkar till skatteflykt.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att skattefusk och penningtvätt stoppas och att bedrägerier och all annan ekonomisk brottslighet bekämpas, vilket bär motförslagets krav på skärpta säkerhetskrav på e-legitimation och konsekvenser för banker som medverkar till skatteflykt. Planen vill också se ett stärkt skydd för vanliga hushåll mot oskäliga villkor på finansiella tjänster. Ansvarsfördelningen vid obehöriga uttag behandlas inte direkt, så bedömningen är härledd.
- bekämpa bedrägerieravgörande»Bekämpande av bedrägerier och all annan ekonomisk brottslighet.« (partiprogram ↗)
- stoppa penningtvätt och skattefusk»Skattefusk, välfärdsbrottslighet och penningtvätt ska stoppas.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka skatteflykt»Global överenskommelse om ökad beskattning av företag.« (partiprogram ↗)
- skydd mot oskäliga villkor»Förhindrande av priskarteller och oskälig prissättning.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver banker och finansiella aktörer som tar ansvar för långsiktighet och stabilitet, och vill styra finanssektorn genom tydlig reglering och rättvisa skatter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver banker och finansiella aktörer som tar ansvar för långsiktighet och stabilitet, och vill styra finanssektorn genom tydlig reglering och rättvisa skatter. Den pekar särskilt ut att skatteplanering låter förmögna undvika skatt. Skärpta krav på banker som medverkar till skatteflykt och ett starkare konsumentskydd mot bedrägerier ligger i linje med detta, liksom statens ansvar att motverka att finansmarknadens brister går ut över vanliga hushåll.
- ansvarstagande bankeravgörande»Vi behöver banker och finansiella aktörer som tar ansvar för långsiktighet och« (partiprogram ↗)
- tydlig reglering av finanssektorn»Genom tydlig reglering, rättvisa skatter och en ansvarsfull fördelningspolitik« (partiprogram ↗)
- mot skatteflykt»Storföretag och förmögna personer kan med hjälp av skatteplanering ofta undvika att« (partiprogram ↗)
- staten skyddar hushållen»Staten har ett ansvar att motverka en sådan utveckling.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att fler brott som drabbar folk i deras vardag klaras upp och att brottsofferperspektivet stärks så att den som utsatts får upprättelse och bättre stöd.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att fler brott som drabbar folk i deras vardag klaras upp och att brottsofferperspektivet stärks så att den som utsatts får upprättelse och bättre stöd. Bedrägerier via bank-id och betaltjänster är just sådana vardagsbrott, och att flytta ansvaret för obehöriga uttag från konsumenten är en form av upprättelse. Planen vill också strypa den kriminella ekonomins inkomster.
- stärkt brottsofferperspektivavgörande»Brottsofferperspektivet måste stärkas. Den som utsatts för brott ska få upprättelse och bättre stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
- vardagsbrott ska klaras upp»Tryggheten ska förbättras i hela landet och fler brott som drabbar folk i deras vardag ska klaras upp.« (valmanifest 2022 ↗)
- strypa kriminella inkomster»Dessutom bör en utredning om gängens inkomster och hur dessa kan strypas genomföras.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättssamhälle även digitalt»Samtidigt måste rättssamhället finnas även i den digitala sfären.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att den enskildes inflytande över vardagens avtal stärks genom förbättrad konsument- och avtalslagstiftning och att konsumentlagarna är starka.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att den enskildes inflytande över vardagens avtal stärks genom förbättrad konsument- och avtalslagstiftning och att konsumentlagarna är starka. Att konsumenten inte ska bära ansvaret för obehöriga uttag och att säkerhetskraven på e-legitimation skärps följer av det åtagandet. Planen vill dessutom att brottsoffer hålls skadeslösa utan att själva behöva driva in ersättningen.
- stärkt konsumentskyddavgörande»Den enskildes inflytande över de avtal som ingås i vardagen behöver stärkas genom förbättrad« (partiprogram ↗)
- starka konsumentlagar»Därför behövs en stark konkurrenslagstiftning och konsumentlagar« (partiprogram ↗)
- brottsoffer ska hållas skadeslösa»Brottsoffer ska snabbt få det skadestånd som utdömts i domstol utan att behöva kräva ut det« (partiprogram ↗)
- bekämpa gränsöverskridande brott»Gränsöverskridande brottslighet måste mötas med en gränsöverskridande polis.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger marknadsekonomin på aktiva och välinformerade konsumenter och effektiva rättsliga spelregler, vilket bär kravet på skärpta säkerhetskrav på e-legitimationstjänster och ett starkare konsumentskydd mot bedrägerier.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger marknadsekonomin på aktiva och välinformerade konsumenter och effektiva rättsliga spelregler, vilket bär kravet på skärpta säkerhetskrav på e-legitimationstjänster och ett starkare konsumentskydd mot bedrägerier. Den slår också fast att alla brott effektivt ska beivras och att samhället ska ställa sig på brottsoffrets sida, vilket talar mot att den bedragne konsumenten själv bär ansvaret för obehöriga uttag. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planen.
- effektiva rättsliga spelregleravgörande»En fungerande marknadsekonomi kräver aktiva och välinformerade konsumenter samt« (partiprogram ↗)
- brottsoffrets sida»Samhället ska ställa sig på brottsoffrets sida.« (partiprogram ↗)
- stark konsumentställning»En väl utbyggd konsumentinformation är nödvändig.« (partiprogram ↗)
- alla brott ska beivras»Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens svar på bedrägerier är rättsväsendet: mer pengar till att utreda bedrägeribrott och skärpta straff, inte nya pålagor på banker och omfördelat betalningsansvar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens svar på bedrägerier är rättsväsendet: mer pengar till att utreda bedrägeribrott och skärpta straff, inte nya pålagor på banker och omfördelat betalningsansvar. Planen lovar dessutom kraftigt minskat regelkrångel och att EU-regler som huvudregel genomförs på miniminivå, vilket talar emot skärpta särsvenska krav. Brottsofferperspektivet ger dock visst stöd åt kravet på konsumentskydd.
- bedrägerier bekämpas via rättsväsendetavgörande»Satsa mer pengar på att utreda bedrägeribrott och annan brottslighet mot äldre« (valmanifest 2022 ↗)
- EU-regler på miniminivå»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut – som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- brottsofferperspektiv»Brottsoffrens perspektiv är viktigt i kriminalpolitiken.« (partiprogram ↗)
flags: citat_migrerat
Motförslaget vill flytta ansvaret för obehöriga uttag från konsumenten till bankerna och skärpa säkerhetskraven på e-legitimation.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill flytta ansvaret för obehöriga uttag från konsumenten till bankerna och skärpa säkerhetskraven på e-legitimation. Planens bärande princip är att politiken ska utformas utifrån brottsoffrets bästa och att brottsoffrets ställning ska stärkas, vilket talar för att den drabbade inte ska bära förlusten. Planen kräver också att fusk och korruptionsdrivande system motverkas och värnar kontanterna som alternativ i ett sårbart betalsystem.
- brottsofferperspektiv förstavgörande»Utformningen av politiken måste ske utifrån brottsoffrets bästa, inte gärningsmannen.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt brottsofferställning»Stärka brottsoffrets ställning och öka stödet till brottsoffer« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka fusk och korruption»Både fusk och sådana system som tenderar att locka till fusk och korruption ska motverkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- robust betalningssystem»Försvara kontanternas ställning som betalmedel i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:FiU22)
- Betänkandets fulltext (HD01FiU22)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1020 — Förbud mot spårbara och programmerbara statliga betalningsmedel samt stärkt rätt till kontanter av Elsa Widding (-)
- Motion 2025/26:1163 — Införande av ett nationellt förmögenhetsregister av Adrian Magnusson (S)
- Motion 2025/26:1208 — Utökat ansvar för banker vid bedrägerier av Adrian Magnusson (S)
- Motion 2025/26:1239 — Förutsättningar för ökat bostadsbyggande av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1289 — Sänkta amorteringskrav på bostadslån av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1290 — Kontanter som betalmedel av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1295 — Rätten att kunna betala sina fakturor via giro av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:1362 — Stärkt rätt till banktjänster och motverkad finansiell exkludering av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2025/26:1494 — Förenklande av processen att byta bank av Eric Westroth (SD)
- Motion 2025/26:1499 — Möjlighet för barn- och ungdomsrörelsen att få tillgång till och inneha bankkonton av Adrian Magnusson (S)
- Motion 2025/26:1604 — Trygg och tillgänglig kontantförsörjning i hela Sverige av Malin Danielsson (L)
- Motion 2025/26:177 — Skatteflykt av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2153 — Anhöriga till person i politiskt utsatt ställning av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2187 — Säkra kontanter som betalningsmedel av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2322 — Bankkonto för barn och ungdomar av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2324 — Förenklingar för PEP av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2325 — Tillgång till eget bankkonto av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2406 — Frysta ryska tillgångar till Ukraina av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:2436 — Betaltjänster och kontanthantering av Saila Quicklund (M)
- Motion 2025/26:2441 — Statligt ägande av Oliver Rosengren och Gustaf Göthberg (båda M)
Källa: Sveriges riksdag