2025-05-072024/25:KU28 · p.21KUKonstitution

Älvdalskans ställning

Älvdalskans ställning som minoritets- eller landsdelsspråk

Vad som står på spel: Älvdalskan talas av uppemot 3 000 personer och bär ovanligt gamla drag av fornnordiskan, och ett erkännande skulle kunna ge språket ett starkare skydd och stöd för att bevaras för kommande generationer.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen ska tillkännage för regeringen att älvdalskans ställning ska utredas med sikte på att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk, eller om älvdalskan även fortsatt ska betraktas som en dialekt utan särskild utredning av statusen.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet anser att riksdagen inte bör ta något initiativ till att utreda älvdalskans ställning, men understryker samtidigt att älvdalskan har stort värde som en del av kulturarvet och ser positivt på de statliga och kommunala åtgärder som redan vidtas för att bevara den.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 29 (S, V, C, MP)

Reservanterna vill att regeringen får i uppdrag att utreda älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk, med hänvisning till att älvdalskan bär unika, ålderdomliga drag, talas av uppemot 3 000 personer och att lokala företrädare och experter länge påtalat att den bör erkännas som ett eget språk.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 29 från S, V, C, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/21/0/3följer planensäkerhet: lågberörs ej
Segen reservationNejNej 0/93/0/13följer planensäkerhet: lågberörs ej
MPegen reservationNejNej 1/15/0/2följer planensäkerhet: låghärlett
Cegen reservationNejNej 0/21/0/3följer planensäkerhet: lågberörs ej
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: lågberörs ej
SDNejJa 63/0/0/9avviker från planensäkerhet: medelhärlett

Avvek från partilinjen

MPCamilla Hansén (MP, Örebro län)Ja — partilinjen: Nej

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1071 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkandena 1-3, 2024/25:1421 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 11, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 11, 2024/25:2372 av Malin Höglund (M), 2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 33 och 2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 23.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenberörs ej

Planen behandlar inte älvdalskan, men ger Sverige en särskild uppgift att stärka rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sett i ljuset av statens historiska behandling av minoriteter.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen behandlar inte älvdalskan, men ger Sverige en särskild uppgift att stärka rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sett i ljuset av statens historiska behandling av minoriteter. Att utreda älvdalskans status och möjligheten att erkänna den ligger i linje med den principen. Slutsatsen är härledd, eftersom planen inte tar ställning till vilka språk som ska erkännas.

  • språk och kulturarv som rättighetavgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
  • särskilt ansvar för språkliga rättigheter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
  • kulturarvets värde»Vi människor formar vilka vi är genom kultur.« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Dokumenten behandlar inte älvdalskan. Närmast liggande princip är partiprogrammets åtagande att hävda och stödja minoriteters möjligheter att behålla…

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Dokumenten behandlar inte älvdalskan. Närmast liggande princip är partiprogrammets åtagande att hävda och stödja minoriteters möjligheter att behålla och utveckla eget språk och kultur samt att kulturlivet ska spegla den kulturella mångfalden. Utifrån den talar planen svagt för att älvdalskans status utreds.

  • stöd till minoritetsspråkavgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
  • kulturell mångfald»Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens« (partiprogram ↗)
  • levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen slår fast att kulturarvet är vårt gemensamma arv och ska vårdas för framtiden, och att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att kulturarvet är vårt gemensamma arv och ska vårdas för framtiden, och att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur. Den kräver också att språkens särskilda ställning respekteras och stärks. Att utreda älvdalskans status följer av dessa principer, även om språket inte nämns i planen.

  • kulturarvet ska vårdasavgörande»Kulturarvet är vårt gemensamma arv.« (partiprogram ↗)
  • rätt till egen kultur och identitet»Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt« (partiprogram ↗)
  • språkens särskilda ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget« (partiprogram ↗)
  • stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
CCenterpartietNejNejföljer planenberörs ej

Planen vill stärka minoritetsspråkens ställning, och en utredning av älvdalskans status är ett steg i den riktningen.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill stärka minoritetsspråkens ställning, och en utredning av älvdalskans status är ett steg i den riktningen. Partiet betonar också kulturens och kulturarvets betydelse i hela landet och att människor lokalt ska få bestämma mer själva, vilket talar för att ta lokala företrädares begäran på allvar. Eftersom dokumenten inte nämner älvdalskan är slutsatsen härledd och osäker.

  • stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
  • kultur och kulturarv i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lokalt självbestämmande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planen tar inte ställning till älvdalskan.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen tar inte ställning till älvdalskan. Den närmast liggande principen är att kulturarvet, uttryckligen inklusive dialekter, ska hållas tillgängligt för kommande generationer och att det offentliga ska understödja ett språk- och kulturutbud med minoritetsspråksprofil. En utredning av älvdalskans status ligger i linje med detta åtagande.

  • dialekter som kulturarvavgörande»Kulturarvet – vårt gemensamma minne i form av historiska lämningar, kulturlandskap, arkiv, traditioner, dialekter och annat – utvecklas ständigt genom att samtiden ger sitt bidrag.« (partiprogram ↗)
  • kulturarv för kommande generationer»Det kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas tillgängligt för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
  • stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen gör förvaltarskapet om det kulturella arvet till en central uppgift och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning, samtidigt som stöd till gruppers egna insatser att bevara sin kultur beskrivs som en offentlig uppgift.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen gör förvaltarskapet om det kulturella arvet till en central uppgift och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning, samtidigt som stöd till gruppers egna insatser att bevara sin kultur beskrivs som en offentlig uppgift. Att utreda älvdalskans status och möjligheten till erkännande ligger i linje med detta. Planen nämner inte älvdalskan, och de nationella minoritetsspråken räknas upp som en bestämd krets, varför säkerheten är låg.

  • förvaltarskap om kulturarvetavgörande»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv« (partiprogram ↗)
  • minoritetsspråkens ställning»stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
  • stöd till egna kulturinsatser»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
  • bestämda nationella minoriteter»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare,« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen säger inget om älvdalskan eller om landsdelsspråk.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen säger inget om älvdalskan eller om landsdelsspråk. Den princip som ligger närmast är att politiken måste prioritera och välja bort och att nya åtaganden ska finansieras inom hårda prioriteringar. Planen värdesätter den kulturella kontinuitet Sverige representerar, men det räcker inte som stöd för att utreda ett formellt språkerkännande.

  • prioritera och välja bortavgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
  • nya åtaganden måste finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
  • värnad kulturell kontinuitet»Moderaterna värdesätter den kontinuitet som Sverige« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen tillmäter det stor betydelse att lokala och regionala identiteter med djup historisk förankring bevaras och slår fast att kulturarvet har ett egenvärde och att stödet till dess bevarande ska öka.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen tillmäter det stor betydelse att lokala och regionala identiteter med djup historisk förankring bevaras och slår fast att kulturarvet har ett egenvärde och att stödet till dess bevarande ska öka. Älvdalskan är just en sådan språklig del av det lokala kulturarvet. Att utreda dess status följer därför av planens linje att värna, vårda och visa svensk kultur.

  • bevara lokala identiteteravgörande»Att lokala och regionala identiteter med en djup historisk förankring bevaras även i framtiden är av stor betydelse för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
  • kulturarvets egenvärde»Kulturarvet har ett egenvärde« (partiprogram ↗)
  • ökat stöd till kulturarvet»Parallellt med detta skall stödet till bevarandet och levandegörandet av det svenska kulturarvet öka.« (partiprogram ↗)
  • värna svensk kultur»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag