2025-05-072024/25:KU28 · p.21KUKonstitution
Älvdalskans ställning
Älvdalskans ställning som minoritets- eller landsdelsspråk
Vad som står på spel: Älvdalskan talas av uppemot 3 000 personer och bär ovanligt gamla drag av fornnordiskan, och ett erkännande skulle kunna ge språket ett starkare skydd och stöd för att bevaras för kommande generationer.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska tillkännage för regeringen att älvdalskans ställning ska utredas med sikte på att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk, eller om älvdalskan även fortsatt ska betraktas som en dialekt utan särskild utredning av statusen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att riksdagen inte bör ta något initiativ till att utreda älvdalskans ställning, men understryker samtidigt att älvdalskan har stort värde som en del av kulturarvet och ser positivt på de statliga och kommunala åtgärder som redan vidtas för att bevara den.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 29 (S, V, C, MP)
Reservanterna vill att regeringen får i uppdrag att utreda älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk, med hänvisning till att älvdalskan bär unika, ålderdomliga drag, talas av uppemot 3 000 personer och att lokala företrädare och experter länge påtalat att den bör erkännas som ett eget språk.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 29 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 1/15/0/2 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| MPCamilla Hansén (MP, Örebro län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1071 av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD) yrkandena 1-3, 2024/25:1421 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 11, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 11, 2024/25:2372 av Malin Höglund (M), 2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 33 och 2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 23.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige ratificerar Internationella arbetsorganisationens konvention nr 169 om ursprungsfolk. (S, V, C, MP) — Reservation 29
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen behandlar inte älvdalskan, men ger Sverige en särskild uppgift att stärka rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sett i ljuset av statens historiska behandling av minoriteter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen behandlar inte älvdalskan, men ger Sverige en särskild uppgift att stärka rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sett i ljuset av statens historiska behandling av minoriteter. Att utreda älvdalskans status och möjligheten att erkänna den ligger i linje med den principen. Slutsatsen är härledd, eftersom planen inte tar ställning till vilka språk som ska erkännas.
- språk och kulturarv som rättighetavgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- särskilt ansvar för språkliga rättigheter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- kulturarvets värde»Vi människor formar vilka vi är genom kultur.« (partiprogram ↗)
Dokumenten behandlar inte älvdalskan. Närmast liggande princip är partiprogrammets åtagande att hävda och stödja minoriteters möjligheter att behålla…
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Dokumenten behandlar inte älvdalskan. Närmast liggande princip är partiprogrammets åtagande att hävda och stödja minoriteters möjligheter att behålla och utveckla eget språk och kultur samt att kulturlivet ska spegla den kulturella mångfalden. Utifrån den talar planen svagt för att älvdalskans status utreds.
- stöd till minoritetsspråkavgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
- kulturell mångfald»Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens« (partiprogram ↗)
- levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att kulturarvet är vårt gemensamma arv och ska vårdas för framtiden, och att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att kulturarvet är vårt gemensamma arv och ska vårdas för framtiden, och att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur. Den kräver också att språkens särskilda ställning respekteras och stärks. Att utreda älvdalskans status följer av dessa principer, även om språket inte nämns i planen.
- kulturarvet ska vårdasavgörande»Kulturarvet är vårt gemensamma arv.« (partiprogram ↗)
- rätt till egen kultur och identitet»Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt« (partiprogram ↗)
- språkens särskilda ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill stärka minoritetsspråkens ställning, och en utredning av älvdalskans status är ett steg i den riktningen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill stärka minoritetsspråkens ställning, och en utredning av älvdalskans status är ett steg i den riktningen. Partiet betonar också kulturens och kulturarvets betydelse i hela landet och att människor lokalt ska få bestämma mer själva, vilket talar för att ta lokala företrädares begäran på allvar. Eftersom dokumenten inte nämner älvdalskan är slutsatsen härledd och osäker.
- stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- kultur och kulturarv i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokalt självbestämmande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte ställning till älvdalskan.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen tar inte ställning till älvdalskan. Den närmast liggande principen är att kulturarvet, uttryckligen inklusive dialekter, ska hållas tillgängligt för kommande generationer och att det offentliga ska understödja ett språk- och kulturutbud med minoritetsspråksprofil. En utredning av älvdalskans status ligger i linje med detta åtagande.
- dialekter som kulturarvavgörande»Kulturarvet – vårt gemensamma minne i form av historiska lämningar, kulturlandskap, arkiv, traditioner, dialekter och annat – utvecklas ständigt genom att samtiden ger sitt bidrag.« (partiprogram ↗)
- kulturarv för kommande generationer»Det kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas tillgängligt för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör förvaltarskapet om det kulturella arvet till en central uppgift och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning, samtidigt som stöd till gruppers egna insatser att bevara sin kultur beskrivs som en offentlig uppgift.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen gör förvaltarskapet om det kulturella arvet till en central uppgift och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning, samtidigt som stöd till gruppers egna insatser att bevara sin kultur beskrivs som en offentlig uppgift. Att utreda älvdalskans status och möjligheten till erkännande ligger i linje med detta. Planen nämner inte älvdalskan, och de nationella minoritetsspråken räknas upp som en bestämd krets, varför säkerheten är låg.
- förvaltarskap om kulturarvetavgörande»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv« (partiprogram ↗)
- minoritetsspråkens ställning»stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
- stöd till egna kulturinsatser»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
- bestämda nationella minoriteter»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare,« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om älvdalskan eller om landsdelsspråk.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om älvdalskan eller om landsdelsspråk. Den princip som ligger närmast är att politiken måste prioritera och välja bort och att nya åtaganden ska finansieras inom hårda prioriteringar. Planen värdesätter den kulturella kontinuitet Sverige representerar, men det räcker inte som stöd för att utreda ett formellt språkerkännande.
- prioritera och välja bortavgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
- nya åtaganden måste finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
- värnad kulturell kontinuitet»Moderaterna värdesätter den kontinuitet som Sverige« (partiprogram ↗)
Planen tillmäter det stor betydelse att lokala och regionala identiteter med djup historisk förankring bevaras och slår fast att kulturarvet har ett egenvärde och att stödet till dess bevarande ska öka.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tillmäter det stor betydelse att lokala och regionala identiteter med djup historisk förankring bevaras och slår fast att kulturarvet har ett egenvärde och att stödet till dess bevarande ska öka. Älvdalskan är just en sådan språklig del av det lokala kulturarvet. Att utreda dess status följer därför av planens linje att värna, vårda och visa svensk kultur.
- bevara lokala identiteteravgörande»Att lokala och regionala identiteter med en djup historisk förankring bevaras även i framtiden är av stor betydelse för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
- kulturarvets egenvärde»Kulturarvet har ett egenvärde« (partiprogram ↗)
- ökat stöd till kulturarvet»Parallellt med detta skall stödet till bevarandet och levandegörandet av det svenska kulturarvet öka.« (partiprogram ↗)
- värna svensk kultur»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:KU28)
- Betänkandets fulltext (HC01KU28)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1071 — Utredning om älvdalskans status som språk för ett framtida erkännande som landsdelsspråk av Gudrun Brunegård och Mathias Bengtsson (båda KD)
- Motion 2024/25:1288 — Teckenspråk av Carita Boulwén (SD)
- Motion 2024/25:1321 — Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1421 — Nationella minoriteter och urfolk i Sverige av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:171 — Tornedalingar som urfolk av Cecilia Engström och Magnus Oscarsson (båda KD)
- Motion 2024/25:1745 — Politik för minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1746 — Politik för romer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1747 — Politik för sverigefinländarna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1754 — Politik för samer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1932 — Språk och litteratur av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1935 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2372 — Älvdalska - ett eget språk av Malin Höglund (M)
- Motion 2024/25:2643 — En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3040 — Judiskt liv i Sverige av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3110 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Lawen Redar m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3159 — Konstitution och demokrati av Malin Björk m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3193 — Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2024/25:61 — Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Källa: Sveriges riksdag