2026-06-032025/26:UbU24 · p.7UbUUtbildning

Genomförande av stödundervisning

Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket tid och uppmärksamhet varje elev kan få av läraren i praktiken, och därmed om stödundervisningen fungerar som avsett för elever med olika förutsättningar. Det berör också lärarnas arbetsmiljö och om klasstorlekar ska kunna öka fritt av kommunal besparing eller vinstintresse hos friskolor.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om stödundervisningsreformen ska genomföras utan någon nationell reglering av klass- och gruppstorlekar, eller om regeringen i stället bör utreda en sådan reglering för att stödundervisningen ska få avsedd effekt.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar regeringens uppfattning att förslagen om stödundervisning stärker kvaliteten i undervisningen, bland annat genom att stödet begränsas i tid och följs upp och genom att standardiserade tester genomförs i fler stadier, vilket gör att elever med behov av stöd identifieras tidigare. Utskottet ser också att möjligheten att organisera undervisningen i mindre sammanhang kan öka tillgängligheten, utan att det innebär att klass- och gruppstorlekar behöver regleras särskilt.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 12 (V)

Reservationen (V) vill att regeringen går vidare med ett tidigare utredningsförslag om att reglera klass- och gruppindelningen inom skolväsendet nationellt. Skälet är att läraren behöver rimlig tid för varje elev för att stödundervisningen ska få avsedd effekt, samtidigt som klasstorlekar på många håll i stället ökar för att kommuner ska spara pengar och friskolor ta ut vinst, vilket också påverkar arbetsmiljön för elever och lärare.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 12 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/21/0/0följer planensäkerhet: höghärlett
SNejJa 106/0/0/0avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MPNejJa 18/0/0/0avviker från planensäkerhet: medelhärlett
CJaAvstår 0/0/23/1avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 16/0/0/0följer planensäkerhet: låghärlett
KDJaJa 19/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 66/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
SDNejJa 70/0/0/0avviker från planensäkerhet: låghärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3994 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4035 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen. Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov. Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen vill se fler lärare och mer resurser till skolan så att den kan möta barn utifrån deras olikheter, vilket är precis den motivering motförslaget ger för att reglera klass- och gruppstorlekar.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill se fler lärare och mer resurser till skolan så att den kan möta barn utifrån deras olikheter, vilket är precis den motivering motförslaget ger för att reglera klass- och gruppstorlekar. Planen slår också fast att skattemedel inte ska bli vinster hos privata skolbolag, vilket möter motförslagets invändning mot att klasserna växer för att spara pengar eller ta ut vinst. Utskottets skäl om mindre sammanhang utan särskild reglering träffas därför direkt av planens resurskrav.

  • mer resurser till skolanavgörande»Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler lärare per elev»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • resurser till eleverna, inte vinster»Istället för pengar i fickan på de privata skolbolagen kan vi satsa på att alla barn ska få en bra utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att resurserna stannar i skolan genom ett stopp för marknadsskolan och att inga vinster tas ut på skolverksamhet, vilket är just motförslagets invändning mot att klasserna växer för att spara pengar eller ta ut vinst.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att resurserna stannar i skolan genom ett stopp för marknadsskolan och att inga vinster tas ut på skolverksamhet, vilket är just motförslagets invändning mot att klasserna växer för att spara pengar eller ta ut vinst. Planen vill dessutom ha ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet. Nationell reglering av klass- och gruppindelning ligger därmed i linje med planen.

  • statlig styrning av skolanavgörande»Ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet.« (partiprogram ↗)
  • resurserna stannar i skolan»För det krävs mer resurser och att resurserna stannar i skolan genom ett stopp för marknadsskolan.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ingen vinst i skolan»Ingen vinst på skolverksamhet.« (partiprogram ↗)
  • tid för varje elev»Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen vill satsa på mindre barngrupper och mer personal och slår fast att staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering, samtidigt som vinstjakten i skolan ska stoppas.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill satsa på mindre barngrupper och mer personal och slår fast att staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering, samtidigt som vinstjakten i skolan ska stoppas. Motförslaget vill reglera klass- och gruppstorlekar nationellt just för att lärare ska få rimlig tid per elev och för att storlekarna inte ska öka för att spara pengar eller ta ut vinst. Det ligger i linje med planen, som dock inte kräver nationell reglering.

  • mindre barngrupperavgörande»satsa på mindre barngrupper och mer personal i förskolan.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stopp för vinstjakt i skolan»sätta stopp för vinstjakten i skolan« (valmanifest 2022 ↗)
  • statligt finansieringsansvar»Staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering för att säkra att alla barn får de bästa möjligheterna till lärande och utveckling.« (partiprogram ↗)
  • tid att se varje elev»Vi vill se en tillitsstyrd skola där lärare, rektorer och elevhälsa ges förtroende och tid att göra sitt jobb och se varje elev.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Planen bygger på decentralisering: människor ska bestämma mer själva och besluten fattas nära dem som berörs, och lagstiftning om skolan ska erbjuda stor frihet att lösa uppgiften lokalt.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen bygger på decentralisering: människor ska bestämma mer själva och besluten fattas nära dem som berörs, och lagstiftning om skolan ska erbjuda stor frihet att lösa uppgiften lokalt. En nationell reglering av klass- och gruppstorlekar går rakt emot det. Planens svar på undervisningskvaliteten är i stället strikta kvalitetskrav och bättre stöd och fortbildning för lärare.

  • beslut nära dem som berörsavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lokal frihet i skolan»Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet« (partiprogram ↗)
  • kvalitetskrav framför detaljreglering»Styrningen av skolan ska kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stöd till lärare framför reglering»Det vill vi åstadkomma med bättre stöd och fortbildning för lärare och rektorer, och rätt stöd till alla elever.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen efterlyser ökade möjligheter till undervisning i mindre grupper och fler särskilda undervisningsgrupper, men formulerar detta som möjligheter för skolan snarare än som en nationell reglering av klass- och gruppstorlekar.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen efterlyser ökade möjligheter till undervisning i mindre grupper och fler särskilda undervisningsgrupper, men formulerar detta som möjligheter för skolan snarare än som en nationell reglering av klass- och gruppstorlekar. Planens svar på stödbehov är fler speciallärare och tidiga, vetenskapligt grundade insatser. Till detta kommer en uttalad skepsis mot ökade offentliga maktanspråk, varför motförslagets krav på nationell reglering inte får stöd.

  • möjligheter till mindre grupperavgörande»Det behövs ökade möjligheter att gå i mindre grupper, så att elever med större behov av stöd kan få det och elever i behov av mer avancerade uppgifter kan få det.« (partiprogram ↗)
  • särskilda undervisningsgrupper»Därför vill vi se fler särskilda undervisningsgrupper utanför det vanliga klassrummet, för att elever som annars stökar och stör ska få bättre chanser.« (valmanifest 2022 ↗)
  • tidigt och evidensbaserat stöd»Stödinsatser sättas in tidigt och vara vetenskapligt grundade.« (partiprogram ↗)
  • skepsis mot detaljstyrning»I det liberala samhället är vaksamhet på hur den offentliga makten utövas, och en sund skepsis mot ökade offentliga maktanspråk, därför en självklarhet.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen ger skolorna ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen och bygger på subsidiaritetsprincipen, att det en lägre nivå klarar av ska den också få sköta.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen ger skolorna ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen och bygger på subsidiaritetsprincipen, att det en lägre nivå klarar av ska den också få sköta. En nationell reglering av klass- och gruppindelning flyttar beslutet uppåt utan att bevisbördan för bättre ändamålsenlighet är uppfylld. Planens krav på att gruppstorlekar ska rymma varje barns behov kvalificerar men gäller förskolan och är inget krav på nationell reglering.

  • skolans frihetavgörande»ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen« (partiprogram ↗)
  • subsidiaritetsprincipen»Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan sköta ska den också få sköta.« (partiprogram ↗)
  • kommunal självstyrelse»Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse.« (partiprogram ↗)
  • rimliga gruppstorlekar»Gruppstorlekarna får inte vara större än att varje barn kan få sina behov tillgodosedda.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill att beslut fattas på lägsta effektiva nivå och att staten framför allt fastställer och följer upp kunskapskrav, inte detaljreglerar hur undervisningen organiseras.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill att beslut fattas på lägsta effektiva nivå och att staten framför allt fastställer och följer upp kunskapskrav, inte detaljreglerar hur undervisningen organiseras. Motförslaget kräver tvärtom nationell reglering av klass- och gruppstorlekar. Planens svar på svaga resultat är tidiga insatser som lovskola och läxhjälp, inte centralt bestämda gruppstorlekar.

  • beslut på lägsta effektiva nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
  • staten sätter krav, inte organisation»Staten har en avgörande uppgift att först och främst fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.« (partiprogram ↗)
  • tidiga insatser avgörande»Forskning pekar på att tidiga insatser är avgörande för att höja kunskapsresultaten.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stöd genom lovskola»Införa en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola från lågstadiet. Elever som ligger efter i skolan ska vara skyldiga att delta i lovskolan« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver en maxgräns för antalet barn per vuxen och att lokaler utformas för rätt antal barn, och slår i partiprogrammet fast att barngrupperna ska vara så små som möjligt.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver en maxgräns för antalet barn per vuxen och att lokaler utformas för rätt antal barn, och slår i partiprogrammet fast att barngrupperna ska vara så små som möjligt. Motförslagets krav på nationell reglering av klass- och gruppindelning bygger på samma princip: läraren behöver rimlig tid för varje elev. Planens uttalade åtagande gäller dock barnomsorgen, varför slutsatsen för skolväsendet är härledd.

  • maxgräns per vuxenavgörande»Upprätta en maxgräns för antalet barn per vuxen« (valmanifest 2022 ↗)
  • små barngrupper»Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna skall vara så små som« (partiprogram ↗)
  • studiero och individuell hjälp»En arbetsmiljö som ger utrymme för studiero, arbetsglädje och individuell hjälp till elever ska prioriteras.« (valmanifest 2022 ↗)
  • rätt antal barn per lokal»Det är även av stor vikt att lokaler och utemiljöer är utformade för rätt antal barn.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag