2026-02-042025/26:AU8 · p.2AUArbetsmarknad
Etableringsinsatserna
Krav och stöd i etableringen för nyanlända
Vad som står på spel: Hur etableringsinsatserna utformas påverkar hur snabbt nyanlända kommer i arbete och blir självförsörjande, och vilka krav och vilket ekonomiskt eget ansvar som ställs på dem under den första tiden i Sverige.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om nyanlända i högre grad ska finansiera sin egen etablering genom ett nytt etableringslån, i linje med studielån, eller om nuvarande kombination av krav och stöd - bland annat arbetsmarknadsutbildning, praktik och en aviserad kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner - är tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Skälet är att det enligt utskottet är självklart att alla som kan arbeta ska göra det, och att de som riskerar långvarigt bidragsberoende ska mötas av både stöd och tydliga krav; utskottet välkomnar satsningen på att stärka Arbetsförmedlingens arbete med sökaktivitet, matchning och kontroll och bedömer att detta tillsammans med redan aviserade åtgärder räcker, utan ett nytt etableringslån.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (C)
Reservationen (C) vill att regeringen utreder möjligheterna till etableringslån, så att nyanlända i högre grad bidrar till den långsiktiga finansieringen av sin egen försörjning - på samma sätt som studenter försörjer sig med studielån. Skälet är att en sådan lösning i verklig mening skulle återupprätta arbetslinjen; reservanten noterar den aviserade kvalificeringen till vissa socialförsäkringsförmåner som ett steg i rätt riktning men beklagar att utskottet inte går längre.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Avstår 0/0/19/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Ja | Avstår 0/0/91/15 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Ja 11/0/1/6 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 58/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| MPUlf Holm (MP, Skåne läns södra) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:119 av Jamal El-Haj (-), 2025/26:130 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1 och 3, 2025/26:1025 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1-3, 5 och 6, 2025/26:1032 av Jamal El-Haj (-) yrkande 4, 2025/26:1211 av Eva Lindh m.fl. (S), 2025/26:1485 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1-3, 2025/26:1533 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 5-7, 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 20, 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen tar större hänsyn till individuella kriterier såsom tidigare arbetslivserfarenhet när beslut fattas om vilken kommun en nyanländ ska bosätta sig i. (C) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att skuldsättning försvagar människors självständighet och förhandlingsstyrka, vilket är precis vad ett etableringslån skulle göra.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att skuldsättning försvagar människors självständighet och förhandlingsstyrka, vilket är precis vad ett etableringslån skulle göra. Valplattformen vänder sig uttryckligen mot att välfärden begränsas för dem som inte är födda i Sverige och kallar det ett cyniskt utnyttjande som pressar ned allas villkor. Planens linje är en generell välfärd med hög lägstanivå, inte lånefinansierad försörjning för vissa grupper.
- skuldsättning försvagar människoravgörande»Skuldsättning försvagar många människors självständighet och« (partiprogram ↗)
- mot begränsad välfärd för invandrade»När högerpartier förespråkar låglönejobb och begränsad välfärd för de av oss som inte är födda i Sverige bygger det på ett cyniskt utnyttjande av människor« (valmanifest 2022 ↗)
- generell välfärd»Genom en generell välfärd där lägsta nivån är hög knyter« (partiprogram ↗)
- lika rätt till trygghet»Barn, sjuka och arbetslösa måste självklart ha samma rätt som arbetande människor att ha goda liv.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger etableringen på insatser, krav på aktivitet och ett robust socialt skyddsnät som ger stöd efter behov, inte på att den enskilde lånefinansierar sin egen försörjning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger etableringen på insatser, krav på aktivitet och ett robust socialt skyddsnät som ger stöd efter behov, inte på att den enskilde lånefinansierar sin egen försörjning. Ett etableringslån skulle skuldsätta nyanlända familjer och strider mot åtagandet att barn inte ska växa upp i fattigdom. Planens arbetslinje uttrycks i stället som att alla som kan jobba ska jobba och att etableringsinsatser stärks.
- robust socialt skyddsnätavgörande»Socialt skyddsnät under hela livet, med robusta socialförsäkringar och stöd till dem« (partiprogram ↗)
- ingen barnfattigdom»Ett samhälle där barn inte växer upp i fattigdom.« (partiprogram ↗)
- etablering genom insatser»Arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda.« (partiprogram ↗)
- arbetslinje med krav»Alla som kan jobba ska jobba och bidra för att bli en del av samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att alla har rätt till en grundläggande ekonomisk trygghet och att ersättningarna ska räcka till en värdig levnadsstandard.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att alla har rätt till en grundläggande ekonomisk trygghet och att ersättningarna ska räcka till en värdig levnadsstandard. Ett lånebaserat etableringssystem skulle i stället skuldsätta nyanlända för sin försörjning, vilket strider mot den principen och mot planens vilja att bygga ut etableringsprogrammet. Planen avvisar därför motförslagets krav.
- grundläggande ekonomisk trygghetavgörande»Alla har rätt till en grundläggande ekonomisk trygghet. Vår vision är att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på.« (partiprogram ↗)
- värdig levnadsstandard»Ersättningarna i trygghetssystemen ska vara tillräckligt höga för att säkerställa en värdig levnadsstandard.« (partiprogram ↗)
- utbyggd etablering»förlänga etableringsprogrammet för nyanlända till minst fyra år för att skapa bättre förutsättningar för etablering, så att fler kommer i arbete snabbare.« (valmanifest 2022 ↗)
- öppet mottagande»Människor som kommer till Sverige ska mötas med öppenhet, inkludering och samhällsintroduktion för att snabbt bli en del av samhällslivet.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår fast att nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen och att den som får uppehållstillstånd snabbt ska kunna försörja sig själv.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen och att den som får uppehållstillstånd snabbt ska kunna försörja sig själv. Planen vill dessutom att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete och att mer läggs på välfärdens kärna och mindre på bidrag. Att utreda ett etableringslån där den enskilde bidrar till sin egen försörjning ligger i linje med dessa åtaganden.
- kvalificering till trygghetssystemenavgörande»Nyanlända bör kvalificera sig in i trygghetssystemen.« (valmanifest 2022 ↗)
- lönsamt att gå från bidrag till arbete»Vi vill att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete, och att fler med kortare utbildning och erfarenhet ska ha möjlighet att få enkla jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- mindre på bidrag»Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinjen»Arbetslinjen måste värnas, och den som kan jobba ska inte leva på skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens huvudprincip för integrationen är att politiken ska vara generell och bygga på regler som tillämpas lika för alla, vilket talar mot ett särskilt lånebaserat försörjningssystem enbart för nyanlända.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens huvudprincip för integrationen är att politiken ska vara generell och bygga på regler som tillämpas lika för alla, vilket talar mot ett särskilt lånebaserat försörjningssystem enbart för nyanlända. Planens eget svar på samma problem är i stället en ny dagersättning med tydligt krav på motprestation samt en förstärkt jobbonus. Att alla har rätt till en grundläggande ekonomisk standard väger åt samma håll.
- generell integrationspolitikavgörande»Huvudprincipen för integrationspolitiken är att den ska vara generell. Den ska bygga på lagar och regler som tillämpas lika för alla.« (partiprogram ↗)
- dagersättning med motprestation»Vi vill införa en ny dagersättning för arbetsföra personer med ett tydligt krav på motprestation i form av anvisat arbete, språkutbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- grundläggande ekonomisk trygghet»Alla har rätt till en grundläggande ekonomisk standard.« (partiprogram ↗)
- försörjningsstöd som språngbräda»Försörjningsstödet ska vara en hjälp på vägen vidare, inte en återvändsgränd.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet kräver att skatte- och bidragssystemen utformas så att egen kraft uppmuntras och bidragsberoende motverkas, och att människors vilja och förmåga till egenförsörjning tas tillvara.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att skatte- och bidragssystemen utformas så att egen kraft uppmuntras och bidragsberoende motverkas, och att människors vilja och förmåga till egenförsörjning tas tillvara. Ett etableringslån flyttar en del av försörjningen från bidrag till eget ansvar och följer samma logik som planen redan accepterar för studerande, där kostnaden delas mellan den enskilde och det offentliga. Att utreda ett sådant lån stöds därför.
- motverka bidragsberoendeavgörande»Skatte- och bidragssystemen måste utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.« (partiprogram ↗)
- egenförsörjning tas tillvara»Människors vilja och förmåga till egenförsörjning ska tas tillvara.« (partiprogram ↗)
- socialpolitik mot egen försörjning»Målet för socialpolitiken är att stödja gemenskaperna och de enskilda människorna till egen försörjning och god omvårdnad.« (partiprogram ↗)
- delad försörjningskostnad»Kostnaderna för försörjningen under studietiden ska delas mellan den enskilde och det offentliga.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill genomföra en stor bidragsreform, införa bidragstak och låta nyanlända kvalificera sig till välfärden genom eget arbete.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill genomföra en stor bidragsreform, införa bidragstak och låta nyanlända kvalificera sig till välfärden genom eget arbete. Ett etableringslån som gör att den nyanlände själv bidrar till finansieringen av sin försörjning är samma princip förd ett steg längre och strider inte mot något åtagande i planen. Planens krav på att den som är ny i Sverige ska göra sig anställningsbar stöder att möjligheten åtminstone utreds.
- kvalificering till välfärdenavgörande»Införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i landet« (valmanifest 2022 ↗)
- stor bidragsreform»Genomföra en stor bidragsreform för att bryta utanförskapet« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragstak»Införa ett bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan bli högre än lönen från ett arbete« (valmanifest 2022 ↗)
- krav på nyanlända»Genom att ställa krav på den som är ny i Sverige att göra sig anställningsbar tydliggörs att här räknar vi med att alla blir en del av samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens bärande åtagande är att höja tröskeln för icke-medborgares tillgång till skattefinansierad välfärd och ge rättigheter först i takt med språkinlärning och arbete.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande är att höja tröskeln för icke-medborgares tillgång till skattefinansierad välfärd och ge rättigheter först i takt med språkinlärning och arbete. Ett etableringslån, där den nyanlände själv bidrar till finansieringen av sin försörjning, är just en sådan åtstramning av bidragsvägen. Planen vill också se över bidragssystemen som sociala attraktionsfaktorer och göra det svårare att exploatera välfärden. Därför stöder planen motförslagets krav på en utredning.
- höjd tröskel till välfärdenavgörande»Skärpa villkoren för medborgarskap och höja tröskeln för att ta del av skattefinansierad välfärd« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsa icke-medborgares välfärd»Sociala attraktionsfaktorer som exempelvis bidragssystem behöver ses över för att begränsa icke-medborgares rätt till välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
- kravbaserad integrationspolitik»Utforma en kravbaserad integrationspolitik som ger rättigheter till välfärden i takt med språkinlärning, arbete och slutligen medborgarskap« (valmanifest 2022 ↗)
- skydda välfärden mot exploatering»Göra det svårare att exploatera den svenska välfärden« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:AU8)
- Betänkandets fulltext (HD01AU8)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1019 — Humanitet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1023 — Sverige är ett mångkulturellt land av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1025 — En nyanserad bild av invandring av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1026 — Utpekande av vissa grupper av människor av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1032 — En långsiktigt hållbar invandringspolitik för tillväxt, välfärd och sammanhållning av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:119 — Praktikmöjligheter hos kommuner och myndigheter för arbetslösa bidragstagare av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1211 — Kontaktpersoner för nyanlända av Eva Lindh m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1282 — Lika för alla på bostadsmarknaden av Josefin Malmqvist (M)
- Motion 2025/26:1284 — Reformering av samhällsorienteringen av Josefin Malmqvist (M)
- Motion 2025/26:130 — Praktik på rätt nivå och snabbare validering för invandrade akademiker av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:131 — Kriminalisering av vissa aktiviteter som upprätthåller klanstrukturer av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:1485 — Integration och framtidsmöjligheter för syrier i Sverige av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1506 — Jämställt Sverige - mot mäns våld och ekonomisk ojämlikhet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1520 — Utvärdering och förtydligande av religionsfrihetens gränser för att motverka normkollisioner och värna det öppna samhället av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1533 — Förstärkande av samhällskontraktet - krav på arbete eller självförsörjning för bidrag av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1606 — En samlad kamp mot separatismen av Mauricio Rojas (L)
- Motion 2025/26:162 — Nationell integrationsplikt för invandrare av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2025/26:1712 — Förbud mot parallella rättssystem i Sverige av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2025/26:179 — Åtgärder mot institutioner som stärker eller främjar parallella samhällen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2025/26:1811 — Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i nyanländas samhällsorientering av Aida Birinxhiku (S)
Källa: Sveriges riksdag