Övriga frågor om lagstiftningens framtida utformning

Planen tar inte upp skyddsrum, men kräver ett robust totalförsvar med bred förmåga att möta olika kriser och att samhällsservicen ska fungera i hela landet, inte bara där behovet råkar bedömas störst. Att planera skyddsrumsbehovet tidigt i planprocessen med tydlig statlig styrning följer också av planens krav på genuin demokratisk förankring i samhällsplaneringen.

• bred krisförmågaavgörande»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.« (partiprogram ↗)
• demokratisk samhällsplanering»Planeringen behöver en genuin demokratisk förankring och utgå från människors kärlek till platsen man bor på.« (partiprogram ↗)
• skydd i hela landet»Välfärden måste vara till för alla och finnas överallt.« (valmanifest 2022 ↗)
• investeringar i beredskap»Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet slår fast att arbetet med att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta, och partiprogrammet kräver stark infrastruktur för stärkt beredskap. Motförslagets krav på fler skyddsrum i fler delar av landet, tidig planering i planprocessen och tydlig statlig styrning följer av dessa åtaganden, tillsammans med planens linje om större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.

• stärkt civilt försvaravgörande»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
• beredskapsinfrastruktur»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
• statlig styrning för likvärdighet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
• styrande nationell planering»Styrande nationell bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver ett stärkt civilt försvar och ökade anslag till krisberedskap så att samhället klarar olika typer av hot. Den slår också fast att riskhänsyn ska vara en självklar och integrerad del av samhällsplaneringen och att ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer ska tydliggöras. Motförslagets krav på fler skyddsrum i fler delar av landet, tidig planering före bygglovsskedet och tydlig statlig styrning ligger därför i linje med planen.

• stärkt civilt försvaravgörande»Därför måste det civila försvaret stärkas, så att både Sveriges och EU:s krisberedskap är rustade för att kunna möta olika typer av hot.« (partiprogram ↗)
• ökade anslag till krisberedskap»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• riskhänsyn tidigt i planeringen»Miljöpartiet vill att klimatanpassning ska vara en självklar och integrerad del av samhällsplaneringen.« (partiprogram ↗)
• tydlig statlig ansvarsfördelning»Vi vill tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer, och se till att viktiga klimatanpassningsåtgärder får stabil finansiering.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen är uttalad om att civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris ska rustas, och om att offentlig service ska vara nära och pålitlig i hela landet. Motförslagets krav på fler skyddsrum i fler delar av landet och på tidig planering av skyddsrumsbehov följer av dessa åtaganden. Planen kräver dessutom att statliga myndigheter samverkar när mark tas i anspråk, vilket talar för tydliga riktlinjer och täta kontakter mellan kommuner och myndigheter.

• rusta civilförsvaretavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig service i hela landet»Offentlig service ska vara nära och pålitlig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
• myndigheter ska samverka»Statliga myndigheter måste samverka och arbeta marksnålt när man tar ny mark i anspråk för väg, tåg, el, etc.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att det civila försvaret stärks i samma takt som det militära och att totalförsvaret stärks kraftigt, vilket talar för fler skyddsrum i fler delar av landet. Planen slår också fast att samhällsplanering behövs för att klara framtida risker och att statlig service ska säkras i hela landet, vilket stöder att skyddsrumsbehov beaktas tidigt i planprocessen med tydlig statlig styrning.

• stärkt civilt försvaravgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
• kraftigt stärkt totalförsvar»behöver Sveriges totalförsvar stärkas kraftigt.« (partiprogram ↗)
• planering för samhällsrisker»Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas« (partiprogram ↗)
• statlig närvaro i hela landet»Tillgången till statlig service ska säkras i hela landet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att det samlade totalförsvaret har tillräckliga resurser för att garantera befolkningen ett gott skydd, och att samhällsplaneringen inriktas på att främja trygghet. Den slår också fast att berörda invånare ska komma in tidigt i planprocessen. Motförslagets krav på fler skyddsrum i fler delar av landet och på att skyddsrumsbehovet planeras tidigt, med tydlig statlig styrning, följer av dessa åtaganden.

• skydd för befolkningenavgörande»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
• trygghet i samhällsplaneringen»Planeringen bör också inriktas på att bygga och utforma samhällena så att« (partiprogram ↗)
• tidig delaktighet i planprocessen»Det är viktigt att de invånare som är berörda av en plan får komma in med sina synpunkter så« (partiprogram ↗)
• hela landet ska fungera»Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att ett fungerande civilt försvar är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter och kräver en långsiktig statlig planering för det civila försvaret. Motförslagets krav på fler skyddsrum i fler delar av landet och tidig planering med tydlig statlig styrning följer av det åtagandet. Planen lovar också att hela Sverige ska fungera, inte bara de mest tätbefolkade delarna.

• civilt försvar bär totalförsvaretavgörande»Fungerar inte det civila försvaret så kan inte heller det militära försvaret lösa sina uppgifter.« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig planering civilt försvar»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• civil beredskap i kris»Det civila försvaret är även en avgörande resurs i händelse av kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• hela landet ska fungera»Moderaterna vill ta vara på hela Sveriges möjligheter. Men ska det gå att bo och verka i hela Sverige måste också hela Sverige fungera.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser och öka anslagen till de myndigheter som ansvarar för civilförsvar och beredskap, med en uttalad ambition att beredskapen ska täcka hela befolkningens behov. Motförslaget kräver fler skyddsrum i fler delar av landet, tidig planering och tydlig statlig styrning av berörda myndigheter, vilket ligger i linje med detta. Planen betonar också att civilförsvaret är förutsättningen för det militära försvaret.

• stärkt krisberedskapavgörande»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökade anslag till civilförsvaret»Anslagen till de myndigheter som har övergripande ansvar för civilförsvar, krisledning och beredskap bör öka och stödet till civilorganisationer med samhällsuppdrag ska stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt statlig krisledning»Den operativa krisledningsförmågan behöver stärkas på Regeringskansliet och vid landets myndigheter, regioner och kommuner.« (valmanifest 2022 ↗)
• civilförsvarets betydelse»Ett välfungerande civilförsvar skapar förutsättningarna för det militära försvaret« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.