2026-06-092025/26:UbU26 · p.8UbUUtbildning
Betygssystemets anpassning till komvux
Det nya betygssystemets tillämpning inom kommunal vuxenutbildning (komvux)
Vad som står på spel: Komvux har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en heterogen elevgrupp; om nationella slutprov får för stor vikt i meritvärderingen finns risk att lärarens bedömning trängs undan, att motivationen minskar och att provtillfällen skapar flaskhalsar för vuxna studerande som är beroende av utbildningen för sin kompetensförsörjning.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om det nya betygssystemet, som i hög grad bygger på nationella slutprov, ska införas för komvux utan särskild utredning av hur det passar vuxenutbildningens villkor, eller om regeringen först bör utreda hur systemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens uppfattning att det nya, mer likvärdiga betygssystemet och den nya modellen för meritvärdesberäkning kan öka jämförbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval, och tillstyrker regeringens förslag till ändringar i skollagen av de skäl som anges i propositionen. Utskottet avstyrker därmed kravet på en särskild utredning av hur betygssystemet ska anpassas till den kommunala vuxenutbildningen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 8 (S, V, C, MP)
Reservationen pekar på att komvux har andra förutsättningar än gymnasieskolan, med kontinuerlig antagning, individuell studietakt och en heterogen elevgrupp, och att flera remissinstanser varnat för att förslagen kan fungera sämre i den kontexten. Reservationen befarar att en meritvärdering som i hög grad bygger på nationella slutprov kan tränga undan lärarens bedömning, minska motivationen och skapa väntetider, och vill därför att regeringen tillsätter en utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras och användas inom den kommunala vuxenutbildningen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 8 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/1 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/106/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Nej 0/23/0/1 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 16/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 18/0/0/1 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 65/0/0/1 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Nej | Ja 68/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs. Regeringens förslag innebär bland annat följande: En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov. Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet. Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt. Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation. Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.
Motförslag
- Motförslaget vill öppna yrkesprogrammen för elever som inte uppfyller nuvarande betygsmeriter. (S, V, C, MP) — Reservation 8
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att Komvux behövs i hela landet och att det ska bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem man är, vilket bär kravet på att betygssystemets tillämpning inom vuxenutbildningen utreds särskilt.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att Komvux behövs i hela landet och att det ska bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem man är, vilket bär kravet på att betygssystemets tillämpning inom vuxenutbildningen utreds särskilt. Planen erkänner samtidigt problemet med betygsinflation som utskottet anför, men drar slutsatsen att vuxenutbildningens egna förutsättningar måste beaktas för att inte stänga ute dem som behöver en andra chans.
- vuxenutbildningens ställningavgörande»Folkhögskolor och Komvux behövs i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillgänglig vidareutbildning»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig betygssättning»Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- livslångt lärande»Bildning sker genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver ett rättvist och rättvisande betygssystem och goda möjligheter till utbildning och omställning genom hela livet, vilket förutsätter att vuxenutbildningens särskilda förutsättningar hanteras.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver ett rättvist och rättvisande betygssystem och goda möjligheter till utbildning och omställning genom hela livet, vilket förutsätter att vuxenutbildningens särskilda förutsättningar hanteras. En utredning av hur det nya betygssystemet ska genomföras inom komvux tjänar båda åtagandena. Planen tar dock inte ställning till meritvärderingens utformning.
- likvärdig betygssättningavgörande»Rättvist och rättvisande betygssystem i svensk skola.« (partiprogram ↗)
- livslångt lärande»Goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning genom hela livet.« (partiprogram ↗)
- vägen till vidare studier»Tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att betyg aldrig ska vara det dominerande urvalsinstrumentet och att bedömning ska främja lärande snarare än sortering.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att betyg aldrig ska vara det dominerande urvalsinstrumentet och att bedömning ska främja lärande snarare än sortering. Ett meritvärde som i hög grad bygger på nationella slutprov riskerar att tränga undan lärarens bedömning i komvux, och motförslagets krav på en utredning av hur systemet ska fungera i vuxenutbildningen följer av planens åtagande att vuxenutbildningen ska värnas och att ingen väg ska vara en återvändsgränd.
- betyg inte dominerande urvalavgörande»Betyg ska aldrig vara det enda, eller ens det dominerande, urvalsinstrumentet för fortsatta studier och ska inte ges före högstadiet.« (partiprogram ↗)
- bedömning inte sortering»Bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering.« (partiprogram ↗)
- inga återvändsgränder»Det ska inte finnas återvändsgränder i utbildningssystemet – alla ska ha möjlighet att byta bana under olika skeden i livet.« (partiprogram ↗)
- vuxenutbildningen värnas»Folkhögskolans breda kursutbud, yrkeshögskolan och andra vuxenutbildningar ska värnas och byggas ut för att möta både individens drömmar och samhällets behov.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lovar att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet och kräver utbildningsmöjligheter anpassade efter den enskildes förutsättningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet och kräver utbildningsmöjligheter anpassade efter den enskildes förutsättningar. Komvux med kontinuerlig antagning och individuell studietakt är just en sådan verksamhet där en gymnasieanpassad meritvärdering kan slå fel. Att utreda genomförandet inom vuxenutbildningen följer därför av planen, som samtidigt vill ordna upp betygsinflationen.
- livslångt lärandeavgörande»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning anpassad efter individen»bättre utbildningsmöjligheter anpassade efter den enskildes« (valmanifest 2022 ↗)
- omskolning senare i livet»För den som förlorat arbetet, eller vill byta inriktning senare i livet, måste studiesystemet erbjuda möjligheter« (partiprogram ↗)
- likvärdig betygssättning»Betygsinflationen måste ordnas upp, med oberoende rättning och kontroll av resultat.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att individen senare i livet ska kunna förnya sina kunskaper och även förbättra resultat på tidigare utbildningar, och att vuxenutbildningen är flexibel med flexibel studietid.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att individen senare i livet ska kunna förnya sina kunskaper och även förbättra resultat på tidigare utbildningar, och att vuxenutbildningen är flexibel med flexibel studietid. Ett meritvärderingssystem byggt på nationella slutprov med väntetider riskerar att motverka just detta i komvux. Att utreda hur systemet ska genomföras inom vuxenutbildningen följer därför av planen, som samtidigt vill ha likvärdig kunskapsmätning.
- rätt att förbättra betyg senareavgörande»Individen måste ges större möjlighet att senare i livet välja ny inriktning, förnya sina kunskaper och likaså förbättra resultat på tidigare utbildningar även om man erhållit godkända betyg från dem.« (partiprogram ↗)
- flexibel vuxenutbildning»Detta åstadkoms genom en väl fungerande och flexibel kommunal vuxenutbildning, kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken samt en utbyggd yrkeshögskola med hög kvalitet.« (partiprogram ↗)
- flexibel studietakt»Studietidens längd ska vara flexibel och utbildningen ska vara anpassad till arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- likvärdig kunskapsmätning»Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en väl utbyggd vuxenutbildning och att möjligheten till studier inte begränsas till yngre år, eftersom detta ska svara mot arbetsmarknadens skiftande behov.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en väl utbyggd vuxenutbildning och att möjligheten till studier inte begränsas till yngre år, eftersom detta ska svara mot arbetsmarknadens skiftande behov. Ett meritvärderingssystem byggt på gymnasieskolans förutsättningar riskerar att fungera sämre i komvux med kontinuerlig antagning och individuell studietakt, vilket motiverar den utredning motförslaget begär. Planen ger också lärarens bedömning en tydlig roll i utvärderingen av kunskaper.
- väl utbyggd vuxenutbildningavgörande»Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd.« (partiprogram ↗)
- studier genom hela livet»Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara begränsade till ett visst åldersintervall i yngre år.« (partiprogram ↗)
- vuxenutbildningens roll»Därigenom ökar dessutom förutsättningarna att tillgodose arbetsmarknadens mångfacetterade och ofta snabbt skiftande behov av utbildad arbetskraft.« (partiprogram ↗)
- lärarens bedömning»Genom utvecklingssamtal och betyg ska elevernas kunskapsbildning utvärderas för att förbättringsområden ska kunna identifieras.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande är centralt rättade nationella prov och begripliga betygskriterier för att bekämpa betygsinflation och olikvärdig betygssättning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är centralt rättade nationella prov och begripliga betygskriterier för att bekämpa betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Motförslaget vill utreda hur systemet ska anpassas till vuxenutbildningen och varnar för att proven tränger undan lärarens bedömning. Det drar i motsatt riktning mot planens krav på likvärdiga, centralt kontrollerade betyg.
- central rättning mot olikvärdighetavgörande»Införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio – och ge Skolinspektionen i uppdrag att granska skolor som avviker från nationella prov« (valmanifest 2022 ↗)
- begripliga betygskriterier»Betygskriterier som är begripliga och centralt rättade nationella prov, för att bekämpa betygsinflationen.« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för betygsinflation»Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdiga krav från staten»Staten har en avgörande uppgift att först och främst fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.« (partiprogram ↗)
Planen vill stärka lärarnas ställning och befogenheter och kräver att utbildningen anpassas efter arbetsmarknadens behov.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill stärka lärarnas ställning och befogenheter och kräver att utbildningen anpassas efter arbetsmarknadens behov. Motförslagets krav på en utredning av hur det nya betygssystemet ska tillämpas inom komvux, med oro för att slutproven tränger undan lärarens bedömning, ligger i linje med dessa åtaganden. Planen kräver samtidigt att betyg rättvist mäter kunskap, vilket inte hindrar en anpassning till vuxenutbildningens förutsättningar.
- stärkt lärarbedömningavgörande»Ge lärare ökade befogenheter och bättre ställning i sin yrkesroll« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetsmarknadsanpassad utbildning»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- rättvis kunskapsmätning»Syftet med betyg skall vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats, dels stimulera eleverna och uppmuntra dem till bättre resultat.« (partiprogram ↗)
- yrkesväg för alla»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:UbU26)
- Betänkandets fulltext (HD01UbU26)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:4001 — med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem av Isabell Mixter m.fl. (V)
- Motion 2025/26:4025 — med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:4044 — med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C)
- Motion 2025/26:4058 — med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Proposition 2025/26:194 — Nya läroplaner - för en stark kunskapsskola
- Proposition 2025/26:195 — Förbättrat stöd i skolan
- Proposition 2025/26:196 — Tid för undervisningsuppdraget
- Proposition 2025/26:197 — Ett likvärdigt betygssystem
- Proposition 2025/26:198 — Bättre förutsättningar för yrkesutbildning
Källa: Sveriges riksdag