2026-02-042025/26:AU8 · p.1AUArbetsmarknad

Nyanländas bosättning

Bosättningslagens utformning för nyanlända

Vad som står på spel: Hur mottagandet av nyanlända fördelas mellan kommuner påverkar både hur snabbt nyanlända kan etablera sig och hur stor belastningen blir på enskilda kommuner. Beslutet handlar om att väga kommunernas egna förutsättningar mot behovet av att mottagandet sprids jämnt över landet.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller hur bosättningslagen bör utformas framöver: om kommunerna ska få större inflytande och mer flexibilitet i mottagandet av nyanlända, eller om nuvarande ordning med en jämn och obligatorisk fördelning av mottagandet mellan alla kommuner ska värnas oförändrad.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avslår motionerna. Skälet är att utskottet välkomnar den kommande översynen av bosättningslagen, som är tänkt att ge kommunerna större inflytande och mer flexibilitet i mottagandet, och bedömer att denna inriktning är tillräcklig utan att riksdagen behöver uttala sig ytterligare.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S)

Reservationen (S) vill att regeringen värnar bosättningslagens intentioner om att mottagandet ska fördelas jämnt mellan alla kommuner och att alla kommuner tar sitt ansvar. Skälet är att en granskning visat att lagen redan uppnått sina mål om snabbare och jämnare fördelat mottagande och bättre etablering, och att en ny reglering visserligen kan ta hänsyn till kommuner som burit ett oproportionerligt stort ansvar, men bara genom strikt objektiva kriterier - inte genom att låta vissa kommuner sluta ta sin del av ansvaret, vilket skulle riskera en ojämn fördelning och sämre förutsättningar för etablering.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 19/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
Segen reservationNejNej 0/91/0/15följer planensäkerhet: höguttryckligt
MPNejJa 12/0/0/6avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
CJaAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: låghärlett
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelhärlett
KDJaJa 14/0/0/5följer planensäkerhet: låghärlett
MJaJa 58/0/0/10följer planensäkerhet: lågberörs ej
SDJaJa 62/0/0/9följer planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1282 av Josefin Malmqvist (M), 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 28, 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7 och 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet och att skola, vård och omsorg fungerar överallt, vilket talar för att mottagandet fördelas jämnt mellan alla kommuner snarare än att vissa kan avstå.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet och att skola, vård och omsorg fungerar överallt, vilket talar för att mottagandet fördelas jämnt mellan alla kommuner snarare än att vissa kan avstå. Att bryta segregationen är ett uttalat mål, och en ojämn fördelning motverkar det. Planen betonar också att en trygg och permanent tillvaro är det som gör att människor rotar sig.

  • solidarisk fördelning över landetavgörande»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
  • bryta segregationen»Vi vill bryta upp segregationen och skapa en blandning av hustyper och« (partiprogram ↗)
  • välfärd i hela landet»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)
  • trygg etablering»det är genom en trygg och permanent tillvaro i samhället som vi människor rotar oss.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenuttryckligt

Planen kräver en jämn fördelning av nyanlända över landet genom att alla kommuner tar ansvar, och slår uttryckligen fast att även välbeställda kommuner ska ta sin del.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver en jämn fördelning av nyanlända över landet genom att alla kommuner tar ansvar, och slår uttryckligen fast att även välbeställda kommuner ska ta sin del. Motförslagets krav på att bosättningsreglernas intentioner värnas och att lättnader bara får bygga på strikt objektiva kriterier är samma linje. Planen vill dessutom ha ökad statlig styrning av mottagandet, inte större möjligheter för enskilda kommuner att avstå.

  • jämn kommunal fördelningavgörande»Jämn fördelning av nyanlända över landet genom att alla kommuner tar ansvar.« (partiprogram ↗)
  • alla kommuner tar ansvar»Alla kommuner, även de välbeställda, ska ta sin del av ansvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statlig styrning av mottagandet»Ordning och reda i flyktingmottagandet, genom ökad statlig kontroll, styrning och« (partiprogram ↗)
  • motverkad segregation»Samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation, särskilt på bostadsområdet.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planen slår fast att segregationen förstärker ojämlikheten, att den är resultatet av politiska felprioriteringar och kan brytas med politik för rättvisa.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att segregationen förstärker ojämlikheten, att den är resultatet av politiska felprioriteringar och kan brytas med politik för rättvisa. Ett mottagande som fördelas jämnt mellan alla kommuner motverkar just den koncentration av utsatthet som planen vänder sig mot, och stärker etableringen. Planen stöder därför motförslagets krav på att bosättningsreglernas intentioner värnas.

  • segregation ökar ojämlikhetavgörande»Segregationen i vårt samhälle förstärker ojämlikheten och minskar människors möjligheter att påverka sina liv.« (partiprogram ↗)
  • segregation kan brytas politiskt»Segregationen är resultatet av politiska felprioriteringar och kan brytas med politik för rättvisa.« (partiprogram ↗)
  • stärkt etablering»förlänga etableringsprogrammet för nyanlända till minst fyra år för att skapa bättre förutsättningar för etablering, så att fler kommer i arbete snabbare.« (valmanifest 2022 ↗)
  • inkluderande mottagande»Människor som kommer till Sverige ska mötas med öppenhet, inkludering och samhällsintroduktion för att snabbt bli en del av samhällslivet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Partiprogrammet slår fast att kommunerna måste få större möjligheter att ta ansvar för utmaningarna på arbets- och bostadsmarknaden, och valmanifestet vill decentralisera mera så att besluten fattas nära dem som berörs.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att kommunerna måste få större möjligheter att ta ansvar för utmaningarna på arbets- och bostadsmarknaden, och valmanifestet vill decentralisera mera så att besluten fattas nära dem som berörs. Motförslaget vill i stället låsa fast dagens statligt styrda fördelning av mottagandet. Planen erkänner segregationen som ett huvudproblem, men den anvisade vägen är ökat kommunalt inflytande, inte bevarad central styrning.

  • större kommunalt ansvaravgörande»Kommunerna måste få större möjligheter att ta ansvar för dessa utmaningar.« (partiprogram ↗)
  • decentralisering»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
  • närhetsprincipen»beslut i första hand ska fattas av människor själva, eller så nära den enskilda människan som möjligt« (partiprogram ↗)
  • bryta segregationen»Sverige är segregerat mellan dem med och utan jobb, mellan de som är födda här och i andra länder, mellan dem med och utan utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända och att integrationspolitiken ska vara generell och bygga på regler som tillämpas lika för alla.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända och att integrationspolitiken ska vara generell och bygga på regler som tillämpas lika för alla. Det bär motförslagets krav på att ett jämnt fördelat mottagande värnas och att eventuella lättnader vilar på strikt objektiva kriterier. Samtidigt betonar planen att nyanlända bör ha drivkrafter att bo där arbetsmarknaden är god, vilket motförslaget inte motsäger.

  • alla kommuner tar sitt ansvaravgörande»Alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända.« (partiprogram ↗)
  • generella och lika regler»Huvudprincipen för integrationspolitiken är att den ska vara generell. Den ska bygga på lagar och regler som tillämpas lika för alla.« (partiprogram ↗)
  • jämnare fördelat mottagande»Ansvaret för flyktingmottagandet ska fördelas jämnare mellan länderna så att fler flyktingar ska få skydd.« (partiprogram ↗)
  • bosättning nära arbetsmarknad»Det är angeläget att nyanlända har förutsättningar och drivkrafter att bo i kommuner med god arbetsmarknad.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Partiprogrammet gör den kommunala självstyrelsen stark och lägger bevisbördan på den som vill beröva en lägre gemenskap dess frihet och ansvar.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet gör den kommunala självstyrelsen stark och lägger bevisbördan på den som vill beröva en lägre gemenskap dess frihet och ansvar. Motförslaget vill i stället slå vakt om ett statligt regelverk som ålägger alla kommuner en bestämd andel av mottagandet och begränsa lättnader för kommunerna. Planen håller dessutom fast vid att invandrare ska ha rätt att bosätta sig var de vill. Kravet avvisas.

  • stark kommunal självstyrelseavgörande»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark och tydligt reglerad i grundlagen.« (partiprogram ↗)
  • subsidiaritetsprincipen»Denna princip innebär att bevisbördan vilar på dem som vill beröva en mindre gemenskap på lägre nivå dess funktion och därmed dess frihet och ansvar.« (partiprogram ↗)
  • fri bosättningsrätt»Invandrare ska åtnjuta samma frihet som övriga medborgare och ha rätt att bosätta sig var de vill, att utöva sin religion, lära sina barn sitt modersmål och för övrigt få utöva sina mänskliga rättigheter.« (partiprogram ↗)
  • finansieringsprincipen»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen tar inte ställning till bosättningslagens fördelningsmekanism, men bygger på att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner ska kunna välja olika vägar utifrån sina förutsättningar.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen tar inte ställning till bosättningslagens fördelningsmekanism, men bygger på att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner ska kunna välja olika vägar utifrån sina förutsättningar. Motförslagets krav på att staten ska värna en jämn fördelning och begränsa lättnader för kommunerna går emot den decentraliseringsprincipen. Planens migrationslinje handlar dessutom om att minska volymerna och ställa krav på den enskilde, inte om att låsa fast fördelningen mellan kommuner.

  • beslut på lägsta effektiva nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
  • integrationsförmågan styr nivån»Vår integrationsförmåga ska vara styrande för nivån på invandringen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • volymmål för asylmottagandet»Införa ett volymmål för asylmottagandet på nordiska nivåer« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Motförslaget vill värna ett regelverk som tvingar alla kommuner att ta emot nyanlända enligt en jämn fördelning.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Motförslaget vill värna ett regelverk som tvingar alla kommuner att ta emot nyanlända enligt en jämn fördelning. Planens bärande åtagande är i stället att asylinvandringen ska stoppas och att migrationens påfrestning på bostadsmarknaden ska minska genom återvandring, med ett riktmärke om nettominus. Planen betraktar dessutom det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin. Därför talar planen emot motförslagets krav.

  • stoppad asylinvandringavgörande»Stoppa asylinvandringen från länder som inte utgör vårt närområde« (valmanifest 2022 ↗)
  • nettominus i migrationen»Riktmärket under överskådlig tid ska vara att fler av de som befinner sig i Sverige illegalt eller saknar anknytning till det svenska samhället varje år återvänder, än de som beviljas asyl från utanför vårt närområde.« (valmanifest 2022 ↗)
  • minskad påfrestning på bostäder»Minska migrationens påfrestning på bostadsmarknaden genom återvandring« (valmanifest 2022 ↗)
  • kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag