Utbildningens dimensionering

Planen vill att staten tar över huvudansvaret för skolan från kommunerna och beskriver marknadsskolan som ett historiskt misslyckande, med samma ramar för alla huvudmän. Valplattformen slår fast att gymnasieskolan ska möta alla barns behov och inte bygga på konkurrens, och att omställningen kräver satsningar på kompetens. Ökad statlig styrning av gymnasieskolans dimensionering med tydligare ramar för alla huvudmän ligger i linje med det.

• staten tar huvudansvaret för skolanavgörande»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
• marknadsskolan har misslyckats»Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande, som visar vilka« (partiprogram ↗)
• gymnasiet inte byggt på konkurrens»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• kompetens för omställningen»En framgångsrik klimatomställning kräver många nya och kunskapsintensiva arbeten, hög kompetens och satsningar på utbildningsväsendet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov, uttryckligen också på gymnasiet, och partiprogrammet vill ha bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov samt ökat statligt ansvar på skolområdet. Motförslagets krav på aktiv uppföljning av dimensioneringsprincipen och tydligare statliga ramar för alla huvudmän är därmed planens egen linje.

• utbildning efter personalbehovavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället. Det gäller både på gymnasiet och i den högre utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• styrning efter arbetsmarknadens behov»Bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov.« (partiprogram ↗)
• ökad statlig styrning av skolan»Ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet.« (partiprogram ↗)
• stärkt yrkesutbildning»Höjd status för yrkesutbildning.« (partiprogram ↗)

Planen konstaterar att det finns ett kompetensglapp och att utbildning behövs för att matcha efterfrågan med tillgången på arbetskraft, och slår fast att staten ska ansvara för skolans förutsättningar med samma ramar för alla huvudmän. Att aktivt följa upp dimensioneringen mot arbetsmarknadens behov och öka statens styrning av gymnasieprogrammen följer av det. Planen varnar samtidigt för detaljstyrning av skolans professioner, vilket kvalificerar men inte upphäver slutsatsen.

• matchning mot arbetsmarknadenavgörande»Vi har ett kompetensglapp - något som visar behovet av utbildning för att matcha efterfrågan med tillgången på arbetskraft.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för skolan»Staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering för att säkra att alla barn får de bästa möjligheterna till lärande och utveckling.« (partiprogram ↗)
• utbildning för framtidens jobb»Vi vill investera i utbildning och omskolning som gör det möjligt för fler att ta de jobb som omställningen skapar« (partiprogram ↗)
• tillitsstyrning framför detaljstyrning»Vi vill se en tillitsstyrd skola där lärare, rektorer och elevhälsa ges förtroende och tid att göra sitt jobb och se varje elev.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och att matchningen förbättras. Att aktivt följa upp dimensioneringen mot arbetsmarknadens behov och skärpa ramarna för alla huvudmän ligger i linje med detta och med planens krav på strikta kvalitetskrav och likvärdighet i skolans styrning. Starkare yrkesutbildning är en uttalad prioritering.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• förbättrad matchning»Matchningen måste förbättras. Alla ska ha rätt till en effektiv matchningstjänst och det ska bli lättare att hitta medarbetare inom alla yrken.« (valmanifest 2022 ↗)
• strikta kvalitetskrav i styrningen»Styrningen av skolan ska kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet.« (valmanifest 2022 ↗)
• starkare yrkesutbildning»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet kräver statligt huvudmannaskap för gymnasieskolan och att målstyrningen ersätts av regelstyrning, och valmanifestet vill att staten tar över ansvaret från kommunerna. Motförslagets krav på ökad statlig styrning av gymnasieprogrammen med tydligare ramar för alla huvudmän är just detta. Planen vill dessutom att yrkesutbildningarna har nära anknytning till arbetsmarknaden och anpassas till den, vilket är motförslagets matchningskrav.

• statligt huvudmannaskapavgörande»Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt, och målstyrningen av skolan ska ersättas av regelstyrning.« (partiprogram ↗)
• förstatligad skola»Vi vill att staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor – inte bara de som råkar bo på rätt ställe.« (valmanifest 2022 ↗)
• yrkesutbildning nära arbetslivet»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet.« (partiprogram ↗)
• utbildning anpassad till arbetsmarknaden»Studietidens längd ska vara flexibel och utbildningen ska vara anpassad till arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen slår fast att gymnasieskolan i hög grad ska utgå från elevernas behov och intressen och präglas av mångfald, och att fristående skolor ska uppmuntras och stödjas. Ökad statlig styrning av programutbudet med tydligare ramar för alla huvudmän går emot den friheten. Att utbildningen ska möta arbetslivets behov bejakas i planen, men genom samverkan och lärlingsprogram snarare än genom statlig dimensionering.

• elevernas behov styr gymnasietavgörande»Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas behov och intressen« (partiprogram ↗)
• fristående skolor uppmuntras»skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga« (partiprogram ↗)
• brett utbildningsutbud»Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska« (partiprogram ↗)
• samverkan med arbetslivet»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)

Valmanifestet åtar sig att få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen, och slår fast att de gymnasiala yrkesutbildningarna måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat. Planen vill dessutom uttryckligen ha en tydligare statlig styrning på skolområdet. Motförslagets krav på aktiv uppföljning av dimensioneringen och ökad statlig styrning av gymnasieprogrammen stöds därför av planen.

• nationell samordning av utbildningsplatseravgörande»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
• relevanta yrkesutbildningar»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• tydligare statlig styrning»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
• bättre kompetensförsörjning»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet kräver uttryckligen att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov och att alla ska få grunden till ett yrke som efterfrågas, bland annat genom tvååriga praktiska gymnasieutbildningar. Motförslagets krav på aktiv uppföljning av dimensioneringen och bättre matchning är samma sak. Att staten styr skolan tydligare stöds dessutom av partiprogrammets linje om statligt huvudmannaskap.

• dimensionering efter arbetsmarknadenavgörande»Utbildningsväsendet och integrationsprogram måste också i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• efterfrågade yrken»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• praktiska gymnasievägar»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt huvudmannaskap»Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.