2026-02-172025/26:KU22 · p.18KUKonstitution
Älvdalskans ställning
Älvdalskans status som minoritets- eller landsdelsspråk
Vad som står på spel: Omkring 3 000 talare i Älvdalen berörs av om deras språk får formellt erkännande och starkare skydd, vilket kan påverka möjligheterna att föra älvdalskan vidare till kommande generationer.
Vad omröstningen gäller
Om regeringen bör utreda älvdalskans status i syfte att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk, eller om nuvarande klassificering som dialekt ska bestå utan ny utredning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionsyrkandena och anser inte att riksdagen bör ta initiativ till en utredning om älvdalskans status. Utskottet ser samtidigt ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och ser positivt på pågående statliga och kommunala insatser.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 25 (S, V, C, MP)
S, V, C och MP anser att älvdalskan bär uråldriga särdrag och i dag talas av uppemot 3 000 personer, framför allt i Älvdalens socken. Experter och Europarådets expertkommitté har uppmanat till en översyn av dess status. Partierna vill att regeringen får i uppdrag att utreda älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 25 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/91/0/15 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1333 av Runar Filper (SD), 2025/26:2786 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21, 2025/26:3036 av Malin Höglund (M), 2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31, 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 27 och 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 23.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill skärpa regeringens åtagande kring ILO:s konvention nr 169 för att garantera samernas rättigheter som urfolk. (S, V, C, MP) — Reservation 25
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sett i ljuset av statens historiska oförrätter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sett i ljuset av statens historiska oförrätter. En utredning av älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk är en tillämpning av det åtagandet. Planen nämner inte älvdalskan, så ställningstagandet är härlett.
- minoriteters språkrättigheteravgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- särskild uppgift för minoriteter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- historiska oförrätter»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
Planen säger ingenting om älvdalskan eller om vilka språk som bör erkännas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om älvdalskan eller om vilka språk som bör erkännas. Den närmast liggande principen är åtagandet att levandegöra det svenska kulturarvet och att värna kulturell mångfald över språkliga och kulturella gränser. En utredning av älvdalskans status är en begränsad åtgärd som ligger i den riktningen, men ställningstagandet är helt härlett.
- levande kulturarvavgörande»Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet.« (partiprogram ↗)
- språklig och kulturell mångfald»Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser.« (partiprogram ↗)
- minoriteters rättigheter»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
Planen säger uttryckligen att älvdalskan ska erkännas som ett minoritets- eller landsdelsspråk.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att älvdalskan ska erkännas som ett minoritets- eller landsdelsspråk. En utredning av älvdalskans status och möjligheten till ett sådant erkännande är exakt det steg som planens åtagande kräver. Planen slår också fast att minoritetsspråken ska bevaras och utvecklas och att minoriteternas rättigheter ska stärkas.
- erkänn älvdalskan som språkavgörande»Vidare ska älvdalskan erkännas som ett« (partiprogram ↗)
- minoritetsspråk ska bevaras»De fem erkända nationella minoritetsspråken: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsrättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket bär motförslagets krav på en utredning av älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket bär motförslagets krav på en utredning av älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk. Partiprogrammet lyfter dessutom uppgiften att vårda och utveckla kulturarvet och att kultur ska finnas i hela landet, vilket talar för att ett uråldrigt bygdespråk ges ett tydligare skydd. Att älvdalskan inte nämns vid namn gör slutsatsen härledd.
- stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- vårda kulturarvet»till att vårda och utveckla ett kulturarv« (partiprogram ↗)
- kultur i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
- makt nära bygden»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen nämner varken älvdalskan eller frågan om nya minoritetsspråk.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen nämner varken älvdalskan eller frågan om nya minoritetsspråk. Närmast liggande princip är att kulturarvet, uttryckligen inklusive traditioner och dialekter, ska hållas tillgängligt för kommande generationer och att det offentliga ska understödja ett utbud med minoritetsspråksprofil. Det talar för att utreda älvdalskans status, även om planen bara räknar upp de fem befintliga nationella minoriteterna.
- dialekter är kulturarvavgörande»Kulturarvet – vårt gemensamma minne i form av historiska lämningar, kulturlandskap, arkiv, traditioner, dialekter och annat – utvecklas ständigt genom att samtiden ger sitt bidrag.« (partiprogram ↗)
- bevara kulturarvet»Det kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas tillgängligt för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
- befintliga nationella minoriteter»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet gör det till en kulturpolitisk uppgift att ta tillvara det kulturella arv tidigare generationer lämnat efter sig, och räknar dit även de seder och bruk som vuxit fram genom historien.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet gör det till en kulturpolitisk uppgift att ta tillvara det kulturella arv tidigare generationer lämnat efter sig, och räknar dit även de seder och bruk som vuxit fram genom historien. Att utreda älvdalskans status och möjligheten att erkänna den som minoritets- eller landsdelsspråk är ett sätt att förvalta ett sådant arv, i linje med att minoritetsspråk bör tillförsäkras en stark ställning genom lagstiftning. Kravet stöds, om än utan direkt stöd i texten om älvdalskan.
- förvalta kulturarvetavgörande»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare generationer har lämnat efter sig.« (partiprogram ↗)
- förvaltarskap över seder och bruk»Detta förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som vi ser i form av till exempel kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar och föremål men även de seder och bruk som vuxit fram genom historien.« (partiprogram ↗)
- lagstadgad ställning för minoritetsspråk»Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
- minoriteters intressen beaktas»Det är viktigt att dessa gruppers behov och intressen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den offentliga sektorn.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om älvdalskan eller om språkstatusfrågor.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om älvdalskan eller om språkstatusfrågor. Närmast liggande princip är att Moderaterna värdesätter den kontinuitet som Sverige som nation representerar och ser svensk kultur och historia som något som förenar över generationerna; ett uråldrigt inhemskt språk är en del av det arvet. En utredning av statusen är dessutom en begränsad åtgärd som inte binder upp några resurser i sig. Underlaget är dock svagt.
- värna kulturell kontinuitetavgörande»Moderaterna värdesätter den kontinuitet som Sverige« (partiprogram ↗)
- svenskt kulturarv»Svensk kultur och svensk historia« (partiprogram ↗)
- fritt och mångfaldigt kulturliv»Fria medier och ett fritt kulturliv är fundament i ett pluralistiskt« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill värna, vårda och visa svensk kultur och betonar att språk och dialekter utvecklats organiskt över tid och geografi som en del av kulturarvet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill värna, vårda och visa svensk kultur och betonar att språk och dialekter utvecklats organiskt över tid och geografi som en del av kulturarvet. Älvdalskan är just ett sådant djupt förankrat språkligt arv med lokal förankring. En utredning av dess status ligger därför i linje med planens åtagande om respekt för det kulturella arvet och en politik för hela Sverige.
- värna svensk kulturavgörande»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)
- språk och dialekter som kulturarv»Kulturen liksom språk och dialekter utvecklas organiskt, över tid, mellan generationer och över geografi.« (valmanifest 2022 ↗)
- respekt för kulturarvet»Sammanhållningen och tilliten i samhället ska återupprättas, med en gemensam stolthet och respekt för det kulturella arvet, sociala koder, svensk demokrati och det sekulariserade samhället som har sina rötter i en kristen idégrund.« (valmanifest 2022 ↗)
- politik för hela Sverige»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KU22)
- Betänkandets fulltext (HD01KU22)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1333 — Älvdalska som ett nationellt minoritetsspråk av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1449 — Stärkt arbete för nationella minoriteters rättigheter av Johan Büser (S)
- Motion 2025/26:1618 — Politik för sverigefinnar av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:169 — Arabiskans betydelse i världen och Sverige av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:171 — Politik för äldres rättigheter och välmående av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2787 — En politik för urfolket samer av Jessica Wetterling m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3036 — Älvdalska som ett eget språk av Malin Höglund (M)
- Motion 2025/26:3126 — Tornedalingar som urfolk av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2025/26:3423 — Judiskt liv i Sverige av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3424 — Politik för urfolket samerna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:343 — Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2025/26:3435 — Politik för Sveriges nationella minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3436 — Politik för romer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3437 — Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3459 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Björn Wiechel m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3489 — Skydd för den judiska minoriteten av Joar Forssell (L)
- Motion 2025/26:3509 — Feminism, fred och frihet - ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3583 — Demokrati och konstitutionella frågor av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3721 — Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag