Statliga företags klimatarbete

Planen kräver att besluten i gemensamt ägda verksamheter i alla led utgår från en strategi för klimatomställning och att ägarmakten aktivt används för att styra ekonomin mot långsiktig hållbarhet. Skärpta ägardirektiv med vetenskapligt baserade klimatmål är den konkreta formen för det. Partiprogrammet vill dessutom knyta klimatmålen till konkreta, siffersatta förslag genom en utsläppsbudget.

• ägarmakt för hållbarhetavgörande»Vi vill använda den ägandemakten till att aktivt styra« (partiprogram ↗)
• siffersatta klimatmål»klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag.« (partiprogram ↗)
• långsiktig samhällsnytta»Vi vill att de verksamheter vi äger tillsammans drivs med fokus på den« (partiprogram ↗)
• klimathänsyn i alla beslut»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen kräver klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och ett stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen. Att ägardirektiven skärps med vetenskapligt baserade klimatmål är ett sätt att förverkliga det, liksom planens åtagande att driva på för Parisavtalets ambitioner och hålla det klimatpolitiska ramverket fast. Planen nämner dock inte bolagens klimatmål särskilt.

• klimatperspektiv i alla beslutavgörande»Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande.« (partiprogram ↗)
• samhällsintresse i statliga bolag»Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen.« (partiprogram ↗)
• Parisavtalets ambitioner»Sverige ska vara en stark kraft i FN och EU för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• fast klimatramverk»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill se juridiskt bindande klimatmål i linje med forskningen och att statliga bolag styrs mot klimatmålen med nedprioriterade avkastningskrav. Kravet på vetenskapligt baserade klimatmål och skärpta ägardirektiv kopplade till miljömålen och Parisavtalet är samma åtagande tillämpat på de statliga bolagen. Planen stöder därför motförslaget.

• vetenskapsbaserade klimatmålavgörande»Vi vill därför se juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen.« (partiprogram ↗)
• statliga bolag styrs mot klimatmål»Statliga bolag och myndigheter inom järnvägssektorn ska styras mot klimatmålen och krav på avkastning ska nedprioriteras.« (partiprogram ↗)
• Parisavtalet som riktmärke»Sverige och de flesta av världens länder har åtagit sig att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet« (partiprogram ↗)
• kapital i grön riktning»Kapitalflödena ska kanaliseras i grön riktning.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet slår fast att klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt och att Centerpartiet ska vara det ledande partiet i miljöfrågor, och valmanifestet sätter klimatet först. Vetenskapligt baserade klimatmål och ägardirektiv om att nå miljömålen och Parisavtalet är en tillämpning av den linjen på de bolag staten själv äger. Planen kräver dock effektiva åtgärder snarare än symbolpolitik.

• vetenskapsbaserad klimatpolitikavgörande»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)
• klimatet först»Centerpartiet sätter klimatet först, för att framtiden måste vara grön.« (valmanifest 2022 ↗)
• ledande i miljöfrågor»Centerpartiet ska vara det ledande partiet i miljöfrågor« (partiprogram ↗)
• effektiva åtgärder framför symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens klimatpolitik bygger på generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel och tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik. Skärpta ägardirektiv med vetenskapligt baserade klimatmål för varje statligt bolag är en bolagsvis reglering vid sidan av dessa styrmedel. Planen accepterar visserligen ägarkriterier i statliga bolag, vilket gör slutsatsen osäker.

• teknikneutrala styrmedelavgörande»Generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och breda system för handel med utsläppsrätter, är det mest effektiva redskapet.« (partiprogram ↗)
• nej till symbolpolitik»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten i stället för att rädda miljön.« (partiprogram ↗)
• klimatmål med tillväxt»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
• ägarkriterier i statliga bolag»I företag som helt eller delvis ägs av den svenska staten ska det finnas kriterier gällande affärsrelationer med odemokratiska regimer.« (partiprogram ↗)

Planen kräver krafttag för att hejda utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, att fossilbränslena fasas ut ur energi- och transportsektorn och att näringslivet vilar på en marknadsekonomi styrd av socialt och miljömässigt hänsynstagande. Klimatmål och skärpta ägardirektiv för de statliga bolagen är en tillämpning av detta. Planens syn på statens roll som övervakande snarare än styrande gör dock slutsatsen osäker.

• krafttag mot utsläppavgörande»För att motverka klimatförändring krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra« (partiprogram ↗)
• utfasning av fossila bränslen»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn.« (partiprogram ↗)
• näringsliv med miljöhänsyn»fungerande näringsliv förutsätter en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd« (partiprogram ↗)
• statens roll är att övervaka»Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att lagstiftningen och en god etik upprätthålls« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens klimatlinje är nettonollutsläpp till 2045 genom teknik, elektrifiering och kostnadseffektiva insatser, och partiprogrammet varnar för att klimatpolitiken reduceras till dyrbar symbolpolitik. Att lägga skärpta ägardirektiv med vetenskapligt baserade klimatmål på alla statliga bolag är att styra bolagen politiskt snarare än effektivt. Planen vill dessutom minska, inte bredda, det statliga ägandets uppdrag.

• ingen symbolpolitikavgörande»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
• nettonoll 2045»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiv klimatpolitik»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
• begränsad statlig roll»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft styr genomförandet av klimatmål i högre grad än viljan att gå först och längst, och att de svenska klimatmålen anpassas till EU-nivån. Motförslagets krav på vetenskapligt baserade klimatmål och skärpta ägardirektiv för alla statliga bolag innebär motsatsen: nationella särkrav utöver vad som krävs. Planen vill dessutom stoppa symbolpolitik som drabbar näringsverksamhet.

• konkurrenskraft styr klimatmålavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
• klimatmål i nivå med EU»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
• kostnadseffektiv klimatpolitik»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)