Teckenspråk som minoritetsspråk

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka rättigheter till identitet och språk, och kräver samtidigt att alla delar av samhället görs tillgängliga för den som har en funktionsnedsättning. Ett erkännande av teckenspråket som nationellt minoritetsspråk ger det starkare skyddet inom bland annat omsorg och modersmålsundervisning, vilket följer av båda åtagandena. Planen vill dessutom att funktionshinderperspektivet finns med i alla politikområden.

• tillgängligt samhälleavgörande»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden« (partiprogram ↗)
• språkliga rättigheter»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• delaktighet på samma villkor»Den som har en funktionsnedsättning ska kunna vara delaktig i sam« (partiprogram ↗)
• funktionshinderperspektiv i all politik»Funktionshinder är ett perspektiv som« (partiprogram ↗)

Varken valmanifestet eller partiprogrammet behandlar teckenspråkets rättsliga ställning. Närmast liggande principer är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra med full delaktighet, och att minoriteters möjligheter att behålla och utveckla sitt språk ska hävdas och stödjas. Utifrån dessa talar planen svagt för ett stärkt skydd för teckenspråket.

• leva sitt liv som andraavgörande»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
• lika rätt oavsett funktionsförmåga»funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.« (partiprogram ↗)
• stöd till språkliga minoriteter»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att alla ska ha lika rättigheter oavsett funktionsnedsättning och att bristande tillgänglighet i sig är en form av diskriminering. Den kräver också att språkens och kulturernas särskilda ställning respekteras och stärks. Ett starkare skydd för teckenspråket, exempelvis inom omsorg och modersmålsundervisning, följer av dessa principer, men planen behandlar inte frågan om minoritetsspråksstatus.

• otillgänglighet är diskrimineringavgörande»Bristande tillgänglighet är i sig en typ av« (partiprogram ↗)
• lika rättigheter oavsett funktionsnedsättning»Alla människor, oavsett funktionsnedsättning eller« (partiprogram ↗)
• språkens ställning stärks»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget« (partiprogram ↗)
• starkare skydd mot diskriminering»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lovar att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket är den princip ett erkännande av teckenspråket vilar på. Partiet vill dessutom göra mer mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning och skapa ett samhälle med full tillgänglighet, och språkets ställning i omsorg och undervisning är en del av den tillgängligheten. Dokumenten nämner inte teckenspråket, så slutsatsen är härledd.

• stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• skydd mot diskriminering»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
• full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att undervisning i teckenspråk ska vara fritt tillgänglig för alla som behöver det och att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering, vilket talar för det mer omfattande skydd motförslaget vill ge teckenspråket. Planen vill också stärka individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter. Samtidigt räknar planen upp de fem erkända nationella minoriteterna, vilket gör slutsatsen osäker.

• fri tillgång till teckenspråkavgörande»Undervisning i teckenspråk ska vara fritt tillgänglig för alla som behöver det, liksom anpassade läromedel för elever och studenter som behöver det på grund av sin funktionsnedsättning.« (partiprogram ↗)
• otillgänglighet är diskriminering»Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.« (partiprogram ↗)
• språkanvändning hos myndigheter»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
• de erkända minoriteterna»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen anser det befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning och pekar ut ökad tillgänglighet som ett viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse. Ett erkännande som ger teckenspråket det mer omfattande skyddet, bland annat inom omsorg och modersmålsundervisning, ligger i linje med detta. Planen räknar dock upp de nationella minoriteterna som bestämda folkgrupper, vilket gör stödet indirekt och osäkert.

• lagstiftning för funktionsnedsattaavgörande»Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer« (partiprogram ↗)
• ökad tillgänglighet»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka tillgängligheten i samhället.« (partiprogram ↗)
• FN:s funktionsrättskonvention»viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s konvention« (partiprogram ↗)
• bestämda nationella minoriteter»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare,« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte teckenspråkets rättsliga ställning. Närmast liggande princip är att politiken måste prioritera och välja bort och att nya åtaganden ska rymmas inom hårda prioriteringar till rättsväsende, försvar och välfärd. Ett erkännande som nationellt minoritetsspråk skulle utlösa nya åtaganden inom omsorg och undervisning som planen inte ger stöd för, även om planens krav på lika rättigheter för alla drar åt andra hållet.

• prioritera och välja bortavgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• nya åtaganden måste finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• lika rättigheter för alla»Sverige ska vara ett fritt och öppet samhälle där rättigheter, skyldigheter och möjligheter gäller lika för alla.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen behandlar inte teckenspråkets rättsliga ställning. Dess minoritetspolitik är genomgående knuten till nationer och nationella minoriteter som definieras av gemensam kultur, språk, identitet och historisk rätt till ett territorium, vilket inte omfattar teckenspråkiga som grupp. Utifrån den närmast liggande principen talar planen därför emot att utvidga kategorin nationellt minoritetsspråk, även om planen samtidigt vill att funktionsnedsatta inte begränsas i sin tillgång till samhällslivet.

• minoritetsstatus knuten till nationeravgörande»vissa nationer med hävdvunnen historisk rätt« (partiprogram ↗)
• nation definieras av kultur»Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur.« (partiprogram ↗)
• delaktighet för funktionsnedsatta»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.