2026-06-172025/26:TU20 · p.3TUTransport och infrastruktur
Myndighetsstrukturen inom transportområdet
Vad som står på spel: Utfallet avgör om den transportpolitiska analyskompetensen behålls samlad och sektorsspecifik eller går upp i en myndighet med annan inriktning, samt om ansvaret för järnvägsinfrastrukturen förblir uppdelat mellan flera aktörer eller samlas i en ny statlig organisation.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om dagens myndighetsstruktur inom transportområdet ska bestå oförändrad eller om den bör förändras, till exempel genom att slå samman analysmyndigheter eller samla järnvägen i en ny statlig organisation.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att myndighetsstrukturen inom transportområdet är noggrant utredd och tidigare brett förankrad i riksdagen, och ser inte skäl att nu dela upp Trafikverket eller inrätta en gemensam statlig organisation för järnvägen; utskottet välkomnar i stället Trafikverkets egen effektivitetsgenomlysning och ser med intresse på förslag om nya organisationsformer för att genomföra infrastrukturinvesteringar.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (V)
V motsätter sig regeringens avsikt att avveckla Trafikanalys och föra över dess uppgifter till Tillväxtanalys, med motiveringen att det skulle innebära en nedgradering och urvattning av den transportspecifika analyskompetensen, och kräver dessutom att järnvägen samlas i en ny statlig organisation, Järnväg Sverige, som ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur för att ge en mer pålitlig järnväg och lägre priser.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/0 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 0/0/105/1 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/18/0 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Ja | Ja 24/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 16/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 19/0/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 66/0/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 70/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 75, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 103 och 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 5.
Riksdagens beslut: Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
Motförslag
- Motförslaget vill ersätta prognosstyrd planering av transportinfrastrukturen med målstyrd planering där klimatmålet är styrande. (V) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att gemensamma ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken och underhållet ska fungera, och att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att gemensamma ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken och underhållet ska fungera, och att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen. Valmanifestet vill ta tillbaka samhällsviktig infrastruktur som privatiserats. Motförslagets krav på att järnvägen samlas i en ny statlig organisation som äger och underhåller infrastrukturen är just detta, och kravet att behålla en fristående analysmyndighet stöds av planens krav på oberoende granskning.
- gemensamt ägd järnvägavgörande»ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken« (partiprogram ↗)
- statlig kontroll över infrastruktur»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- återta privatiserad infrastruktur»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- gemensamt ägande i nyckelsektorer»strategiska naturtillgångar, energiförsörjning, infrastruktur« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver ökad statlig styrning och kontroll över järnvägssystemet och att underhållet av järnvägen huvudsakligen sker i statlig regi.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver ökad statlig styrning och kontroll över järnvägssystemet och att underhållet av järnvägen huvudsakligen sker i statlig regi. Att samla järnvägen i en ny statlig organisation som äger och underhåller infrastrukturen är precis det motförslaget kräver, med målet en pålitligare järnväg. Planens krav på demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner talar också mot att sektorns analyskompetens monteras ned.
- statlig kontroll över järnvägenavgörande»Ökad statlig styrning och kontroll över järnvägssystemet.« (partiprogram ↗)
- underhåll i statlig regi»Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.« (partiprogram ↗)
- pålitlig järnväg»En järnväg där passagerare och företag kan lita på att tågen går i tid.« (partiprogram ↗)
- demokratisk kontroll över infrastruktur»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen säger inget om myndighetsstrukturen eller Trafikanalys, men prioriterar investeringar i tågtrafik och järnväg för en pålitlig järnväg och vill föra en aktiv politik för att sänka biljettpriserna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen eller Trafikanalys, men prioriterar investeringar i tågtrafik och järnväg för en pålitlig järnväg och vill föra en aktiv politik för att sänka biljettpriserna. Den är kritisk till att staten släppt tidigare monopol på viktiga samhällsfunktioner. En samlad statlig organisation som äger och underhåller järnvägen ligger närmare planens linje än fortsatt uppdelning. Motförslagets krav stöds därför, om än med svagt underlag.
- pålitlig järnväg i hela landetavgörande»investeringar i tågtrafik och järnväg i hela landet – för snabba, pålitliga och klimatsmarta« (partiprogram ↗)
- lägre biljettpriser»en aktiv politik för att sänka biljettpriserna på tågresor.« (partiprogram ↗)
- kritik mot avreglerad samhällsservice»staten släppt tidigare monopol på viktiga samhällsfunktioner.« (partiprogram ↗)
- underhåll av infrastrukturen»Det krävs även satsningar på underhåll och upprustning av befintlig infrastruktur,« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens svar på en opålitlig järnväg är investeringar och upprustning, inte en ny statlig organisation som samlar ägande och underhåll.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens svar på en opålitlig järnväg är investeringar och upprustning, inte en ny statlig organisation som samlar ägande och underhåll. Planen bygger på decentralisering och på att konkurrens är drivkraften i ekonomin, och varnar för att offentlig verksamhet tränger undan privata aktörer. Därför avvisas kravet på att samla järnvägen i en ny statlig organisation, om än utifrån härledda principer.
- decentralisering av maktavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
- risk med centraliserad makt»I värsta fall leder det till att makt centraliseras och flyttas allt längre bort från de människor som berörs.« (partiprogram ↗)
- konkurrens som drivkraft»Konkurrens är en viktig drivkraft för utvecklingen av marknadsekonomin.« (partiprogram ↗)
- investeringar framför omorganisation»Vi vill rusta upp regionala järnvägar, bygga nya stambanor från norr till söder, höja standarden på det nationella stambanenätet i hela landet och storsatsa på morgondagens tågtrafik — för klimatets och landsbygdens bästa.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger inget om myndighetsstrukturen på transportområdet, men slår fast att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid starkt samhällsintresse och inte tränga ut fungerande alternativ.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen på transportområdet, men slår fast att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid starkt samhällsintresse och inte tränga ut fungerande alternativ. Att samla järnvägen i en ny statlig organisation som äger och underhåller infrastrukturen går i motsatt riktning. Planen vill i stället höja investeringstakten, bland annat genom avgiftsfinansiering.
- begränsad offentlig affärsverksamhetavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- undvik undanträngning»Det offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar nyföretagande.« (partiprogram ↗)
- avgiftsfinansierade projekt»För att höja investeringstakten ska fler nya projekt kunna avgiftsfinansieras.« (partiprogram ↗)
Principprogrammet kräver att den offentliga sektorns verksamhetsformer så långt möjligt bygger på frånvaro av monopol och att trafiken bedrivs i konkurrens.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet kräver att den offentliga sektorns verksamhetsformer så långt möjligt bygger på frånvaro av monopol och att trafiken bedrivs i konkurrens. Motförslaget vill samla järnvägen i en ny statlig organisation som både äger och underhåller infrastrukturen, alltså en tydlig monopolisering. Att det offentliga har ansvar för infrastrukturen ger inte stöd för att lägga även underhållet i en enda statlig organisation.
- frånvaro av monopolavgörande»Den offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol.« (partiprogram ↗)
- trafik i konkurrens»Själva trafiken bör bedrivas i konkurrens.« (partiprogram ↗)
- effektiv konkurrenspolitik»En effektiv konkurrenspolitik motverkar oligopol, monopol och illojal konkurrens.« (partiprogram ↗)
- offentligt infrastrukturansvar»Det offentliga samhället har ansvar för trafiksystemens utveckling och dess infrastruktur.« (partiprogram ↗)
Motförslaget kräver att järnvägen samlas i en ny statlig organisation som äger och underhåller infrastrukturen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget kräver att järnvägen samlas i en ny statlig organisation som äger och underhåller infrastrukturen. Planens linje är den motsatta: myndigheternas ekonomi ska granskas för att frigöra resurser, en stor stat ger ett svagare samhälle och det som andra kan göra lika bra ska inte utföras av det offentliga. Planens järnvägslöfte handlar om att rusta upp befintlig anläggning, inte om att bygga en ny statlig organisation.
- begränsad statlig apparatavgörande»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
- effektivisera myndigheterna»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- privat utförande före offentligt»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
- upprusta befintlig järnväg»Rusta upp dagens järnväg i stället för att satsa på höghastighetståg som riskerar att vara omoderna redan innan de är klara« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet vill slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter och kritiserar att antalet myndigheter ständigt blir fler.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter och kritiserar att antalet myndigheter ständigt blir fler. Motförslaget vill tvärtom bevara Trafikanalys som fristående myndighet och dessutom skapa en ny statlig järnvägsorganisation. Planens pragmatiska hållning är att avgöra utförandeformen efter största nytta till lägsta kostnad, inte genom nya myndighetsbildningar.
- färre och sammanslagna myndigheteravgörande»Stoppa slöseriet inom myndigheterna och slå samman myndigheter« (valmanifest 2022 ↗)
- renodla offentlig verksamhet»Sverigedemokraterna vill också slå samman myndigheter och renodla offentliga verksamheter där det är möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
- kritik mot växande myndighetsflora»Antalet myndigheter blir ständigt fler och politiska prestigeprojekt, som höghastighetståg och EU-fonder, prioriteras före medborgarnyttan.« (valmanifest 2022 ↗)
- pragmatism om utförare»Det viktigaste för oss är i de flesta fall inte vem som utför en specifik uppgift utan att uppgiften utförs på ett sätt som renderar medborgarna största möjliga nytta till lägsta möjliga kostnad.« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU20)
- Betänkandets fulltext (HD01TU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1045 — Öresundsmetron av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1078 — Stärkt ekonomi för vägföreningarna och landsbygdens vägar av Sofia Skönnbrink (S)
- Motion 2025/26:1082 — Satsning på infrastruktur och digital tillgång i Jönköpings län av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1091 — Dubbelspår på Malmbanan av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1093 — Upprustning av väg 41 av Anders Alftberg (SD)
- Motion 2025/26:1109 — Förbifart E4 Örnsköldsvik av Anne-Li Sjölund och Anders Karlsson (båda C)
- Motion 2025/26:1111 — Ny broförbindelse till Alnö av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1140 — Samhällsutveckling och infrastrukturutbyggnad av Martina Johansson (C)
- Motion 2025/26:1164 — Järnvägsförbindelser till kontinenten av Adrian Magnusson och Marianne Fundahn (båda S)
- Motion 2025/26:1176 — Järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo av Mona Smedman (C)
- Motion 2025/26:1180 — Tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1195 — Mälarbanan - en möjlighet för hela Sverige av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1197 — Oslo-Stockholm 2.55 av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1199 — Anpassning av Hjulstabron av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M)
- Motion 2025/26:1201 — Upprustning av järnvägen i Värmland av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1204 — Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör av Ulrika Heindorff och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
- Motion 2025/26:1234 — Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1240 — Fyrfilig E4 mellan Söderhamn och Gävle av Viktor Wärnick (M)
- Motion 2025/26:1268 — Godstågskapaciteten över Öresund av Niklas Karlsson (S)
- Motion 2025/26:1276 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
Källa: Sveriges riksdag