2024-04-242023/24:KrU6 · p.1KrUKultur
Idrott för alla
Breddat deltagande i idrott och rörelse
Vad som står på spel: Många, särskilt i utsatta grupper, slutar idrotta i förening tidigt eller deltar aldrig. Frågan gäller om arbetet med att bredda deltagandet och minska hälsoklyftor ska drivas genom ett särskilt uttalat mål, eller om det räcker att förlita sig på pågående satsningar och idrottsrörelsens eget förändringsarbete.
Vad omröstningen gäller
Motionerna efterlyste en tydligare, jämlikhetsinriktad satsning på idrott, föreningsliv och friluftsliv för att sluta hälsoklyftor, medan utskottet ansåg att pågående initiativ för att bredda deltagandet redan svarar mot behovet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att bredda deltagandet och locka nya grupper till rörelse, och välkomnar regeringens satsning på ett fritidskort för barn och unga samt idrottsrörelsens pågående förändringsarbete med sänkta trösklar och nya sätt att engagera människor. Utskottet uppmärksammar att många slutar idrotta i förening tidigt och vill att dessa fångas upp på andra sätt, och avvaktar resultatet av ett pågående arbete med förslag för att främja ökad fysisk aktivitet innan ytterligare initiativ tas. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservanten (S) utgår från ett tidigare arbete med en kommission för jämlik hälsa, som ledde fram till ett övergripande folkhälsomål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Reservanten menar att en bred jämlikhetsskapande politik krävs för att nå dit, att fysisk rörelse och samarbete stärker människors hälsa och välmående, och vill att idrotten samt förenings- och friluftslivet stöds med ett särskilt mål kopplat till detta.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/91/0/15 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Nej | Avstår 0/0/22/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 15/0/0/1 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1071 av Anna Wallentheim (S), 2023/24:1347 av Lars Isacsson (S), 2023/24:1875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 2, 8 och 9, 2023/24:2483 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 12, 2023/24:2506 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2 och 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 105.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda.
Motförslag
- Motförslaget vill stödja idrotten och förenings- och friluftslivet för att bredda deltagandet. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen ser klass som avgörande för hälsa och livslängd och kräver en omfördelning av resurser till fattiga områden och förorter samt kommunalt stödda fritidsaktiviteter för barn och unga.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ser klass som avgörande för hälsa och livslängd och kräver en omfördelning av resurser till fattiga områden och förorter samt kommunalt stödda fritidsaktiviteter för barn och unga. Ett mål om att sluta påverkbara hälsoklyftor genom stöd till idrott, förenings- och friluftsliv är en tillämpning av den jämlikhetslinjen. Planen formulerar inget folkhälsomål, varför stödet är härlett.
- omfördelning för jämlik hälsaavgörande»det kräver en annan politik och att vi omfördelar resurserna från rika till fattiga människor, från rika områden till fattiga områden och förorter« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd till fritidsaktiviteter»Ge barn och ungdomar möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter« (valmanifest 2022 ↗)
- idrotten har utarmats»Även kulturen och idrotten har utarmats när skolbibliotek läggs ned, simskolan blivit dyrare och biografer finns på färre orter.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill öka tillgången till idrott och fritidsaktiviteter till rimliga kostnader så att föräldrarnas plånbok inte avgör, och programmet bygger på att hälsan är systematiskt ojämlikt fördelad efter inkomst och utbildning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill öka tillgången till idrott och fritidsaktiviteter till rimliga kostnader så att föräldrarnas plånbok inte avgör, och programmet bygger på att hälsan är systematiskt ojämlikt fördelad efter inkomst och utbildning. Ett särskilt mål som kopplar stödet till idrotts-, förenings- och friluftslivet till en jämlik folkhälsa följer av dessa åtaganden. Föreningslivets lokaler ska dessutom vara lätt tillgängliga för alla.
- idrott oberoende av plånbokavgörande»Tillgången till fritidsaktiviteter till rimliga kostnader, både vad gäller idrott och kultur, behöver öka. Föräldrarnas plånbok ska inte avgöra.« (valmanifest 2022 ↗)
- ojämlik hälsa efter klass»utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb« (partiprogram ↗)
- tillgängliga föreningslokaler»Ändamålsenliga lokaler för föreningsliv, folkbildning, idrott och« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet vill se ett nationellt folkhälsoprogram och en långsiktig satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor, och pekar ut idrottsrörelsen och resurser till bredd- och motionsidrott som en investering i livskvalitet och folkhälsa.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet vill se ett nationellt folkhälsoprogram och en långsiktig satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor, och pekar ut idrottsrörelsen och resurser till bredd- och motionsidrott som en investering i livskvalitet och folkhälsa. Det vill också motverka ekonomisk ojämlikhet. Ett folkhälsomål om att sluta påverkbara hälsoklyftor med ett särskilt mål för idrotts-, förenings- och friluftsliv följer av detta.
- nationellt folkhälsoprogramavgörande»därför se ett nationellt folkhälsoprogram och stödja« (partiprogram ↗)
- idrott för folkhälsan»Fysisk rörelse är viktig för folkhälsan och välbefinnandet. Idrottsrörelsen är Sveriges största« (partiprogram ↗)
- resurser till breddidrott»funktionsnedsättning, korpidrott och motionsidrott, investerar vi i såväl livskvalitet som folkhälsa. Det ska också finnas gott om möjligheter till« (partiprogram ↗)
- motverka ojämlikhet»Därför vill vi motverka ekonomisk ojämlikhet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att idrottens och friluftslivets betydelse för folkhälsan är odiskutabel och att idrotten ska vara jämlik och inkluderande, medan partiprogrammet gör god folkhälsa till en grundsten i en hållbar välfärd.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att idrottens och friluftslivets betydelse för folkhälsan är odiskutabel och att idrotten ska vara jämlik och inkluderande, medan partiprogrammet gör god folkhälsa till en grundsten i en hållbar välfärd. Att stödja idrotts-, förenings- och friluftslivet med ett mål kopplat till jämlik hälsa följer av dessa åtaganden. Planen betonar dock att politiken ska riva hinder snarare än styra civilsamhället, vilket något dämpar stödet.
- idrott och friluftsliv för folkhälsanavgörande»Idrotten, friluftslivets och kulturens betydelse för folkhälsan är odiskutabel.« (valmanifest 2022 ↗)
- jämlik och inkluderande idrott»Kulturen ska vara fri och oberoende, idrotten jämlik och inkluderande.« (valmanifest 2022 ↗)
- folkhälsa som välfärdsgrund»God folkhälsa är en grundsten i en hållbar välfärd.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att politiken ger civilsamhället goda förutsättningar och att det ska vara enkelt att engagera sig i exempelvis en idrottsklubb, och det socialliberala uppdraget är att utjämna förutsättningar bortom den enskildes kontroll.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att politiken ger civilsamhället goda förutsättningar och att det ska vara enkelt att engagera sig i exempelvis en idrottsklubb, och det socialliberala uppdraget är att utjämna förutsättningar bortom den enskildes kontroll. Ett folkhälsomål är också en form planen använder. Samtidigt slår planen fast att skillnader som följer av fria val inte ska utjämnas av politiker, så stödet för en bred jämlikhetsskapande ansats är svagt.
- goda villkor för föreningslivetavgörande»Politiken ska bidra till att det civila samhället ges goda förutsättningar.« (partiprogram ↗)
- utjämna livschanser»Det socialliberala uppdraget är att förbättra varje individs livschanser genom att utjämna de« (partiprogram ↗)
- uttalade folkhälsomål»hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål.« (partiprogram ↗)
- lika förutsättningar inte resultat»följer av människors fria val ska inte utjämnas av politiker.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att hälsa, motion och idrott ska främjas och stödjas av kommunerna och att hälsofrämjande arbete ska stimuleras som ett gemensamt ansvar utanför sjukvården.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att hälsa, motion och idrott ska främjas och stödjas av kommunerna och att hälsofrämjande arbete ska stimuleras som ett gemensamt ansvar utanför sjukvården. Solidaritetsprincipen innebär en strävan efter social rättvisa och att utjämna strukturella orättvisor. Ett särskilt mål om idrott och friluftsliv kopplat till jämlik hälsa följer därför av planen.
- offentligt stöd till idrottavgörande»Hälsa, motion och olika former av idrott ska främjas och stödjas av kommunerna.« (partiprogram ↗)
- hälsofrämjande folkhälsoarbete»Hälsofrämjande arbete ska stimuleras.« (partiprogram ↗)
- utjämna strukturella orättvisor»Det är en strävan efter social rättvisa« (partiprogram ↗)
- prioritera föreningslivet»Ideell verksamhet ska prioriteras framför kommersiella intressen vid utformningen av statens och kommunernas fritidspolitik.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig ett särskilt idrottslyft för utsatta områden, att tydliggöra det offentligas ansvar för friluftslivet och att göra naturupplevelser tillgängliga för fler.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig ett särskilt idrottslyft för utsatta områden, att tydliggöra det offentligas ansvar för friluftslivet och att göra naturupplevelser tillgängliga för fler. Motförslagets krav på att idrotten samt förenings- och friluftslivet stöds för bredare deltagande följer av dessa åtaganden. Planen är däremot främmande för målstyrning mot utjämnade utfall, vilket gör stödet svagt.
- idrottslyft i utsatta områdenavgörande»Genomföra ett särskilt idrottslyft för utsatta områden« (valmanifest 2022 ↗)
- offentligt ansvar för friluftsliv»Tydliggöra det offentligas ansvar för friluftslivet« (valmanifest 2022 ↗)
- rörelse tillgänglig för fler»Göra naturupplevelser och friluftsliv i statliga naturreservat och nationalparker tillgängliga för fler genom satsningar på leder och friluftsanordningar« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att idrottandet ska öka i hela befolkningen och att stimulerad idrott är ett billigt sätt att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och sammanhållningen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att idrottandet ska öka i hela befolkningen och att stimulerad idrott är ett billigt sätt att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och sammanhållningen. Motförslagets krav på att idrotten samt förenings- och friluftslivet stöds med ett mål kopplat till folkhälsan är därmed understött. Planen delar dock inte motförslagets utgångspunkt om utfallsutjämning på gruppnivå.
- idrott som folkhälsoinvesteringavgörande»Att stimulera idrotten är ett billigt sätt att förbättra den fysiska och psykiska hälsan i samhället och bidrar till sammanhållning mellan dess invånare.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökat idrottande»Öka idrottandet i hela befolkningen« (valmanifest 2022 ↗)
- lika tillgång till idrott»Ge alla tillgång till idrott oavsett kön, ålder eller kulturell bakgrund« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd till idrottsrörelsen»Ge idrottsrörelserna förutsättningar till fortsatt livskraft« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:KrU6)
- Betänkandets fulltext (HB01KrU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1016 — Motorsport och motorhobby av Josef Fransson (SD)
- Motion 2023/24:1071 — Idrott för alla av Anna Wallentheim (S)
- Motion 2023/24:1347 — Idrott för alla av Lars Isacsson (S)
- Motion 2023/24:1665 — Omställning av padelhallar till idrottshallar av Anders Ygeman (S)
- Motion 2023/24:1875 — Ett rörelserikt samhälle - åtgärder för att främja fysisk aktivitet av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1876 — Idrottspolitiska frågor av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP)
- Motion 2023/24:1884 — Levla upp spelpolitiken av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2067 — ANDTS och missbruks- och beroendevård av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2119 — Samverkan mot osunda kroppsideal av Saila Quicklund (M)
- Motion 2023/24:2125 — Åtgärder mot hälsofarliga kosttillskott av Saila Quicklund (M)
- Motion 2023/24:2144 — Behovet av idrott för nyanlända av Saila Quicklund (M)
- Motion 2023/24:2446 — Politik för det samiska folket av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2483 — Kultur, civilsamhälle, idrott och medier i hela landet av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2506 — Stark idrottsrörelse i hela landet av Anna Wallentheim (S)
- Motion 2023/24:2617 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2669 — Rättspolitik av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2686 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Lawen Redar m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2691 — En tydlig väg till integration av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2736 — E-sport och spelande i Sverige av Rickard Nordin (C)
- Motion 2023/24:348 — Framtidens e-sport av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag