2026-03-112025/26:UbU7 · p.6UbUUtbildning
Resurser och resursfördelning
Statens ansvar för skolans resurser och resursfördelning
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur jämnt resurser fördelas mellan skolor, särskilt små skolor och skolor i glesbygd, och om kommunerna får extra statligt stöd för att motverka att fristående skolor överkompenseras på bekostnad av den kommunala ekonomin.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten ska ta ett större ansvar för skolans finansiering genom bindande regler och ett nytt sektorsbidrag till kommunerna, eller om nuvarande ordning med kommunalt ansvar och pågående utredningar om skolpengssystemet ska gälla oförändrad.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avvaktar den pågående beredningen av frågan om ett statligt huvudmannaskap för skolan och av delbetänkandet om ett nytt skolpengssystem, och påminner om att kommunerna redan enligt skollagen ansvarar för att fördela resurser efter elevernas behov, bland annat till små skolor och skolor i glesbygd. Utskottet avstyrker därför motionerna om ett statligt sektorsbidrag och bindande regler för lärartäthet och klasstorlek.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 12 (S)
Reservationen (S) anser att staten måste ta ett ökat ansvar för skolans finansiering, med bindande regler för lärartäthet, klasstorlek och elevhälsa samt ett nytt sektorsbidrag som ger kommunerna resurser att leva upp till högre krav. Skälet är att friskolor varje år överkompenseras för kostnader de inte har, vilket dränerar kommunernas ekonomi, och att varken förskolan eller gymnasieskolan omfattas av regeringens erkännande av problemet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 12 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna, MPMiljöpartiet
Ja 164–90Ja 136–118
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/18/4 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/89/0/17 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 56/0/0/12 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:973 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4, 13 och 14, 2025/26:2294 av Linnéa Wickman m.fl. (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 49, 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 18, 52 och 53, 2025/26:3447 av John E Weinerhall (M) yrkandena 1, 4 och 5, 2025/26:3722 av Daniel Riazat (-) yrkande 5 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 4, 6 och 12.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill att staten fastställer bindande regler för lärarnas täthet, klasstorleken och elevhälsan för att höja skolkvaliteten. (S) — Reservation 12
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att staten tar över huvudansvaret för skolan för att bygga en jämlik skola, och att skolan tillförs mer resurser till bland annat elevhälsa och personal.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att staten tar över huvudansvaret för skolan för att bygga en jämlik skola, och att skolan tillförs mer resurser till bland annat elevhälsa och personal. Den vänder sig också mot att skattemedel går till privata skolbolag i stället för till undervisningen, vilket är motförslagets skäl. Kravet på statlig finansiering med bindande regler och ett sektorsbidrag stöds därför direkt.
- statligt huvudmannaskap för skolanavgörande»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
- satsningar på elevhälsa»Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer resurser till skolan»Skolan måste också tillföras mer resurser« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa dräneringen till skolbolagen»Istället för pengar i fickan på de privata skolbolagen kan vi satsa på att alla barn ska få en bra utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår uttryckligen fast att skolpengen ska bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på bekostnad av elever i kommunala skolor, vilket är motförslagets bärande skäl.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att skolpengen ska bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på bekostnad av elever i kommunala skolor, vilket är motförslagets bärande skäl. Partiprogrammet kräver dessutom ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet samt goda förutsättningar för skolans kompensatoriska uppgift. Ett sektorsbidrag och bindande krav på lärartäthet och elevhälsa är medel i den riktningen.
- rättvisare skolpengavgörande»Skolpengen måste bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökat statligt skolansvar»Ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet.« (partiprogram ↗)
- skolans kompensatoriska uppdrag»Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift.« (partiprogram ↗)
- ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet säger uttryckligen att staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering, och valmanifestet att resurserna ska fördelas efter behov och att vinstjakten i skolan ska stoppas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet säger uttryckligen att staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering, och valmanifestet att resurserna ska fördelas efter behov och att vinstjakten i skolan ska stoppas. Motförslagets krav på ökat statligt finansieringsansvar, bindande resursregler och ett sektorsbidrag, med hänvisning till att fristående skolor överkompenseras, ligger direkt i linje med dessa åtaganden.
- statligt finansieringsansvaravgörande»varje skola har tillräcklig finansiering för att säkra att alla barn får de bästa« (partiprogram ↗)
- resurser efter behov»I det nya gröna folkhemmet fördelas resurserna till skola och förskola efter behov så att varje barn klarar sin utbildning och mår bra« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för vinstjakt i skolan»sätta stopp för vinstjakten i skolan« (valmanifest 2022 ↗)
- avskaffa vinstdrivande skolbolag»plats för framtidstro, för alla barn. Miljöpartiet vill avskaffa vinstdrivande aktiebolag inom« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet slår fast att partiet konsekvent och på alla nivåer verkar för decentralisering, och att lagstiftning och regelverk ska ge stor frihet att lösa skolans uppgift lokalt.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att partiet konsekvent och på alla nivåer verkar för decentralisering, och att lagstiftning och regelverk ska ge stor frihet att lösa skolans uppgift lokalt. Bindande statliga regler för lärartäthet, klasstorlek och elevhälsa går emot detta. Valmanifestet vill visserligen anpassa skolpengen efter huvudmännens ansvar och elevernas behov, men värnar samtidigt det fria skolvalet. Planen avvisar därför kravet på ökad statlig styrning.
- lokal frihet i skolanavgörande»Alla barn har rätt till en bra utbildning oavsett var de bor. Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet« (partiprogram ↗)
- konsekvent decentralisering»inom alla områden och på alla nivåer, att verka för decentralisering av beslut« (partiprogram ↗)
- anpassad skolpeng»Skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- värnat fritt skolval»Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande är att staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna och att en statlig skolpeng ska ge likvärdiga villkor i hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna och att en statlig skolpeng ska ge likvärdiga villkor i hela landet. Den vill uttryckligen flytta finansieringsansvaret för skolan till staten så att varje elev får likvärdiga förutsättningar oavsett var eleven bor. Motförslagets krav på ökat statligt ansvar för skolans finansiering ligger därmed i planens linje.
- förstatligad skolaavgörande»Vi vill att staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor – inte bara de som råkar bo på rätt ställe.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig skolpeng»I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt finansieringsansvar»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdiga förutsättningar»Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att fristående skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga och att skolvalet ska vara fritt för elever och föräldrar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att fristående skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga och att skolvalet ska vara fritt för elever och föräldrar. Motförslaget bygger tvärtom på att friskolorna överkompenseras och vill styra kommunernas resursfördelning med bindande statliga regler, vilket också går emot den kommunala självstyrelse planen värnar. Planens krav är att skolorna tillförsäkras resurser efter elevernas behov, inte detaljstyrning av lärartäthet och klasstorlek.
- stöd till fristående skoloravgörande»skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga.« (partiprogram ↗)
- fritt skolval»Valet av skola ska vidare vara fritt för« (partiprogram ↗)
- kommunal självstyrelse»Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse.« (partiprogram ↗)
- resurser efter elevers behov»Skolorna ska tillförsäkras resurser« (partiprogram ↗)
Motförslagets skäl är att fristående skolor överkompenseras och dränerar kommunerna; planen bygger tvärtom på att det fria skolvalet ska bevaras och att friskolor ska mötas med höga kvalitetskrav och indragna tillstånd vid brister, inte med resursomfördelning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslagets skäl är att fristående skolor överkompenseras och dränerar kommunerna; planen bygger tvärtom på att det fria skolvalet ska bevaras och att friskolor ska mötas med höga kvalitetskrav och indragna tillstånd vid brister, inte med resursomfördelning. Planen vill visserligen ha en tydligare statlig styrning av skolpengen, men inte bindande statliga regler om lärartäthet och klasstorlek. Statens uppgift är främst att fastställa och följa upp kunskapskraven.
- värna det fria skolvaletavgörande»Det fria skolvalet gör att alla barn oavsett bakgrund och ekonomi kan välja den skola som passar dem bäst. Den friheten vill vi bevara.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvalitetskrav framför omfördelning»• Se till att skolor som drivs i företagsform lever upp till högt ställda kvalitetskriterier för att få göra vinstutdelning samt dra in tillståndet för skolor som allvarligt brister« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig styrning av skolpengen»• Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
- statens uppgift är kunskapskraven»Staten har en avgörande uppgift att först och främst fast« (partiprogram ↗)
Planen förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan just för att garantera en jämbördig skolgång, vilket är kärnan i motförslagets krav på ökat statligt finansieringsansvar och likvärdiga villkor.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan just för att garantera en jämbördig skolgång, vilket är kärnan i motförslagets krav på ökat statligt finansieringsansvar och likvärdiga villkor. Planen vill också kraftigt förstärka elevhälsan och se lika villkor på alla skolor. Samtidigt värnar planen det fria skolvalet, så motförslagets friskolekritiska motiv delas inte fullt ut.
- statligt huvudmannaskap för skolanavgörande»Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet« (partiprogram ↗)
- lika villkor på alla skolor»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- förstärkt elevhälsa»Kraftigt förstärka elevhälsan« (valmanifest 2022 ↗)
- värna fria skolvalet»Det fria skolvalet ska värnas för att ge valfrihet åt föräldrar och elever.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:UbU7)
- Betänkandets fulltext (HD01UbU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1083 — Ökad samhällskontroll av välfärden av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1346 — Anpassbar skolplikt med hänsyn till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1808 — Förbud mot vinstuttag i skolan av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1827 — Bindande krav på lärartäthet, klasstorlek och elevhälsovård av Aylin Nouri (S)
- Motion 2025/26:1857 — Förberedelser av unga för en digitaliserad värld av Denis Begic (S)
- Motion 2025/26:1863 — Veto vid utökning och nyetablering av friskolor av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1905 — Skolskjuts till och från fritis för barn inom anpassad skola av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2025/26:2171 — Regelverk för distansstudier i grundskolan av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2294 — Avgiftsfri skolfrukost i landets skolor av Linnéa Wickman m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2337 — Stärkt rätt till skolskjuts till och från fritidshemmet för barn inom anpassad skola av Louise Thunström (S)
- Motion 2025/26:2455 — Skolplikt till 18 års ålder av Sofia Skönnbrink och Amalia Rud Stenlöf (båda S)
- Motion 2025/26:2456 — Etablering av fristående skolor av Sofia Skönnbrink m.fl. (S)
- Motion 2025/26:2472 — Förtydligande av begreppet inre organisation i skollagen av Charlotte Nordström (M)
- Motion 2025/26:2599 — Rätt till skolskjuts vid funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
- Motion 2025/26:2660 — Ett modernt läsår med tre terminer av Louise Eklund (L)
- Motion 2025/26:2725 — Hälsosam och kvalitetssäkrad skolmat av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:2736 — Förstärkt skolplikt av Lawen Redar (S)
- Motion 2025/26:2746 — Avgiftsbefriad och mer tillgänglig grundskola av Jonathan Svensson (S)
- Motion 2025/26:2787 — En politik för urfolket samer av Jessica Wetterling m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2791 — En jämlik förskola, skola och vuxenutbildning för alla av Isabell Mixter m.fl. (V)
Källa: Sveriges riksdag