Minoritetsspråkens språkcentrum

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv, sedd i ljuset av statens historiska oförrätter. Permanent finansiering av språkcentrumen är det som gör det möjligt att bevara och föra vidare språken långsiktigt, vilket rättigheten förutsätter. Planen vill också att kulturpolitiken ger goda och stabila ekonomiska villkor.

• minoritetsspråkens rättigheteravgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• särskilt ansvar för minoriteter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
• historiska oförrätter förpliktar»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
• goda ekonomiska villkor för kulturen»Kulturpolitiken behöver skapa goda ekonomiska villkor för såväl« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk, och vill att kulturlivet speglar den kulturella mångfalden. Permanent finansiering av språkcentrumen är ett medel för just detta långsiktiga bevarande. Planen tar dock inte ställning till finansieringsformen som sådan.

• stöd till minoritetsspråkavgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
• kulturell mångfald»Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens« (partiprogram ↗)
• levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att de nationella minoriteternas rättigheter stärks och att deras särskilda ställning, kultur och språk respekteras och stärks. Språkcentrumen är just de institutioner som för språken vidare till kommande generationer, och planen värnar uttryckligen minoriteternas verksamheter. En permanent finansiering följer därför av planens åtaganden.

• stärkta minoritetsrättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
• minoritetsspråken ska stärkas»språk, måste respekteras och stärkas. Samerna« (partiprogram ↗)
• minoriteternas särskilda ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget« (partiprogram ↗)
• stöd till minoriteternas verksamhet»Vi värnar också de näringar och arbetstillfällen som våra nationella minoriteter bidrar med.« (partiprogram ↗)

Manifestet lovar uttryckligen att stärka minoritetsspråkens ställning, och språkcentrumens uppgift att bevara och föra vidare språken kräver att de kan verka långsiktigt. Partiet vill dessutom att kultur ska tillhandahållas i hela landet och ser tydliga vinster med samhällsstöd till kultur och kulturarv. Permanent finansiering är den form som svarar mot det åtagandet.

• stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
• samhällsstöd till kulturarvet»Ett samhällsstöd till kultur har uppenbara vinster« (partiprogram ↗)

Planen åtar sig att det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil och att individens möjligheter att använda minoritetsspråk stärks. Språkcentrumen är just den infrastruktur som bär det åtagandet, och permanent finansiering är vad som krävs för att de ska kunna verka långsiktigt. Planen slår också fast att de nationella minoriteternas ställning ska upprätthållas.

• offentligt stöd till minoritetsspråkavgörande»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråk hos myndigheter»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter ska stärkas.« (partiprogram ↗)
• nationella minoriteters ställning»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
• minoritetsinriktade skolor»Skolor med inriktning mot de lagskyddade nationella minoriteterna ska alltid kunna finnas.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör det till en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla sin kultur och vill tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning. Permanent finansiering av språkcentrumen är det praktiska uttrycket för ett sådant långsiktigt åtagande, i linje med förvaltarskapet om kulturarvet och kravet på att minoriteternas behov beaktas på alla nivåer i den offentliga sektorn.

• minoritetsspråkens ställningavgörande»stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
• stöd till minoriteters kultur»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
• förvaltarskap om kulturarvet»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv« (partiprogram ↗)
• långsiktiga villkor för civilsamhället»Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om språkcentrum för de nationella minoritetsspråken. Närmast liggande princip är att alla nya åtaganden måste finansieras och att de stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer hårda krav på prioriteringar. Att permanenta en finansiering utanför dessa prioriteringar har därför inte stöd i planen.

• hårda prioriteringar krävsavgörande»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• prioritera och välja bort»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• institutioner fria från staten»Målet ska vara självständiga institutioner som i sin verksamhet står fria från stat och politik.« (partiprogram ↗)

Planen gör ett uttryckligt undantag för de nationella minoriteterna från assimileringspolitiken och vill ge dem långtgående kulturell autonomi. Den slår också fast att bevarandet av kulturarvet bör finansieras av det offentliga. Permanent finansiering av språkcentrumen för minoritetsspråken är den praktiska konsekvensen av dessa åtaganden.

• kulturell autonomi för minoriteteravgörande»ska de som grupper undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
• offentligt finansierat kulturarv»bevarandet av kulturarvet, utbildningen och omhändertagandet av svaga och sjuka bör finansieras av det offentliga« (partiprogram ↗)
• undantag för nationella minoriteter»med undantag endast för de nationella minoriteterna« (partiprogram ↗)
• kulturer ska skyddas»De skilda kulturerna är mänsklighetens gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gagn.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.