Ekonomiska konsekvenser

Planen slår fast att skolan behöver mer resurser efter decennier av nedskärningar och att rätten till likvärdig utbildning gäller överallt i landet. Det bär motförslagets krav på att reformen inte underfinansieras och att även kommuner med svag ekonomi eller på landsbygden faktiskt kan genomföra den. Planen kräver också ökad omfördelning till kommuner och regioner som inte får ihop ekonomin, vilket direkt bemöter utskottets bedömning att avsatta medel räcker.

• mer resurser till skolanavgörande»Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad omfördelning till kommunerna»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig skola i hela landet»Det ska inte spela någon roll om du bor i ett miljonprogramsområde eller på landsbygden, rätten till likvärdig utbildning och bildning är grundläggande.« (valmanifest 2022 ↗)
• underfinansierad välfärd»De massiva skattesänkningar som genomförts av högerpartier och socialdemokrater under många år har resulterat i att det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och se över utjämningssystemet så att offentlig service av hög kvalitet garanteras i hela landet, även i små kommuner. Kravet på att reformen genomförs utan nedskärningar på andra skolanslag och att också svaga kommuner klarar den följer direkt av detta. Planen binder staten vid likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.

• utjämning för små kommuneravgörande»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
• ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunal utjämning»Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.« (partiprogram ↗)
• likvärdighet i hela landet»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering och att utbildningen ska vara god och likvärdig i hela landet och i alla typer av bostadsområden. Motförslaget kräver just att reformen inte underfinansieras och att även kommuner med svag ekonomi eller på landsbygden faktiskt kan genomföra den. Det är samma åtagande i sak.

• statligt finansieringsansvaravgörande»Staten ska ansvara för att varje skola har tillräcklig finansiering för att säkra att alla barn får de bästa möjligheterna till lärande och utveckling.« (partiprogram ↗)
• likvärdig utbildning i hela landet»En god och likvärdig utbildning, tillgänglig i hela landet och i alla typer av bostadsområden, är en grundbult i ett demokratiskt, fritt och hållbart samhälle.« (partiprogram ↗)
• minska geografiska klyftor»Vi vill minska de geografiska klyftorna och ge hela landet goda förutsättningar att utvecklas.« (partiprogram ↗)
• lärarförsörjning och arbetsmiljö»göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet kräver att skolpengen anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas förutsättningar och behov och att små skolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet. En underfinansierad reform slår hårdast mot just kommuner med svag ekonomi och glesbygd. Kravet på ett ansvarsfullt genomförande utan nedskärningar på andra skolanslag följer därför av planens likvärdighetsåtagande.

• skolpeng efter förutsättningaravgörande»Skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• skolor på landsbygden»Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig skola i hela landet»Skolan ska bli bättre och mer likvärdig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
• prioritera välfärdens kärna»Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver att varje elev har likvärdiga förutsättningar oavsett var eleven bor och vill flytta finansieringsansvaret för skolan till staten just för att kommunernas olika ekonomiska förmåga inte ska avgöra skolans kvalitet. En reform som riskerar att underfinansieras och tvinga fram nedskärningar på andra skolanslag strider mot det åtagandet. Motförslagets krav på att alla kommuner faktiskt ska kunna genomföra reformen ligger därmed i linje med planen.

• statlig finansiering av skolanavgörande»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig skola oavsett ort»Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor.« (partiprogram ↗)
• utjämning mellan kommuner»De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
• förstatligad skola»Vi vill att staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor – inte bara de som råkar bo på rätt ställe.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår uttryckligen fast att finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter, och att staten ska stödja kommuner utan tillräckligt skatteunderlag. En reglerad undervisningstid är just en sådan ny uppgift, och motförslagets krav på att kommuner av olika storlek faktiskt kan genomföra reformen följer direkt av dessa åtaganden. Utjämningssystemet ska enligt planen väga upp skillnader i skattekraft och geografi.

• finansieringsprincipenavgörande»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
• stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skyldigheter mot kommunens invånare.« (partiprogram ↗)
• kommunal utjämning»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas.« (partiprogram ↗)
• hela landet ska fungera»Hela Sverige ska fungera och det ska gå att bo och verka även utanför de stora städerna.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen slår fast att alla nya löften och reformer behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet och att tuffa tider kräver ordning och reda i ekonomin. Motförslagets krav på att reformen genomförs ansvarsfullt och utan nedskärningar på andra skolanslag följer av den principen. Planen betonar också att hela Sverige måste fungera, vilket stöder kravet att även svaga kommuner ska kunna genomföra reformen.

• reformer ska vara finansieradeavgörande»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• ordning och reda i ekonomin»I tuffa ekonomiska tider krävs ordning och reda i ekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
• tydliga prioriteringar krävs»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• hela landet ska fungera»Men ska det gå att bo och verka i hela Sverige måste också hela Sverige fungera.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast den kommunala finansieringsprincipen: staten ska aldrig besluta om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem. Motförslagets krav på att reformen inte underfinansieras och att även små kommuner och landsbygdskommuner faktiskt kan genomföra den ligger därmed i linje med planen. Planen vill dessutom stärka läraryrkets villkor och bedriva politik för hela Sverige.

• kommunal finansieringsprincipavgörande»Staten bör aldrig fatta beslut om nya kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem för kostnaderna.« (partiprogram ↗)
• full kostnadstäckning»Den kommunala finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn.« (partiprogram ↗)
• stärkt läraryrke»Läraryrket ska stärkas med ändamålsenliga pedagogiska verktyg, avlastning och bättre villkor.« (valmanifest 2022 ↗)
• politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.