2026-03-192025/26:TU10 · p.8TUTransport och infrastruktur
Gotlandstrafiken
Gotlandstrafiken – statligt huvudmannaskap eller fortsatt upphandlad färjetrafik
Vad som står på spel: Färjetrafiken är den dominerande länken för gods- och persontransporter till och från Gotland och påverkar öns näringsliv, totalförsvaret och invånarnas kostnader för resor och transporter. Utfallet avgör om staten tar ett fastare grepp om trafiken eller fortsätter förlita sig på upphandling med rederier.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet ska göras till en del av den statliga infrastrukturen med statligt ägda fartyg och särskild priskompensation, eller om den nuvarande ordningen med upphandlad trafik enligt det nya avtalet för 2027–2035 ska bestå.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar att Trafikverket har genomfört en sammanhållen upphandling av fartyg och drift för färjetrafiken 2027–2035, med krav på kapacitet, turtäthet, nationell säkerhet, prissättning och minskad klimatpåverkan, samt ett nytt avtal som dämpar bränsleprisets genomslag på biljettpriserna. Utskottet noterar att ytterligare kompensation för närvarande inte är aktuell mot bakgrund av normaliserade bränslepriser, och avstyrker motionerna om statligt huvudmannaskap.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 19 (V)
Reservationen (V) anser att färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet bör jämställas med en fast landförbindelse och ingå i den statliga infrastrukturen, med fartyg ägda och drivna av Trafikverket av totalförsvarsskäl. Den nuvarande upphandlingsmodellen ger begränsad konkurrens och återkommande osäkerhet, med höga och svängande priser som drabbat gotländska hushåll och företag, och kräver en långsiktig lösning med särskild kompensation.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 19 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/17/0/5 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 14/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1155 av Hanna Westerén (S), 2025/26:1342 av Hanna Westerén m.fl. (S), 2025/26:2484 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 61-65, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 143 och 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 24 och 25.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sjöfartsverket blir en förvaltningsmyndighet utan avkastningskrav och att dess anslag räknas upp. (V) — Reservation 19
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att det är hög tid att ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som privatiserats och att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att det är hög tid att ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som privatiserats och att staten måste öka sin kontroll över infrastrukturen. Den räknar infrastruktur till de nyckelsektorer där det gemensamma ägandet ska stärkas och vill se långsiktiga investeringsplaner i stället för återkommande upphandlingar. Att jämställa färjetrafiken med statlig infrastruktur med fartyg i statlig regi följer direkt av det.
- återta privatiserad infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig kontroll över infrastruktur»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- gemensamt ägande i nyckelsektorer»strategiska naturtillgångar, energiförsörjning, infrastruktur, bostadsproduktion och den finansiella sektorn.« (partiprogram ↗)
- långsiktig transportplanering»Det behövs en omfattande och långsiktig investeringsplan för det,« (partiprogram ↗)
Planen kräver demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner och ser privatisering av beredskapsviktiga funktioner som en risk för landets motståndskraft, vilket bär motförslagets krav på att Gotlandstrafiken jämställs med statlig infrastruktur och drivs i statlig regi.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner och ser privatisering av beredskapsviktiga funktioner som en risk för landets motståndskraft, vilket bär motförslagets krav på att Gotlandstrafiken jämställs med statlig infrastruktur och drivs i statlig regi. Planen vill också att underhållet av transportinfrastrukturen huvudsakligen sker i statlig regi och att resandet i hela landet underlättas. Färjetrafiken till Gotland nämns inte, så bedömningen är härledd.
- demokratisk kontroll över infrastrukturavgörande»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
- infrastruktur av totalförsvarsskäl»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
- statlig regi i infrastrukturen»Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.« (partiprogram ↗)
- rimliga resmöjligheter i hela landet»Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt i hela landet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens vision är hållbara och billiga resor i hela landet, från skärgård till inland, med likvärdig välfärd oavsett var man bor.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens vision är hållbara och billiga resor i hela landet, från skärgård till inland, med likvärdig välfärd oavsett var man bor. En färjeförbindelse som är öns enda länk till fastlandet faller under den principen, och planen kräver dessutom att samhället säkrar kontroll över kritisk infrastruktur i kriser. Att jämställa trafiken med statlig infrastruktur ligger därför i planens linje, även om just Gotlandstrafiken inte nämns.
- billiga resor i hela landetavgörande»Miljöpartiets vision är hållbara och billiga resor i hela landet, med rätt lösning på rätt« (partiprogram ↗)
- hela landet ska leva»Hela Sverige ska leva – från glesbygd till storstad och från skärgård till inland.« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd»Alla ska ha tillgång till likvärdig välfärd« (partiprogram ↗)
- kontroll över kritisk infrastruktur»kritisk infrastruktur och att välfärd, kommunikation, vatten, energiproduktion och elnät« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar de regionala kommunikationerna som något som håller ihop landet och kräver pålitlig infrastruktur överallt samt en rustad beredskap.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar de regionala kommunikationerna som något som håller ihop landet och kräver pålitlig infrastruktur överallt samt en rustad beredskap. En färjeförbindelse som är Gotlands enda landförbindelse faller under den principen, vilket talar för en långsiktig lösning och rimliga priser. Att fartygen ska ägas och drivas i statlig regi ligger däremot fjärran från planens marknadssyn, vilket sänker säkerheten.
- kommunikationer håller ihop landetavgörande»Det regionala flyget håller ihop Sverige. Flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- pålitlig infrastruktur i hela landet»Hela landet ska ha tillgång till en pålitlig infrastruktur, snabbt bredband och pålitlig mobiltäckning.« (valmanifest 2022 ↗)
- totalförsvarets behov»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att det offentliga endast ska driva affärsverksamhet när det finns ett starkt samhällsintresse, att staten inte ska äga bolag som flygbolag och att offentlig verksamhet inte ska tränga ut fungerande privata alternativ.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att det offentliga endast ska driva affärsverksamhet när det finns ett starkt samhällsintresse, att staten inte ska äga bolag som flygbolag och att offentlig verksamhet inte ska tränga ut fungerande privata alternativ. Statligt ägda och drivna färjor går emot detta. Planen förordar i stället avgiftsfinansiering för att höja investeringstakten.
- restriktivt statligt affärsägandeavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- staten ska inte äga transportbolag»Staten ska inte äga flygbolag, banker och telebolag.« (partiprogram ↗)
- inte tränga ut privata alternativ»offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller« (partiprogram ↗)
- avgiftsfinansierad infrastruktur»För att höja investeringstakten ska fler nya projekt kunna avgiftsfinansieras.« (partiprogram ↗)
Planen delar upp ansvaret: det offentliga ansvarar för trafiksystemens infrastruktur, men själva trafiken bör bedrivas i konkurrens.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen delar upp ansvaret: det offentliga ansvarar för trafiksystemens infrastruktur, men själva trafiken bör bedrivas i konkurrens. Att fartygen ska ägas och drivas i statlig regi går därmed emot planens uttryckliga linje, som dessutom bygger på att en väl fungerande marknadsekonomi förutsätter effektiv konkurrens. Planens åtagande om statligt ansvar för regionalt betydelsefull trafik som inte kommer till stånd på kommersiella grunder gäller upprätthållandet av trafiken, inte statligt ägande av fartygen.
- trafik i konkurrensavgörande»Själva trafiken bör bedrivas i konkurrens.« (partiprogram ↗)
- offentligt infrastrukturansvar»Det offentliga samhället har ansvar för trafiksystemens utveckling och dess infrastruktur.« (partiprogram ↗)
- effektiv konkurrens»En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en effektiv konkurrens, stabila institutioner« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för regional trafik»ansvar att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser liksom regionalt« (partiprogram ↗)
Planen vilar på marknadsekonomi och enskilt ägande och vill snarare minska än utvidga det statliga ägandet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vilar på marknadsekonomi och enskilt ägande och vill snarare minska än utvidga det statliga ägandet. Att staten ska äga och driva färjorna till Gotland i egen regi är därför oförenligt med planens syn på statens roll. Planen erkänner beredskapsbehov, men löser dem genom planering av det civila försvaret snarare än genom statligt rederi.
- marknadsekonomi och enskilt ägandeavgörande»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
- begränsad statlig verksamhet»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
- minskat statligt ägande»Sälja av en större andel av statliga Sveaskogs innehav till personer med regional anknytning« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap via civilt försvar»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill att Gotlandsfärjorna jämställs med en fast landförbindelse och drivs i statlig regi av totalförsvarsskäl.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill att Gotlandsfärjorna jämställs med en fast landförbindelse och drivs i statlig regi av totalförsvarsskäl. Principprogrammet slår fast att stat och kommun måste behålla ett betydande inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik för att garantera samhällsservice till rimlig kostnad i hela landet, och valmanifestet räknar sjöfarten till totalförsvaret. Kravet följer av dessa åtaganden.
- samhällskontroll över infrastrukturavgörande»behålla ett betydande mått av inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik.« (partiprogram ↗)
- hela Sverige ska leva»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
- sjöfarten del av totalförsvaret»Vi behöver även stärka den svenska sjöfarten för att säkra arbets- och utbildningstillfällen men inte minst för att sjöfarten är en del av totalförsvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
- politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU10)
- Betänkandets fulltext (HD01TU10)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1155 — Reformering av Gotlandstillägget av Hanna Westerén (S)
- Motion 2025/26:1342 — Rimliga villkor för Gotlandstrafiken av Hanna Westerén m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1409 — Svenskt sjöfolks rätt att komma hem till Sverige av Johanna Rantsi (M)
- Motion 2025/26:1429 — Hamnstrategi för Sverige av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2025/26:159 — En nationell hamn- och sjöfartsstrategi av Eric Palmqvist (SD)
- Motion 2025/26:1626 — Förbud mot utsläpp från skrubbrar i hela Sveriges vatten, inklusive ekonomiska zonen av Magnus Manhammar och Eva Lindh (båda S)
- Motion 2025/26:1902 — Obligatoriskt båtregister för fritidsbåtar av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2025/26:1922 — Oljeutsläpp från fartygstrafik av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S)
- Motion 2025/26:1933 — Centrala register för arbetsmaskiner och båtar av Marie Nicholson (M)
- Motion 2025/26:1987 — Fler svenska hamnar blir gränsövergångsställen av Johanna Rantsi (M)
- Motion 2025/26:2243 — Flexibel av- och påmönstring i våra svenska godshamnar av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2484 — Gotlandstrafiken av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:2492 — Internationella upphandlingar med isbrytaren Oden av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
- Motion 2025/26:2637 — Översyn av hastighetsbegränsningar för nya eldrivna båtmodeller och förarlös sjötrafik av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- Motion 2025/26:2780 — Transporteffektivt och hållbart samhälle av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2784 — Biologisk mångfald av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2789 — Klimatet av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2825 — Vatten, hav och fiske av Stina Larsson m.fl. (C)
- Motion 2025/26:2849 — Satsning på Stockholms skärgård av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:3070 — Kunskaps- och säkerhetskrav för framförandet av vissa fritidsbåtar av Markus Wiechel (SD)
Källa: Sveriges riksdag