Teckenspråk som minoritetsspråk

Planen ger Sverige en särskild uppgift att stärka rättigheter till identitet, språk och kulturarv och slår fast att funktionshinderperspektivet ska finnas med i alla politikområden. En förnyad översyn med målet att ge teckenspråket status som nationellt minoritetsspråk stärker skyddet för dövas språk och följer av den hållningen. Planen behandlar dock inte teckenspråkets rättsliga status direkt.

• stärkta språkrättigheteravgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• funktionshinderperspektiv överallt»Funktionshinder är ett perspektiv som« (partiprogram ↗)
• inkluderande samhälle»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen nämner inte teckenspråket. Närmast ligger kravet att hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet ska undanröjas, tillsammans med åtagandet om rättigheter för nationella minoriteter och om språklig mångfald. Ett svagare skydd för teckenspråket än för andra språk är ett sådant hinder, och en översyn av dess status ligger därför i planens riktning. Underlaget är dock indirekt.

• undanröjda hinder funktionsnedsättningavgörande»Undanröjda hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet.« (partiprogram ↗)
• minoriteters rättigheter»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
• språklig och kulturell mångfald»Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen erkänner det svenska teckenspråket som modersmål med samma rätt till undervisning som andra modersmål och vill ha ett samhälle som är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga. Den räknar inte upp teckenspråket bland minoritetsspråken, men principen om att språkens ställning ska stärkas och att barn ska kunna behärska sitt eget språk pekar mot att en översyn av teckenspråkets status är befogad. Slutsatsen är härledd, inte uttalad.

• teckenspråk som modersmålavgörande»Det gäller också barn med svenskt teckenspråk som modersmål.« (partiprogram ↗)
• rätt till sitt eget språk»Barn ska ha rätt att fullt ut lära sig och behärska sina minoritetsspråk« (partiprogram ↗)
• tillgänglighet för alla»Vi i Miljöpartiet vill ha ett samhälle som är tillgängligt för alla.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket är precis vad motförslaget vill uppnå för teckenspråket genom en ny översyn. Planen vill också stärka arbetet mot diskriminering och lyfta funktionsnedsättning som skyddsgrund, vilket förstärker slutsatsen. Att teckenspråket inte nämns vid namn gör tillämpningen härledd.

• stärkt ställning för minoritetsspråkavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
• funktionsnedsättning som skyddsgrund»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
• bekämpa diskriminerande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
• full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)

Planen behandlar teckenspråket inom funktionsrättspolitiken och kräver att undervisning i teckenspråk ska vara fritt tillgänglig och att skolgång i anpassad skolform ska vara en valmöjlighet, samtidigt som bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Ett starkare rättsligt skydd för teckenspråket ligger i den riktningen. Planen tar dock inte ställning till vilka språk som ska vara nationella minoritetsspråk, så slutsatsen är härledd.

• teckenspråkets ställning stärksavgörande»Undervisning i teckenspråk ska vara fritt tillgänglig för alla som behöver det, liksom anpassade läromedel för elever och studenter som behöver det på grund av sin funktionsnedsättning.« (partiprogram ↗)
• skolgång på teckenspråk»För elever som använder teckenspråk eller behöver hörselanpassad studiemiljö ska skolgång i anpassad skolform ska vara en valmöjlighet.« (partiprogram ↗)
• otillgänglighet är diskriminering»Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.« (partiprogram ↗)
• stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet knyter de språkliga och etniska rättigheterna till namngivna nationella minoriteter - samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar - medan dövas ställning i planen hanteras som en fråga om att öka tillgängligheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Motförslagets krav på minoritetsspråksstatus för teckenspråket ligger därför utanför den ordning planen anvisar. Planens allmänna åtagande om minoritetsspråkens ställning räcker inte för att bära kravet.

• nationella minoriteters språkrättigheteravgörande»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter stärks deras självtillit och kulturella identitet.« (partiprogram ↗)
• tillgänglighet som väg för döva»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka tillgängligheten i samhället.« (partiprogram ↗)
• tillgänglighet för funktionsnedsatta»En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål.« (partiprogram ↗)
• lagstadgad ställning för minoritetsspråk»Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)

Planen behandlar varken teckenspråket eller minoritetsspråkens rättsliga status. Närmast liggande principer är att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv, och att politiken har till uppgift att prioritera och välja bort. Att ge teckenspråket status som nationellt minoritetsspråk är ett nytt kollektivt rättighetsspår som planen inte ger stöd för, varför ställningstagandet vilar på en allmän princip och är osäkert.

• rättigheter tillhör individeravgörande»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
• prioritera kärnuppgifter»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort« (partiprogram ↗)
• individen före kollektivet»kommer alltid hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte teckenspråket. Den närmast liggande principen är att minoritets- och urfolksskydd knyts till nationer och folkgrupper med historisk hävd, medan kulturpolitiken i övrigt syftar till sammanhållning kring den svenska kulturen och den nationella identiteten. Att utvidga kategorin nationellt minoritetsspråk till en icke-nationell grupp har inget stöd i planen, även om planen samtidigt vill att ingen ska begränsas i sin tillgång till samhällslivet. Slutsatsen är osäker.

• minoritetsskydd knutet till urfolkavgörande»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• sammanhållning kring nationell identitet»Skapa sammanhållning kring den svenska kulturen och den nationella identiteten« (valmanifest 2022 ↗)
• tillgång till samhällslivet»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)