2026-02-252025/26:AU9 · p.2AUArbetsmarknad
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Inriktningen för arbetsmarknadspolitiska program och anställningsstöd
Vad som står på spel: Utformningen av arbetsmarknadens stödformer påverkar hur lätt det är för arbetsgivare utan kollektivavtal eller bemanningsföretag att anställa med subvention, och hur effektivt skattemedel används för att få fler i arbete.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om dagens arbetsmarknadspolitik och blandning av anställningsstöd ska ligga fast, eller om etableringsjobben ska öppnas för fler arbetsgivare och antalet stödformer minskas till förmån för det stöd som bedöms mest effektivt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet har inget att invända mot den aktiva arbetsmarknadspolitik som redan förs, där stöd till arbetssökande kombineras med krav, och ser inget behov av ett tillkännagivande till regeringen, utan betonar att arbetsmarknadens parter även fortsatt bör ta ansvar för villkoren på arbetsmarknaden.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (C)
Reservanten (C) vill utvidga etableringsjobben till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag, minska antalet anställningsstödformer och förenkla reglerna med fokus på nystartsjobb som den mest effektiva stödformen, och på sikt minska andelen subventionerade anställningar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Avstår 0/1/17/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Ja | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Ja | Ja 16/0/0/2 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Nej 0/20/1/3 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| VGudrun Nordborg (V, Västerbottens län) | Nej — partilinjen: Avstår |
| CDaniel Bäckström (C, Värmlands län) | Avstår — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:927 av Blåvitt Elofsson och Lars Mejern Larsson (båda S), 2025/26:1224 av Johan Andersson m.fl. (S), 2025/26:1371 av Amalia Rud Stenlöf m.fl. (S), 2025/26:1570 av Heléne Björklund (S), 2025/26:1575 av Marianne Fundahn m.fl. (S) yrkandena 1-3, 2025/26:2316 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 14, 2025/26:3191 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 4 och 5 samt 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 2-4, 6 och 7.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen överväger införa flyttbidrag för flytt till områden med särskilt arbetskraftsbehov och tillsätter en utredning om framtidens utbildning och arbete. (C) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att alla anställda i Sverige ska skyddas av starka kollektivavtal och ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att alla anställda i Sverige ska skyddas av starka kollektivavtal och ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Att öppna etableringsjobben för arbetsgivare utan kollektivavtal och för bemanningsföretag går rakt emot det, särskilt som planen pekar ut just bemanningsjobb som en källa till otrygghet. Planen vill dessutom bygga full sysselsättning på hög kollektivavtalstäckning och starkt anställningsskydd, inte på färre subventionerade jobb.
- alla ska omfattas av kollektivavtalavgörande»anställda i Sverige ska skyddas av starka kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- krav på kollektivavtal»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
- bemanningsjobb skapar otrygghet»Otryggheten skapas genom tillfälliga anställningar, sms-jobb, gig-jobb, deltidsjobb och bemanningsjobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- hög kollektivavtalstäckning»En politik för full sysselsättning, investeringar i välfärd och infrastruktur, arbetstidsförkortning, starkt anställningsskydd, trygga försäkringssystem och för att en hög andel av arbetsplatserna ska omfattas av kollektivavtal, det ger förutsättningar för starka, trygga löntagare och en fungerande samhällsekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens avgörande åtagande på arbetsmarknaden är kollektivavtal som norm och försvar av den svenska modellen, med en starkare ställning för fackförbunden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande på arbetsmarknaden är kollektivavtal som norm och försvar av den svenska modellen, med en starkare ställning för fackförbunden. Att öppna etableringsjobben för arbetsgivare utan kollektivavtal och för bemanningsföretag går rakt emot den normen och riskerar de villkor valmanifestet vill skydda genom sund konkurrens. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- kollektivavtal som normavgörande»Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen.« (partiprogram ↗)
- stärkta fackförbund»Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande.« (partiprogram ↗)
- sund konkurrens i arbetslivet»Arbetslivs kriminalitet ska inte finnas på svensk arbetsmarknad och offentliga arbetsgivare och upphandlare ska vara föredömen i att verka för en sund konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- aktiv arbetsmarknadspolitik»Aktiv arbetsmarknadspolitik med arbetsförmedling i statlig regi.« (partiprogram ↗)
flags: citat_migrerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen värnar den svenska modellen där parterna bär ansvaret för villkoren och vill att facklig organisering uppmuntras.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen värnar den svenska modellen där parterna bär ansvaret för villkoren och vill att facklig organisering uppmuntras. Att öppna etableringsjobben för arbetsgivare utan kollektivavtal och för bemanningsföretag går emot den ordningen och riskerar den otrygghet planen vill motverka. Planens arbetsmarknadspolitik ska värna arbetstagarens trygghet, inte minska stöden till dem som står längst från arbete.
- värna den svenska modellenavgörande»Miljöpartiet värnar den svenska modellen, där fackföreningar och arbetsgivare« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal och facklig anslutning»Därför ska facklig organisering uppmuntras.« (partiprogram ↗)
- trygghet för arbetstagaren»Arbetsmarknadspolitiken ska bidra till att värna arbetstagarens trygghet« (partiprogram ↗)
- motverka otrygga anställningar»Otryggheten på arbetsmarknaden har ökat.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet kräver uttryckligen att nystartsjobben förenklas och förstärks och att etableringsjobben breddas, vilket är precis vad motförslaget vill göra genom att öppna dem för fler arbetsgivare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet kräver uttryckligen att nystartsjobben förenklas och förstärks och att etableringsjobben breddas, vilket är precis vad motförslaget vill göra genom att öppna dem för fler arbetsgivare. Planen vill också skapa fler dörrar in på arbetsmarknaden och göra det billigare och lättare att anställa dem som står långt från den. Att renodla stödformerna och på sikt minska andelen subventionerade anställningar ligger i linje med arbetslinjen som manifestet värnar.
- breddade etableringsjobbavgörande»Förenkla och förstärk nystartsjobben och bredda de så kallade etableringsjobben.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler dörrar in på arbetsmarknaden»Skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden genom fler enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver kvalificerad utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
- billigare att anställa utsatta grupper»Arbetsgivaravgiften behöver sänkas, i ett första skede för ett företags första anställda, för människor som står långt från arbetsmarknaden liksom de som har låga inkomster.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinjen värnas»Arbetslinjen måste värnas, och den som kan jobba ska inte leva på skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill sänka trösklarna till arbetsmarknaden och slår fast att privata aktörer, även branschspecifika, ska bidra till matchningen och att framväxten av jobb utan formella krav ska underlättas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill sänka trösklarna till arbetsmarknaden och slår fast att privata aktörer, även branschspecifika, ska bidra till matchningen och att framväxten av jobb utan formella krav ska underlättas. Att öppna etableringsjobben för fler arbetsgivare och koncentrera stödformerna till de mest effektiva ligger i den linjen, liksom ambitionen att på sikt minska andelen subventionerade anställningar. Planens värn om partsmodellen är en invändning men styr inte utfallet.
- fler aktörer i matchningenavgörande»Privata aktörer, även branschspecifika sådana, ska bidra till att utveckla matchningen på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- lägre trösklar till jobb»Framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter ska underlättas, till exempel genom utökad avdragsrätt och sänkt skatt för arbetsintensiva verksamheter eller genom utökad samverkan med civilsamhället.« (partiprogram ↗)
- billigare att anställa»Därför vill vi att det ska bli enklare och billigare att anställa genom att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som vill anställa unga.« (valmanifest 2022 ↗)
- partsmodellen värnas»Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen avvisar uttryckligen direkta företagssubventioner och kräver att arbetsmarknadspolitiken är subsidiär, det vill säga stödjande utan att skada den ordinarie arbetsmarknaden.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen avvisar uttryckligen direkta företagssubventioner och kräver att arbetsmarknadspolitiken är subsidiär, det vill säga stödjande utan att skada den ordinarie arbetsmarknaden. Det talar för att koncentrera stödformerna och på sikt minska andelen subventionerade anställningar. Att öppna etableringsjobben för fler arbetsgivare följer av kravet på generella medel och likvärdiga villkor för olika företagsformer. Planen stöder därmed motförslagets krav i sak.
- avvisar direkta subventioneravgörande»Direkta företagssubventioner avvisas.« (partiprogram ↗)
- subsidiär arbetsmarknadspolitik»Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå från subsidiaritetsprincipen.« (partiprogram ↗)
- generella näringspolitiska medel»Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel« (partiprogram ↗)
- parternas ansvar för villkoren»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill kraftigt sänka kostnaden för att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa och rensa bort regelkrångel, och den ser ett växande näringsliv som grunden för att fler ska komma i arbete.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill kraftigt sänka kostnaden för att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa och rensa bort regelkrångel, och den ser ett växande näringsliv som grunden för att fler ska komma i arbete. Att öppna etableringsjobben för fler arbetsgivare, inklusive dem utan kollektivavtal, och att renodla stödformerna följer av den linjen. Att på sikt minska andelen subventionerade anställningar stämmer också med planens mål om egen försörjning.
- lägre anställningskostnaderavgörande»Kraftigt sänka anställningskostnaderna för den som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- jobb skapas i näringslivet»växande näringsliv, en fungerande arbetsmarknad och en« (partiprogram ↗)
- färre och enklare regler»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- egen försörjning»Den som kan försörja sig själv och den som anstränger sig, ska belönas.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vänder sig uttryckligen mot ineffektiva arbetsmarknadspolitiska konstruktioner som etableringsanställningar och introduktionsjobb och vill i stället skapa efterfrågan på riktiga jobb, avskaffa program som döljer arbetslöshet och stoppa offentliga medel till låtsasjobb.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vänder sig uttryckligen mot ineffektiva arbetsmarknadspolitiska konstruktioner som etableringsanställningar och introduktionsjobb och vill i stället skapa efterfrågan på riktiga jobb, avskaffa program som döljer arbetslöshet och stoppa offentliga medel till låtsasjobb. Motförslagets krav på färre stödformer och på sikt lägre andel subventionerade anställningar följer direkt av detta, liksom kravet på att göra det lättare för fler arbetsgivare att anställa.
- riktiga jobb framför subventioneravgörande»Istället för ineffektiva arbetsmarknadspolitiska konstruktioner som nystartsjobb, etableringsanställningar och introduktionsjobb, bör politiken verka för att skapa en större efterfrågan på riktiga jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- avskaffa ineffektiva program»Avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram som är skapade för att dölja arbetslöshet« (valmanifest 2022 ↗)
- inga låtsasjobb»Stoppa användandet av offentliga medel till låtsasjobb« (valmanifest 2022 ↗)
- lättare att anställa»Göra det lättare att anställa och skapa bästa förutsättningar för svensk industri« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:AU9)
- Betänkandets fulltext (HD01AU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1061 — Kommunerna som aktörer i arbetsmarknadspolitiken av Peder Björk m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1196 — Stärkt kompetensförsörjning inom taxibranschen av Magnus Resare (M)
- Motion 2025/26:1224 — Avskaffande av nystartsjobben av Johan Andersson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1225 — Reformering av nystartsjobben av Johan Andersson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1257 — Grön omställning och arbetsmarknadsinsatser av Inga-Lill Sjöblom (S)
- Motion 2025/26:1371 — En aktiv arbetsmarknadspolitik och stärkt kompetensförsörjning i Västsverige av Amalia Rud Stenlöf m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1372 — Villkor för äldre med funktionsvariation inom Samhall av Peter Hedberg m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1373 — Samhalls uppdrag av Peter Hedberg m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1381 — Förstärkning av a-kassan av Marcus Andersson m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1532 — Förlängda arbetsincitament genom en moderniserad 80-90-modell av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1537 — En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2025/26:1569 — Möjlighet att publicera jobbannonser på samtliga nordiska språk hos Arbetsförmedlingen av Heléne Björklund m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1570 — Blekinge som en försöksregion för mer regionaliserad arbetsmarknadspolitik av Heléne Björklund (S)
- Motion 2025/26:1571 — En närvarande arbetsförmedling i hela landet av Heléne Björklund m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1575 — En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler jobb i Skåne och södra Sverige av Marianne Fundahn m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1633 — Indexering av inkomststöd av Markus Kallifatides och Karin Sundin (båda S)
- Motion 2025/26:1635 — Indexering av a-kassan av Markus Kallifatides och Karin Sundin (båda S)
- Motion 2025/26:1728 — Nedläggning av Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form av Lili André och Camilla Rinaldo Miller (båda KD)
- Motion 2025/26:1791 — A-kassa vid självuppsägning av Boriana Åberg (M)
- Motion 2025/26:1806 — Arbetsmarknaden för unga i Västsverige av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag