Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Metod för uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt
Vad som står på spel: Valet av uppräkningsmetod påverkar hur fort skiktgränsen stiger över tid och därmed hur många löntagare som i framtiden börjar betala statlig inkomstskatt, samt hur förutsägbara skattenivåerna blir för hushåll med inkomster nära gränsen.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om skiktgränsen för statlig inkomstskatt även framöver ska räknas upp enligt nuvarande metod (prisutvecklingen plus två procentenheter), eller om en ny metod som följer den genomsnittliga löneutvecklingen bör införas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att skiktgränsen för statlig inkomstskatt redan i dag höjs med två procentenheter utöver inflationen varje år, som en schablonmässig kompensation för stigande reallöner. Utskottet ser därför inget skäl att ändra uppräkningsmetoden och avstyrker motionen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (C)
Reservationen (C) vill att uppräkningsmetoden i stället ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, så som den beräknas av Medlingsinstitutet. Reservanterna pekar på att regeringens paus av den lagstadgade inflationsjusteringen redan innebär en skattehöjning för över en miljon hushåll, med upp till 20 000 kronor, och vill att en löneknuten metod framöver ska mildra sådana effekter och skydda skatteskalorna mot vad de kallar fortsatt godtycke.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VJa✓
SJa✓
MPJa✓
CNej✓
LNej✕
KDNej✕
MNej✕
SDNej✕
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
Ja
Ja 20/0/0/4
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
S
Ja
Ja 93/0/0/14
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
MP
Ja
Ja 15/0/0/3
✓lika
säkerhet: medel
härlett
Cegen reservation
Nej
Nej 0/21/0/3
✓lika
säkerhet: hög
härlett
L
Nej
Ja 13/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
KD
Nej
Ja 16/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
M
Nej
Ja 59/0/0/9
✕skiljer
säkerhet: medel
härlett
SD
Nej
Ja 63/0/0/9
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion
2023/24:2764 av Helena Lindahl m.fl. (C).
Riksdagens beslut: Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Motförslag
Motförslaget vill att uppräkningsmetoden för skiktgränsen ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år. (C) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietJa→Ja✓likaberörs ej
Planens avgörande åtagande är en skattereform med ökad beskattning av kapital och högre skatt på de högsta inkomsterna, och att skattesänkningar har dränerat välfärden på hundratals miljarder.
Planens avgörande åtagande är en skattereform med ökad beskattning av kapital och högre skatt på de högsta inkomsterna, och att skattesänkningar har dränerat välfärden på hundratals miljarder. Att låsa uppräkningen av skiktgränsen till löneutvecklingen skulle automatiskt begränsa den statliga inkomstskatten för dem med de högsta inkomsterna och avvisas därför, även om planen värnar vanliga löntagares skattenivå. Planen säger inget om den nuvarande uppräkningsmetoden som utskottet hänvisar till.
högre skatt på höga inkomsteravgörande»ökad beskattning av kapital och högre skatt på de högsta«(partiprogram ↗)
skattesänkningar dränerar välfärden»De massiva skattesänkningar som genomförts av högerpartier och socialdemokrater under många år har resulterat i att det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990.«(valmanifest 2022 ↗)
nej till skattesänkningar för ett fåtal»Vänsterpartiet tycker att det är viktigare med en arbetstidsförkortning som kommer alla till del än sänkta skatter för ett fåtal.«(valmanifest 2022 ↗)
trygga välfärdens finansiering»Skattesystemet ska utformas så att finansieringen av den offentliga«(partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Planens avgörande åtagande är att skatternas huvuduppgift är att finansiera välfärden, att de ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft, och att stora skattesänkningar omöjliggör ökade välfärdsresurser.
Planens avgörande åtagande är att skatternas huvuduppgift är att finansiera välfärden, att de ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft, och att stora skattesänkningar omöjliggör ökade välfärdsresurser. En uppräkning av skiktgränsen kopplad till löneutvecklingen bygger in fortlöpande skattelättnader i toppen av skatteskalan och urholkar därmed finansieringen. Planen stöder alltså inte motförslagets krav.
progressiv beskattningavgörande»Skatterna ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft«(partiprogram ↗)
nej till stora skattesänkningar»Stora skattesänkningar omöjliggör det.«(valmanifest 2022 ↗)
välfärd före skattesänkningar»En avgörande fråga i höstens val är om vi ska fortsätta öka resurserna till välfärden, eller om stora skattesänkningar ska gå före.«(valmanifest 2022 ↗)
skatt finansierar välfärden»Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansiera vår välfärd och nödvändiga«(partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in:Hög inflation (KPI 6,5 procent) — skärper planens krav på varsam finanspolitik och på att välfärdens finansiering värnas framför automatiska skattelättnader
MPMiljöpartietJa→Ja✓likahärlett
Planens fördelningspolitiska åtagande är att de med mest pengar ska bidra mer och att den som har det gott ställt bidrar mer än den med små marginaler, medan de med minst resurser ska få lägre skatt.
Planens fördelningspolitiska åtagande är att de med mest pengar ska bidra mer och att den som har det gott ställt bidrar mer än den med små marginaler, medan de med minst resurser ska få lägre skatt. En uppräkning av skiktgränsen knuten till löneutvecklingen skulle varaktigt sänka skatten i toppen av skatteskalan. Motförslagets krav går därför emot planen.
progressiv beskattningavgörande»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital.«(valmanifest 2022 ↗)
de välbeställda ska bidra mer»Den som har det gott ställt ska bidra mer än den som har små marginaler.«(valmanifest 2022 ↗)
bärkraft efter förmåga»Det är rimligt att den som har det gott ställt«(partiprogram ↗)
skattesänkning riktad nedåt»De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen.«(valmanifest 2022 ↗)
CCenterpartietNej→Nej✓likahärlett
Planen lovar att det totala skattetrycket ska ner och att partiet inte medverkar till skattehöjningar som skadar jobben eller det egna sparandet.
Planen lovar att det totala skattetrycket ska ner och att partiet inte medverkar till skattehöjningar som skadar jobben eller det egna sparandet. En pausad inflationsjustering av skiktgränsen är i praktiken en sådan höjning, och planen vill dessutom göra skatteskalan mindre brant så att ansträngning inte bestraffas. En löneknuten uppräkningsmetod ligger därför i linje med planen.
inga skattehöjningaravgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.«(valmanifest 2022 ↗)
mindre brant skatteskala»Därför måste skatteskalan göras mindre brant, så att den inte bestraffar ansträngningar och utveckling«(partiprogram ↗)
sänkt skatt på arbete»Sverige behöver en ekonomisk politik som skapar fler jobb, mer frihet och starkare hushåll. Därför vill vi sänka skatten, särskilt för dem med lägre inkomster och för de viktiga småföretagen.«(valmanifest 2022 ↗)
mildra inflationens effekter»För att möta detta krävs insatser som mildrar inflationens värsta effekter för dem med små marginaler.«(valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in:Inflation 6,5 procent i årstakt — Gör den uteblivna inflationsjusteringen till en reell skattehöjning, vilket aktiverar planens löfte om inga skattehöjningar
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerhärlett
Planens åtagande är att brytpunkten för statlig inkomstskatt tydligt ska höjas och att marginalskatterna för alla fortsätter minska, inom ett enkelt och transparent skattesystem.
Planens åtagande är att brytpunkten för statlig inkomstskatt tydligt ska höjas och att marginalskatterna för alla fortsätter minska, inom ett enkelt och transparent skattesystem. En uppräkning knuten till löneutvecklingen höjer skiktgränsen mer och skyddar skalorna mot godtyckliga pauser, vilket ligger i planens riktning. Att en pausad inflationsjustering i praktiken höjer skatten för en miljon hushåll går tvärtemot planen.
höjd brytpunktavgörande»brytpunkten för statlig inkomstskatt tydligt höjas«(partiprogram ↗)
sänkta marginalskatter»På sikt vill vi permanent sänka skatten på de lägsta lönerna med minst 1 000 kronor i månaden samtidigt som marginalskatterna för alla fortsätter att minska.«(valmanifest 2022 ↗)
lägre marginalskatter»De högsta marginalskatterna bör närma sig snittet i OECD.«(partiprogram ↗)
enkelt och tillväxtvänligt skattesystem»Skattepolitiken ska gynna de välståndsbildande krafterna«(partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in:Inflation 6,5 procent i årstakt — Utan inflationsjustering blir skiktgränsen en reell skattehöjning, vilket skärper planens krav på höjd brytpunkt
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen kräver att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön, att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst och att beskattningen utformas så att arbete gynnas.
Planen kräver att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön, att alla heltidsarbetande ska kunna leva på sin inkomst och att beskattningen utformas så att arbete gynnas. En uppräkningsmetod knuten till löneutvecklingen skyddar mot att fler dras in i statlig inkomstskatt genom stigande nominella löner. Kravet på ett transparent och etiskt legitimt skattesystem talar mot godtyckliga pauser i indexeringen.
behåll mer av egen lönavgörande»Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen«(partiprogram ↗)
arbete ska gynnas skattemässigt»Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas«(partiprogram ↗)
transparent skattesystem»Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent«(partiprogram ↗)
skatt efter bärkraft»skatt efter bärkraft och likabehandling«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaNej→Ja✕skiljerhärlett
Planen lovar ett skattehöjarstopp som innebär att de samlade skatterna inte höjs, och att skatten på arbete ska sänkas så att ansträngning lönar sig bättre.
Planen lovar ett skattehöjarstopp som innebär att de samlade skatterna inte höjs, och att skatten på arbete ska sänkas så att ansträngning lönar sig bättre. En utebliven eller urholkad uppräkning av skiktgränsen fungerar som en skattehöjning på arbete, vilket planen vänder sig mot. En uppräkningsmetod knuten till löneutvecklingen ligger därför i linje med planens åtaganden, även om planen inte uttalar sig om metoden i sig.
skattehöjarstoppavgörande»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs«(valmanifest 2022 ↗)
lägre skatt på arbete»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre«(valmanifest 2022 ↗)
mer skatt är ingen lösning»Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck – mer skatt är ingen lösning.«(valmanifest 2022 ↗)
låga och effektiva skatter»Skatterna ska vara låga«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SDSverigedemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Motförslaget vill knyta uppräkningen av skiktgränsen till löneutvecklingen och pekar på att en pausad inflationsjustering i praktiken höjer skatten för över en miljon hushåll.
Motförslaget vill knyta uppräkningen av skiktgränsen till löneutvecklingen och pekar på att en pausad inflationsjustering i praktiken höjer skatten för över en miljon hushåll. Planens bärande åtagande är att det ska löna sig att arbeta och att skatteuttaget inte får utformas så att drivkrafterna att bidra undergrävs. En löneknuten uppräkning som förhindrar smygande skattehöjningar på arbete ligger därför i linje med planen.
arbetslinje och lägre skatt på arbeteavgörande»Göra det lönsamt att arbeta och bidra till samhället«(valmanifest 2022 ↗)
skatt får ej slå ut drivkrafter»undanröjer incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten«(partiprogram ↗)
högre behållning av arbetsinkomst»Göra det mer lönsamt att arbeta«(valmanifest 2022 ↗)
hushållens ekonomi prioriteras»Den ekonomiska politiken ska koncentreras till att restaurera svenskarnas välfärd, stimulera tillväxt och jobb i samhället samt att återställa rättssamhället.«(valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in:KPI-inflation 6,5 procent i årstakt — gör att en utebliven inflationsuppräkning av skiktgränsen i praktiken blir en märkbar skattehöjning på arbete, vilket skärper planens arbetslinjeåtagande
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motion 2023/24:2764 — med anledning av prop. 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 av Helena Lindahl m.fl. (C)
Proposition 2023/24:27 — Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024